The work

Det här klippet (om än med lite dålig kvalité) förklarar mycket av min resa de sista åren. Min gamla föreställning om att jag behöver vara människor till lags och mitt kvitto på att lyckas i livet är när de ger mig sitt godkännade, det kan gälla allt från relationer, arbete och mina andra val. Jag har låtit andra döma mig och lyssnat till deras deras bedömningar. Och det värsta av allt är att jag oftast lyssnat mest till dem som inte vill mig väl eller till dem som inte ser till mitt bästa. Jag har till och med lyssnat till deras tystnad, när bedömningen uteblivit.

Som tur är har jag sållat ut många av dessa röster. Vissa av deras ekon har jag befriat mig ifrån i mitt eget huvud och vissa har jag medvetet valt bort i mitt liv. Tills jag är riktigt stark i det här så har jag för lite motståndskraft för dessa människor som fortfarande ser det som sin rätt att bedöma mig. Jag vet att det är mitt eget fel som låtit mig bli dömd och nu behöver jag fylla mig med näring och stärkande medikament, dvs människor som ser mig för den jag är och accepterar mig som jag är.

Jag fortsätter min livsväg, den som jag går hand i hand med mig själv. Där den enda som behöver bekräftelse är mitt lilla barn och min vackra själ i det inre och jag är den som bekräftar, jag är den som ser, jag är den som hör – jag är min bästa och närmsta vän.

 

2 kommentarer till “The work

  1. sofia Inläggsförfattare

    Tack Lena, Du är som en vis gammal Elefant (Obs; Big Big Komplimang :))
    Tack för att du delar dina tankar och din visdom här med mig och de andra som läser bloggen.

    Kärlek <3

  2. Lena Landby

    Ja det är ett arbete att ta sig till den autentiska människa man är i grund och botten. Ett arbete att befria sig från andras pålagor under åren, vad de tyckt och sagt som fått oss människor att tro på deras falska ord, men som vi ändå tagit till oss från vi var små….Så bra att du sållat bland ”vänner” och frigör dig från både dom och deras egna sanningar som inte har ett dugg med oss att göra egentligen, de är oftast speglingar av dem själva – vilket de inte förstår…Men när jag träffa människor som är så brukar jag så ödmjukt jag kan tänka: De har helt enkelt inte hunnit så långt i sin utveckling angående sig själva och möta andra på ett respektfullt vis och vi utsätts hela tiden för dessa människor – just för att vi ska öva på dom angående att säga nej, stå upp för oss själva och genom att agera på ett annat vis än dom säga respektfullt ifrån – för DÅ respekterar vi vår egen person och kropp – vilket den gillar 😉
    Vi måste gå i täten och speciellt nu denna tid då folk verkligen mår dåligt och utåtagerar hejvilt. Jag ser det helt enkelt som vår uppgift att säga från och visa oss själva hänsyn och respekt i första hand – först då respekterar andra oss. Det blir också en livsläxa – men ack så viktig.

    Kärlek i massor vännen… <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *