Morgonens Tarotkort jag drog var Lustan. Och eftersom jag var tokless igår så hade jag föga hopp om dagen. Givetvis fullt medveten om att det uppgivna och motståndet till målandet hörde processen till.
Plötsligt händer det, mitt i all acceptans av mitt motstånd märker jag hur kroppen reser sig upp, går iväg och plockar fram penslar, färg, papper… med glädje!
Jag målar och skapar, vissa målningar hamnar direkt i soppåsen och faktiskt några läggs undan med lite förnöjdsamhet – minsann. Vart dom än hamnar så känner jag mig tillfreds. Dagen går fort och när vi ombeds Go All In efter lunch så hoppar jag raskt ur sandalerna och rollar på svartfärg på mina fötter och dansar vilt på det stora arket. Kastar på grus, färg och häller till och med på en hink med vatten. Spränger mina gränser och känner mig totalt fri och vild – levande!
Nu känns det bra. Riktigt bra. Jag finner källan till kreativitet, till livet och jag hör orden bubblar. Skrivandet vill flöda fram här via Vedic Arten. Lycka!
Med glädje klev jag in genom dörren till Joanna för ännu en Gudinnemeditation i onsdags. Sist jag var här var så överväldigande så denna gång hade jag ingen förväntan, mer än att få njuta av en stilla stund och skön vila. Någon gammelmoder som Joanna kallar deras visdom (tänkte på blogginlägget nyss om Feng Shui för Moder Jord där hon kallar dem förmödrar) träffade jag inte sist och det var ingen jag hoppades få träffa nu heller. Jag var nöjd med den stund som erbjöds, att få meditera med andra och bli guidad av Joannas ljuva röst.
Det tog nog inte många minuter förrens jag svävade mellan sömn och dröm. Jag såg ganska snart en stor svart och vit spindel med ett runt fylligt vitt ägg på ryggen komma fram bredvid mig Jag som förr varit skräckfylld av spindlars närvaro och säkerligen skulle reagerat instinktivt även på denna gigant såg bara lugnt åt dess håll och insöp dess energi av lugn och trygghet.
Det var sen efter en stund som jag upplevde mig bortom kroppen. Jag har haft utanförkroppen upplevelser förut, redan som barn och då har jag sett kroppen vara kvar medans jag lämnar och beger mig upp. Men den här gången så hände det något annat, något mer. Jag fick resa astralt och se ett nät av energi. Jag fick se, känna, vibrera och uppleva hela jorden, du, jag, hus, djur, ting, planeter, stjärnor, galaxer…. allt – allt var energi, inget annat. Vi, alla är en del av ett stort nät av tunna tunna skimrande trådar nästintill osynliga, som spindelvävens fast mer vita.
Jag såg och förstod allt. Ingen visade mig detta. Ingen kan ta oss dit eftersom vi alla redan är där. Jag såg ingen som var mer än någon annan, ingen som var bättre. Och trots att jag kunde färdas vart jag ville i detta nät, inom loppet av ingen tid, så ville jag ingenstans, för jag såg att allt är oändligt och allt är verkligen lika (same same). Allt är ett. Ett enda stort evigt nät av energitrådar. En spindelväv, guds väv som vi alla har vävt och som vi alla är en del av. Vi är väven. Attraktionslagen transporteras i väven, väven är drivmedlet för all energi, vi kan flöda vart vi vill, vi kan attrahera vad vi vill. Vi kan väva den väv vi önskar i livets väv. Och nu när jag verkligen förstod och tog in hur allt fungerar så måste jag bara tillägga det viktigaste att jag ville ingenstans, jag ville ingenting, allt är precis lika magiskt överallt i den här väven, eller allt är precis lika intetsägande om man väljer att se det så, allt är verkligen ett.
Jag funderade på hur och om jag skulle skriva om detta, hur kan jag sätta ord på något sådant stort. Men jag känner att jag måste försöka. Det gav mig ett sådant djup, jag kände mig så trygg med allt. Allt som är, allt som varit, allt som ska komma, även döden, för jag ser att inget lämnar livets väv, all energi lever för evigt. Och det ändrar inte ens form i väven, vi hålls samman. Så hur kan jag vara rädd för något nå mer, jag är en del i en gigantiskt väv som vi alla vävt, som håller oss samman vare sig vi vill eller inte. Väven är kärleken och hur långt vi än vill fly ifrån varann så är vi ändå sammanbundna i vår energi. Vi håller alltid ihop.
Magiskt. Oändligt. Bortom. Oneness…. orden räcker inte till, de är de jag kommer närmast med nu.
Jag behöver inte förklara. Jag bara vet. Jag önskar en dag att även du vet, vet i ditt innersta din sanning. Vet att det som sagts inom alla livstider är sant. Jag vet det. Jag har sett det. Jag har upplevt det. Jag är där. Vi är alla där.
