Knyter an
Det är såklart svårt för lilla Izabelle att komma till en ny familj, nya ansikten, nya röster, nya sätt att vara med henne. Trots det så öppnade hon upp för mig direkt, vi länkade samman och hon tyr sig till mig som en liten chimpansunge till sin mamma. Jag vill ge henne så mycket närhet och trygghet som hon behöver, så länge hon behöver det, men hon är så tung, som en söt liten BabyBuddha.
Men det löste sig idag då jag fick en fantastisk present av min brorsdotter Kia, en bärsjal/sele som hon har sytt. Så nu kan jag knyta henne på mitt bröst eller på min rygg och hon kan vara med, vara nära.
Härligt att bära barn, bli dem nära både kroppsligt och själsligt. Närhet på dessa plan mår alla bra av… Detta kommer gå galant. Jag har med mig den andra bärselen, du kommer att gilla den! Kram ses på söndag.
Det strålar om er!
<3
Vilken sötis ni har fått i familjen! Visst är det härligt med dessa leenden (Nellie har precis börjat!) och det är så härligt med den gränslösa kärlek och tilltro man får i från de små! Man blir dessutom väldigt nyfiken på lilla ängelns historia för som mamma har man ju väldigt svårt att föreställa sig att lämna i från sig det bästa man har! Stor kram till er!
Passar ihop, som två pusselbitar! <3 /Maria
Så fina ni är… <3