Tystnad

Time Out

Tystnad

Åh, vad tystnaden har gjort mig gott. Inte för att det varit tyst runt omkring mig, tvärtom, det är ett evigt friskt surr på barnen. Men just eftersom jag är ensam med barnen i sommar så känns det extra viktigt att välja vart jag lägger mitt fokus. Att pausa från Facebook har varit befriande, jag märker att jag lätt dras in i statusflödet som rullar. Som att slözappa framför teven en kväll och komma på sig vid midnatt av att ha fastnat. Så fingrar jag på FB-appen på mobilen och vips så är jag inne igen… och igen… och igen… utan att jag medvetet har valt det. En dålig vana har format sig. Och den är nu bruten, i alla fall för en tid. Appen har varit gömd längst bak på mobilen. Låter den vara kvar där så den tar lite längre tid att tumma fram och jag hinner bli medveten om vad jag egentligen vill göra… när jag är på väg att dras in.

I tystnaden har jag inte bara hört barnen, jag har sett dem också. Och jag har sett mig själv. Hört mina innersta behov och önskningar. Lyssnat till dem och hållit dem nära, både det hjärtat viskar och barnen.

Det jag har hört är att jag längtar efter att skriva, kort och långt, ytligt och djupt, till blogg, byrålåda och bokmanus. Jag längtar efter att binda samman mer av mina ord – synliggöra mina tankar och insikter. Jag vill fortfarande vara en del av Facebook, jag älskar hur just facebook sprider det vackra och ljusa vi väljer att dela. Det är en fantastisk kanal. Men jag känner ett stort behov i mig av att hämta tillbaka medvetenheten (i mig själv) om hur, när och vad. Jag vill äga hur och vad jag använder plattformen till och inte låta plattformen (läs: mitt eget ego) äga mig. Tystnaden har gjort mig gott, i tystnaden hör jag både min medvetenhet och mitt omedvetna surr. Det är inget jag kan ändra eller rå på, jag hör hur det kommer budskap från båda, men just tystnaden hjälper mig att förstå vad att agera (och inte agera) på.

 

Kommentarer till “Tystnad

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *