Artiklar med etiketten ‘Zlatan’
MSP
Kolla in min största fan!
Oscar har lagt till mina youtube-klipp på Moviestarplanet, dessa samsas nu med Ronaldo och Zlatan som också är iklickade – love it! Jag är stolt som få!!!!
Skön vila
Jag har ju den tron att allt händer med en mening och att även min förkylning kom med något gott. Jag snurrade in mig ekorrhjulet i början på veckan, kände av stressen i bröstet och ’att göra högen’ växte sig allt större. Och sen efter onsdagens yogapass däckade jag samman i en förkylning. Tröttheten tog över och jag styrde bort mina åtaganden och öppnade upp mig för vilan. Och nu har jag kunnat jobba av de högsta prioriteringarna i högen och stryka massa andra, och genast kom sinnesnärvaron tillbaka.
Idag har jag och Oscar varit hemma, han är också förkyld. Han är så där på gränsen förkyld när jag som förälder inte vet om han kan gå till skolan eller behöver vara hemma och då är det ju underbart att inte behöva fundera alls, bara låta honom vara hemma och mysa med mamma. Och myst det har vi gjort, sett på Shrek, åkt ner på stan och ätit Sushi (Oscars önskemål) och spelat spel på Biblioteket och så har han pratat massa fotbollssurr hela dagen, om matcher, spelare, lag, fotbollsskor, fotbollsplanscher, vilka i Brage som är skadade inför matchen på måndag, Zlatans vikt osv osv. Så så sjuk var han nog inte, mer än möjligtvis ’mammasjuk’, och det var ju bara tur för mig, för jag har haft en ljuvlig Snigelmammedag med honom.
Livet är så enkelt och ljuvligt när jag lever i stunden!
Våga säga nej
Lycklig fotbollskille på 6 år tar med sitt album med fotbollskort till skolan för att visa sina kompisar sina nyinköpta kort. Lyckan i att dagen innan öppnat 2 paket kort och fått sina favoriter Zlatan och Villa. Han bubblar av glädje!
En annan gosse hämtas från skolan. I bilen på vägen hem väller tårarna han hållt inne sedan eftermiddagsrasten fram. Tårarna över att blivit lurad/snuvad på sina favoritkort Zlatan, Villa, Xavi, Pique, Giggs… utav 3 killar från 3:an. Det visar sig att han och killarna har gömt sig bakom skolan för att byta kort. Han har ombetts byta 4 kort mot 1. Han har bytt bort sina favoriter med en klump i magen. Klumpen i magen som sa att han inte ville byta, men rösten som inte vågade ta ton.
Hur tröstar man ett sorgset gossehjärta, var frågan jag ställde mig igår.
Vi stannade upp. Vi lyssnade. Vi hade vår famnar öppna att gråta i. Vi tog oss tid. Vi berömde hans mod att vara ärlig och prata med oss.
Vi pratade om att säga nej. Bara göra det som känns bra i magen. Bara göra det som känns bra för honom.
Eftertanken och insikten jag tar med mig är att hur kan jag lära mitt barn detta. Hur kan jag leva som jag lär. Jag tar med mig vetskapen om att jag vill bli tydligare att säga nej själv. Enbart göra sådant som känns bra i min mage och känns bra för mig.
Våra barn gör inte som vi säger – dom gör som vi gör.
