Artiklar med etiketten ‘Dalarnas Författarförbund’
Närvaro
Under dagens höstmöte med Dalarnas Författarförbund blev jag varmt avtackad av styrelse och kollegor. Mitt beslut att avgå som ordförande har mötts med djup förståelse och varm famn och idag under avtackningen så kände jag också hur tacksamma de är över den tid jag suttit som ordförande. Jag känner att jag faktiskt bidragit med mycket till förbundet och att jag kan avgå med stolt hållning, det har varit en lärorik tid och jag har fått nya vänner för livet. Relationer är livets krydda.
Jag känner mig redan mer avslappnad och tillfreds, så jag är säker på att jag inte bara kommer bli en bättre författare i och med att jag avgår utan även kommer att bli en mer närvarande och lugn mamma. Livet skänker många insikter och en av de jag ofta kommer på mig med att upptäcka är modet att skala av och styrkan i att stanna upp och vara närvarande. Just närvaron är själva pulsen i allt vi gör, den visar om vi är vakna eller sover. Närvaron är själen i föräldraskapet, yogan, skrivandet och relationerna inte minst relationen med mig själv.
Min helg
Måndagmorgon och barnen lämnades av i sista sekund på skolan. Vi promenerade hemåt jag och Izabelle och till min stora förvåning sitter hon nu själv i fåtöljen och ser på barnprogram… jag skyndar till datorn med hopp om att hinna lägga ut ett inlägg innan småbarnslivet återvänder om några minuter. Tänker att det kanske är så här det känns om ett halvår, då kanske alla barnen är lämnade på omsorg och jag sätter mig vid datorn på förmiddagarna för att skriva mina böcker – iiiooooo!
Helgen har varit helt underlig, annorlunda, bekant och alldeles magisk! Styrelsemötet med Dalarnas Författarförbund fyllde mitt hjärta med värme och oket på axlarna togs vördnadsfullt av. Hälsomässan inspirerade och framförallt mötet med alla vänner. Middagen med Christina och Gunilla på Stiftsgården kändes som lyx. Som när jag åkte hemåt efter Ljuskvällen den sena kvällen och mötte upp Gunilla för en fika på Statoil i Leksand.
Och så söndagen som förvaltades hemma och till Mayas aktiviteter såsom simning och hennes första hanbollsträning för att avslutas med Yoga och Moraeus.
Jag skalar av och finner som alltid mer av mig. Mer av min sanning, min röst, min glädje, min närvaro och min livsväg lyses upp. Det gäller bara att rikta strålkastaren mot sitt inre, våga se, våga höra och modet att göra det som känns (är) rätt.
Läkning
Ibland gör jag sådana där vändor ner i stressångesten och krampar men efter den kommer alltid något förlösande. Igår fann jag efter en tids noga övervägande mod till mig att meddela styrelsen i Dalarnas Författarförbund att jag önskar avgå som ordförande. Jag berättade om min stress och att jag helt enkelt behöver skala av än mer i mitt liv. Jag känner själv att det viktigaste är familjen och tiden att förankra kära Izabelle. Jag märker att det tar tid. Vi, hela familjen mår bra av ett avskalat liv. Enklare. Less is more. Jag vet att jag skrivit om det förut men det förstärks för mig själv, det budskapet.
För mig behövs så till synes lite för att jag ska få stressutslag, dvs oro, ångest, sömnsvårigheter. Jag landar återigen att det som blir kvar när jag skalat av är några få och oerhört värdefulla relationer, familjen såklart, yogan och skrivandet och över det ett rofyllt skimmer av det andliga. Det är det jag förmår just nu. Det är det jag vill just nu. Det är det som ger mig mest näring och hälsa.
Nogge är borta ett par dagar på utbildning och vi myser för fullt själva jag och barnen. Igår kväll ville både Oscar och Maya sova med mig, så jag skalade av både teve (till och med Hollywoodfruarna), blogg och facebook och kröp ner mellan de här góbitarna strax efter halvnio. Det har vänt och jag känner läkningen spirar med sin nya energi i hela auran.
Tacksam, så tacksam!
Spikar & näsblod
Det har verkligen varit en intensiv dag då jag började tidigt imorse med att rulla chokladbollar för fulla munnar med barnen och förbereda eftermiddagens barnkalas (Maya 7 år). Efter en snabb dusch och fix så var det raka vägen till Kupolen för att delta med Dalarnas Författarförbund på Litteraturens dag med Ranelid, Greider och massa andra. Ja, inte för att de var med samtidigt som oss, men vi var också upp på scenen och läste ur vår Antologi Ordstrom.
Ett för mig fängslande scenframträdande var Mats David Ranaxe som berättade om sin bok Carl Larsson & Evigheten. Historien grep verkligen tag i mig och jag pratade länge med Mats efteråt när jag köpte boken. Den ska bli spännande att läsa. Har faktiskt redan börjat lite smått…
Jag hann några sidor med en kopp kaffe innan anstormningen av ett hav av likasinnade till Maya entrade Solduva. Jag andades och tänkte att 2 timmar klarar jag… kalaset var egentligen försatt utomhus i en härlig och stor lekpark men regnet forsade ner timmen innan så vi fick helt enkelt ändra planen. Jag har lite svårt för surret från alla håll, springet och buset på högsta nivå med fyra väggar som håller greppet (läs: mig fången) men det gick strålande bra. De är ju ljuva själar allesammans det är bara det att de är många ljuva själar med en inre sockerrusch som pulserar. Jag var inte bättre själv, jag tappade mitt eget målfokus för några timmar och irrade omkring och hann stoppa i mig både chokladbollar, tårta och godis. Och inte nog med det, efteråt när allt ebbat förbi så inhandlade vi middagen på pizzerian och jag som är vegetarian åt kebab!!!
