För varje timme så landar jag mer och mer. Jag känner mig ännu inte fullt närvarande och tillfreds, men jag känner att lugnet och välbehaget sveper som en varm bris genom min kropp och jag hoppas det breder ut sig slår sig till ro under hela vistelsen.
Dagarna är fullspäckade från tidig morgon till sen kväll med Yoga, Vedanta-talks och chanting. Ett guldkorn i schemat, förresten är hela schemat ett stort guldkorn, är ändå den längre lunchpausen på två och en halv timme, då passar jag på att slumra lite i solen och hoppa i plasket.
Första natten fick jag högljutt besök intilll sängen. Jag får upp som en skrämd katt, föll nätan ur sängen när jag trasslade in mig i myggnätet.
Min roomy Anna for upp lika hastigt och gick på upptäcksjakt runt min säng. Men fann ingen inkräktare.
Men när vi andra gången den natten hörde: GeeeKaaaa GeeeKaaaa ovanför min säng kunde hon skymta en Gecko-ödla modell större som sprang iväg.
Jetlaggad och munnen full i böner och mantran lyckades jag otroligt nog somna om nästan med en gång och vaknade inte förrens vid nio dagen efter.
Nu är jag less på min rädslor, Oh fear, Im am tired of thinking that I´m afraid of you, because Im´m Not.
Jag mumlar mina böner och mantran, håller greppet om ficklampan och går ännu en natt till mötes.
När jag åkte mot Bali var jag beredd på att ta avsked från min man och våra underbara barn, det hade jag mentalt förberett mig på. Men jag var inte beredd på det abrupta avskedet från bloggen.
Den dog ett par dagar, men efter otaliga återupplivningsförsök valde den att återvända till livet igen.
Jag försöker komma på vad det betyder. Ett avslut och ett kärt återseende. Det är kanske så livet ständigt är, ett slut och en början på något nytt. Ett avsked för att man skall känna vad som verkligen är viktigt i livet. En tystnad för att man skall uppskatta ljuden omkring. En tystnad som hjälper en att höra rösten inom.
Även om nu bloggen är tillbaka så kommer jag att välja tystnaden. Jag går in i den för några veckor. Jag kommer vara i paradiset och yoga, meditera och ta hand om mig själv och såsmåning om även min familj.
Jag kikar ut ur min puppa emellanåt och lägger ut lite go´bitar – vi ses snart igen.
Kärlek & Solsken
Sofia
Åker till Bali nästa vecka och det känns som det kommer bli en väldigt betydelsefull resa för mig, mer än jag kan föreställa mig. Både för mig och för mitt företagande.
Det börjar med tio dagar Yogaretreat. Fast det är ju ingen retreat, det är del två på min Yogalärarutbildning, men jag ser det som retreat att yoga, meditera, dansa, sjunga, sola, bada och äta fräsch vegetarisk mat i detta varma paradis.
Efter det så kommer min efterlängtade familj och vi har skön semester tillsammans. Närvaro, bad och sol är vår högsta prioritet och det toppas med vänbesök från Malaysia.
Och så kommer jag träffa en svensk kläddesigner som bor på Bali och se hennes kollektion och kanske även produktion. Vem vet om mina drömmar om en Yogakollektion kan uppfyllas. Idag hade hon och jag vårt första möte, då hon är hemma i Sverige på besök. Mötet kändes väldigt speciellt och rätt. Hon talar om slumpen i sitt liv. Jag förstår så väl vad hon menar med slumpen, och det är det som gör att jag tror på andlighet, men jag kallar slumpen för mening.
Mitt liv flyter lätt och smidigt just nu och jag är så oerhört tacksam!
Sista lediga dagen med barnen. Nu har vi haft det lugnt och skönt i 10 dagar. Det känns lagom, jag längtar faktiskt till arbetet imorgon. Jag behöver balans. Det kan bli för mycket av det goda och då är det skönt med vardag igen, jag älskar även vardagar.
Om en och halv vecka åker jag till Bali så det kanske bidrar en del. Jag är så tacksam över resan. Det blir den perfekta kombinationen, först fortsättningen på min Yogalärarutbildning och sen härlig semester med min familj.
I somras när jag gick första delen på Yogalärarutbildningen så blev jag så inspirerad att bli vegetarian. Jag har känt i några år nu att jag vill äta Levande föda/Raw Food men jag kommer liksom aldrig till skott fullt ut. Jag har än så länge bara enstaka vegetariska dagar. Igår och idag var sådana dagar. Och jag känner vart det brister. Det brister i min fantasi och min matlagningsskicklighet, som idag när jag snodde ihop lite blomkål med grönmögelost toppat med några ekologiska tomtar.
Jag behöver nog leta upp någon vegetarisk matlagningskurs och köpa mig en bra mixer så jag kan göra smooties. Det ska jag bränna upp på önskelista under 2011.
Fick mail idag från min syster i Malaysia, sister Shanti som jag träffade i Indien. Hon och hennes kille planerar att komma till Bali för att träffa oss. Jag blir så oerhört glad över det! Vi delade så mycket tillsammans i Indien och hon är verkligen en själsvän, vi har bara umgåtts fysiskt i en vecka men i själen så känns det som en evighet.
Nogge tittar på fotboll och själv släpper jag loss lite innan min kvällsyoga…