Släpper motståndet
Sitter och försöker uppdatera mig på blogg, facebook, mail… det går sisådär eftersom Izabelle sover oroligt ute i vagnen och jag är mest ute och stoppar i napp och vyssar. Nätterna på slutet har tyvärr varit likadana då hon är förkyld och har svårt att komma till ro med den täppta näsan. Längtar såååå efter nätter att få sova. Längtar Längtar Längtar
Tur i alla fall att jag är tillfreds i mitt inre och känner ro i livet, omställningen har lagt sig och jag njuter av dagarna, njuter av livet som Snigelmamma. Barnen är glada och lyckliga och det är det bästa kvittot jag kan få som mamma på att jag lever mitt liv ’”rätt” just nu och ger dom de bästa förutsättningar jag förmår.
Jag är här i min vardag, i min roll som mamma, i min kropp, i mina känslor och jag är även här i min trötthet. Jag tränar var dag på att acceptera livet som det är och följa med istället för att själv staka ut vägen eller göra motstånd.
Det är så befriande att flöda med i livet och släppa motståndet.
Tacksam
Övningenknappen används flitigt och med skiftande resultat 😉
Men jag tränar och träning ger färdighet – tålamod måste vara min livsläxa, det känns som jag gjort den läxan hela livet och aldrig blir färdig… men jag fortsätter ’glatt’.
Tack för alla kloka tankar och all kärlek du sprider på bloggen Lena <3
Kram Fia
Det är lite härligt att tänka till (flera ggr/dag) på hur många tillfällen vi människor får att öva på acceptans, tillit, tålamod etc. När något händer så slår numera övningsknappen på som går till Tilllit, Tålamod eller Acceptans och ibland fnissar jag högt då jag lyckas styra kroppen dit…
Fortsätt träna Sofia och kolla dina knappar mellan varven <3