Jag känner på ordet upplyst. Jag tror ingen kan säga sig upplyst i sig själv. Men det jag såg igår var att allt, du, människor, djur, natur, väsen, saker, stenar, planeter, stjärnor, galaxer lyste i väven, allt lyste så att jag från mitt perspektiv kunde se vägen av oändlighet, allt var upplyst. Vi är alla upplysta. Det betyder att vi alla är ljus i denna väv. Vi är alla ljusets väv. Den är energi. Den är ljus. Den är vi. Väven är ljuset.
Avslutade kvällen med att dra ett Osho Tarotkort och fick kortet Fullbordan.
Och så sökte jag givetvis budskap om spindeln
Ps Kvinnan bredvid mig under mediationen igår hade det här örhänget…
White Widdow (länk)
One of my readers contacting me as she was having reoccuring dreams about a white widow spider. My response to her message follows here:
Dear Web Weaver:
The widow is a beautiful symbol of honoring the feminine energy within each of us. Nurturing, comfort, patience, and wisdom.
Further, the widow is a creature of the autumnal equinox…this season we are entering now…a symbol of harvest and preparation.
Often the widow comes when it is time to prepare our homes and hearts for new events in our lives…to get ready for a new turn in our life’s direction.
The widow also comes as a message of peace and patience. When we may be anxious or edgy the widow reminds us that all things come into (our web) understanding in good time. Simply continue about the business of preparation (spinning) and all good things will come.
This message of patience is also consistent with spiders being symbolic of the passage of time. Many Native American tribes see each round within the spiders web as a certain span of time…as such, many tribes see the spider as the mother of time itself.
The color white is symbolic of purity, enlightenment, and clarity. When white is associated with totems within our visions it is a sign of blessing…a confirmation that our intentions are true, and that we are pure of heart in our endeavors.
Spider (länk)
Just as the Spider weaves a web, so too must we weave our own lives. The Spider symbol meaning here serves as a reminder that our choices construct our lives. When the Spider appears to us, it is a message to be mindful of the choices we are making – and ask ourselves:
How are my choices affecting my life?
How can my choices improve my life?
How are my choices affecting others in my life?
In yet other Native American lore accounts, the Spider (personified as the Grandmother) was the teacher and protector of esoteric wisdom.
Strosade runt i yogastudion innan kvällens pass, tände lite ljus, slog på musiken och drog mig två stycken kort. Och där försvann sinnesro´n för en stund och jag trodde att nu var min sista resa kommen.
Hade någon annan fått korten och jag skulle tolka dem hade jag säkerligen kunnat det, men nu blev det stopp i maskineriet. Det rostade igen med basta och jag fick be om hjälp utav två vänner för en tolkning.
Den ena skrev, det är jättefina kort. Att det betyder trygg resa som gör att jag kommer släppa något gammalt. Döden betyder allt från att släppa gamla känslor eller mönster. Att jag inte skulle vara rädd eftersom jag har sådant stöd från andra sidan och skulle ha tillit till att de skulle varna mig om jag var på fel väg. Åk på din resa. Njut.
Och den andres tolkning var, dags att släppa din rädsla och tro på dig själv (ang skrivandet). Ge upp rädslorna, låt dem dö. Och ge dig ut på en ny resa full av glädje, framgång och välmående.
Och när jag sansat mig och läst på korten så betyder ’The time of death’ att släppa allt och vara i ett med den sanna källan. Vara i full kontakt. Och ’Safe travel’ kan betyda att jag ska iväg på en fysisk resa men också att jag gör en trygg resa i mitt inre. Att jag är på väg dit jag önskar och att jag skall ha full tillit till att resan är av godo.
Mitt liv svänger radikalt just nu, marken svajar under mig och jag försöker stå stabilt och hålla kontakten med jorden. Det är stora förändringar i boendet och utrensning av gammalt bohag, mitt yrkesuppdrag svänger till vänster, girar över till höger för att sen sladda över till vänster igen. Jag förstår ingenting. Men jag väljer att vila i tillit till att allt är som det ska och att allt ingår i en större plan som jag inte förmå se just nu.
En liten guidning fick jag idag när jag var till en vän och spådde mig. Hon spår i snäckor och även med en Sagan om Ringen-kortlek. Det var väldigt spännande och intressant och jag fick se vad som stärker mig just nu i livet och även vad som hämmar mig. Många klokheter att ta in. Jag skall läsa igenom mina anteckningar innan jag går och sover, det är så lätt att rusa vidare i livet och glömma de fina råd jag nyss fått. Ett av de råden som betydde mycket för mig var att skriva dagboksanteckningar varje dag för att få inspiration till min pågående bok.
Vi hade stöd i processen av de här två gosedjuren, en satt och kelade i mitt knä och den andra låg tryggt bakom matte när hon spådde mig. Så söta!