…. Indien
Mina tankar far runt runt i huvudet. Tankarna är egentligen dom enda som bekymrar mig. Bekymrar och bekymrar, dom gör mig ärligt talat livrädd. Mina små tankespöken som jag kallar rädslorna. För jag är ju rädd för något jag inte vet om det kommer inträffa, jag föreställer mig massa olika infernon som skulle kunna inträffa, men också kanske inte alls inträffar. Jag är rädd för djur jag vet inte är farliga. Jag är rädd för känslor jag bär inom mig.
Samtidigt så vill jag övervinna mina rädslor och jag vill inspirera andra att våga möta sina. Så givetvis inser jag att bästa sättet att möta rädslan är att utmana den, Face the fear
Och samtidigt som mina små hjärnspöken håller konferens så sjunger och trallar mitt hjärta. Mina ögon lyser och energin i kroppen pulserar.
Det känns faktiskt som jag är kallad från Universum till denna Sunyoga-kurs – det känns rätt i själen.
Innan helgen är slut har jag bestämt mig för att ta mitt beslut. Sen är det mycket att stå i om jag väljer att åka; visum, flyg, nytt pass och vaccination måste fixas.
…. fortsättning följer
Tack Lena – kroppen skriker men det gör hjärnspökena med, gäller att veta vilket skrik man ska lyssna på.
VarmKram till dig
När hela din kropp skriker åk så är det meningen att du ska bege dig ut på ett äventyr, tänk att alla de där tråkiga hjärnspökena ska ställa till det för oss..spännande spännande , Sov Gott : ))