Slutade upp i en mjuk hög (förutom min svullna mage då) på spikmattan med en näsblodspropp i näsan. Tänk hur en dag kan sluta efter att ha utsatts för lite smålivlig energi…
Boksläpp
Vi firade vårt boksläpp av Antologin Ordstrom med tårta och kaffe. Hela 31 författare i Dalarnas Författarförbund har bidragit till Antologin, själv vågade jag inte vara med helt fullt men jag skrev iaf eftertexten.
Efter vårt boksläpp som både blev uppmärksammat av radio och tidning så samlades vi för Dalarnas Författarförbunds årsmöte. Jag känner fortfarande viss osäkerhet kring alla punkter i dessa möten, styrelsemötena börjar jag få kläm på även om jag oftast glömmer ordförandeklubban hemma, men höstmöte och årsmöte gör mig lite vilsen. Så för att vara trygg och lugn hade jag förberett allt redan en månad innan, när jag skickade ut kallelsen så skrev jag redan då klart verksamhetsberättelsen (min första någonsin) och skickade den för kännedom och granskning till styrelsen. Så igår satt jag där förberedd och klar, hade precis delat ut dagordningen och klubbat igång årsmötet då jag fryser till inom mig när jag läser punkten verksamhetsberättelse …. Jisses, den hade jag inte tagit med mig, varken ett eget exemplar eller som det till seden hör för att dela ut till medlemmarna på mötet!
Vår kära sekreterare och vice.ordförande hade givetvis sin kopia med sig, den som jag varit så duktig att göra klart långt innan och skicka ut, och jag fick helt enkelt säga som det var och hålla högläsning ur hennes exemplar. Trots min dundertabbe så kändes det bra, jag satt där lugnt och ankrad och läste, omgiven av massa vänliga kärleksfullt förstående människor.
Tvära kast
Legat och vänt och vridit mig i sängen ännu en natt. Vi kom hem sent på torsdagkvällen och jag gick och la mig vid tolv, vid fyra började vi alla kvickna till och strax innan fem var det full rulle i huset. Nu är det natten till lördag och jag är fortfarande Jetlaggad, kan inte sova och bestämde mig för att acceptera hur det känns just nu och därför sitter jag här i nattens mörker (02.50) och lägger ut en blogg…
Mår inte bra, huvudet är i full gång med stress som krupit sig in, styrelsemöte med Dalarnas Författarförbund om 8 timmar, räkningar som skall betalas, en drös mail att besvaras, ett hus som när det är tömt på massa tvätthögar behöver städas, tvätthögar i en salig blandning av tvättade, otvättade, vikta och ovikta, en kyl som ropar efter näringsrikt innehåll…. huvudet surrar på repeat om detta samtidigt som det känns luftigt och tomt, dygnsrytmen är ju helt i obalans och hjärnan har tappat kollen samtidigt som jag känner hur trött och energilös kroppen börjar bli efter den långa resan och dessa sömnfattiga nätter. Jag vill sova. Jag känner att jag behöver sömn. Men vad göra. Jag litar till att jag snart är i fas och att när helgen har passerat så börjar allt återgå till det normala och förhoppningsvis hjälper piggheten, även om den är falsk, till att beta av min lilla ’stresslista’ så att när måndagen kommer faller jag åter tillbaka i min lunk… ber jag med slutna ögon och knäppta händer.
Hur som är det skönt att vara hemma igen på nått vis. När jag kröp ner under täcket, den lilla täckstump som fanns kvar, i torsdags så låg jag och mös av tacksamhet över vårt hus, ’min’ säng, doften av hemma och de djupa snarkningarna av alla de andra tre som låg och trängdes bredvid.
Mammalyckan ligger där och strålar gömd bakom några disiga moln, snart är det en stjärnklar natt igen.
Författare på Biblioteket
Dalarnas Författarförbunds Jubileumsdag, vi firar 50 år, bjöd bland annat på spännande sagostunder och föreläsning om hur man tillverkar en bok. Även Dalarnas Tidningar var på plats när vi utdelade Stiernshielmsbunke, här kan du läsa mer, DT.se
Bilder från Sagostunden och när författaren Ulla Hannelius signerar böcker.
Sagostund
Ta med dina barn och kom på sagostund idag på Biblioteket i Borlänge när Dalarnas Författarförbund arrangerar lite aktiviteter.
- 10.00 Tant Alidas hemlighet (från 5 år) Ulla Hannelius & Yvonne Hagenstam
- 10.30 Sagostund med Helena Liamani (lämplig för ca 8 år och uppåt)
- 11.00 Hur gör man en bok, föreläsning med Olle Vejde
- 12.00 Drömlandet – eller inte? Ulla Hannelius & Helena Liamani
- Poesihörna med Sarah Nordh
- Utställning om Dalarnas Författarförbund
Gomorron Dalarna
Här är jag och programledaren Lina Hård för Gomorron Dalarna i studion i radiohuset imorse.
Litteraturdag
ABF och DalaDemokraten anordnade tillsammans Dalarnas Litteraturdag idag på Kupolen. Givetvis var Dalarnas Författarförbund på plats, det var faktiskt hela åtta stycken av våra författare som visade och sålde sina böcker.
Det var en givande dag, jag blev inspirerad av människorna på scenen, författarna runt omkring och så var det skoj att träffa så många av mina kurskamrater från Brunnsvik Ord och att flera av dem valde att bli medlemmar i DFF.
Här är Brunnsviks lärare och studierektor Sofie Wiklund på scenen.
