Artiklar med etiketten ‘Disco’
Ingen agenda
Vaknade upp på lördagsmorgonen med en helt tom agenda, ingen av oss i familjen hade något inbokat, vare sig träning, kalas eller jobb. Så skönt! Jag känner en sådan frid de dagar som bara är utan någon tid att passa. Vi tog ett sista (önsketänkande) ryck med trädgården och vår nya uppfart. Jag åkte till Bäsna Handelsträdgård för att leta sockertoppsgranar men de var slut, lika så i Djurås Handelsträdgård och Blomsterlandet. Jag kom hem med mycket annat men inga granar, men det bästa var att jag fann en Garden Buddha som nu välsignar tomten.
Eftersom dagen formades som den ville så hamnade jag på spontanfika hos min vän Ingela i Djurås och även hos en kompis till Oscar. Sådana där stunder som bara förgyller – oväntat besök.
Vi myste med tacos och familjedisco på köksgolvet, vi dansar mycket här hemma, minst en gång om dagen. Det gör gott för kropp, själ och mitt mammahjärta. Efter discot så lekte hela familjen Kurragömma, kanske mer vanligt i andra familjer men jag måste erkänna att jag varit dålig på att delta i sådana lekar med barnen, jag står allt som oftast kvar vid spisen eller diskbänken och ’gör mitt’. Det är slut med det nu (iaf ibland), jag vill också leka och dela livet med barnen.
Snigelmammelycka
Mayas Disco
Oscar är på MiniDisco på Fritidsgården. Vår lilla festfixare här hemma har ordnat eget Disco åt oss. Hon har dekorerat med ljus och kastanjer på en bricka, hängt upp discokulan, laddat med snacks och givetvis poppar DiscoMusik i högtalarna. Ballongerna välkomnar i entrén och sen är det bara att inta dansgolvet.
Mammalycka
Disco in the house
Jag väljer bort vissa saker och jag väljer in andra. Jag väljer in mer tid till mig själv. Och jag väljer verkligen in mer tid till mina barn och min familj. Tiden går så fort. Och jag ångrar redan att jag inte var mentalt närvarande när dom var riktigt små. Men nu är jag medveten och närvarande på ett helt annat vis. Jag är inte fulländad. Men jag är medveten och jag rör mig kärleksfullt i rätt riktning. Jag vill inte leva mitt liv och ångra saker. Oftast är det ju saker jag inte gjort som jag ångrar.
Mitt mål är att leva livet fullt ut. Leva det med varje cell. Känna mig livslevande!
Och stunder kommer när jag verkligen känner mig 100 % Livslevande tex som idag när jag och barnen tillbringade en skön eftermiddag tillsammans. Vi tillbringar ju dom flesta eftermiddagar tillsammans, men vissa är jag mer tillbaka i mitt gamla mönster och lyckas inte vara fullt närvarande. Och vissa, som idag flyter jag med och fångar stunden och lever med i barnens flow.
Idag spelade vi musik och städade deras rum. Rensade undan massa gamla leksaker. Slängde. Sorterade. Röjde. Och jag har alltid älskat att städa och idag kunde jag förmedla den glädjen till barnen. Vi sjöng, dansade, pysslade och hade skoj!
Dansen tog över och Oscar agerade DJ och kvällen slutade med PyjamasDisco i köket – det är sådana här stunder jag får tårar i ögonen och känner mitt hjärta pumpar MammaLycka!
Som mamma
Helt oförberedd är jag när Oscar bestämmer sig att med kort varsel gå på sitt första minidisco. Hjälp, tänker jag fast jag ler emot honom och säger att det kommer bli jätteskoj! Snabbt hem från lekparken för att fylla på energiförrådet och duscha. Stilig i pikétröja och stylad i håret åker han iväg med en kompis mot fritidsgården.
Själv står jag kvar och vinkar med en klump i magen. Vemodig känsla. Han är så stor som 6 år och får gå på minidisco, men ändå är han min lilla myskille som känns så så liten.
Jag och Maya cyklar iväg för att handla hem lite gott till fredagsmys. Nästan utan att jag märker det styr jag cykeln mot fritidsgården. Va ska vi göra här säger Maya? Vi ska bara kika in en snabbis och se om Oscar behöver mer pengar, säger jag urskuldande. Och så tassar vi in bland alla 6-åringar och försöker smälta in…
Och jag inser att jag blivit som min mamma! Det började lite väl tidigt beteendet bara, jag var inte förberedd.
När jag var i yngre tonåren och några år upp, så kom alltid och då menar jag alltid, min mamma och kikade hur jag hade det. Hon cyklade alltid in på skolgården där vi ”tuffingar” hängde, hon tassade in på fester och hon var även på disco en gång. Hon var helt oskyldig, hon ställde aldrig till nå besvär, hon hejade bara lite glatt på oss alla och försäkrade sig om att det var någorlunda lugnt och sen cyklade hon hem igen. Alla mina vänner tyckte det var skoj när hon kom. Själv skämdes jag givetvis.
Fast innerst inne så var det faktiskt ganska mysigt när hon kom, det kändes tryggt och kärleksfullt. Och nu inser jag att jag blivit som min mor.
Älskar dig mamma!