Artiklar med etiketten ‘Indien’

Indien; männsikorna

Det viktigaste från min resa måste jag ändå börja med och jag kommer att återkomma i ämnet;

Människorna

Jag & Jomuna

Det finns inga ord som kan beskriva den kärlek jag fått ta emot av dessa underbara människor som jag träffat. Det enda sättet att någorlunda förstå är att se in i mina ögon när jag berättar om dom. Kärlek!

Jag och dokumentärfilmaren Henric var dom enda från väst. Sen var det ett par från Malaysia och resten lokalbefolkning. Någon kunde några ord på engelska. Nästan alla ingen engelska alls. Utan att kunna kommunicera med ord så har vi funnit varandra så djupt. Kärlek syns i ögonen och känns i hjärtat. Det räcker. Det räcker långt. Det räcker gott.

Kvinnan på bilden och jag fann varandra direkt. Hon heter Jomuna och hon är helt underbar! Vi busade, skrattade, smågnabbades, fnittrade, kramades och höll ofta varandras händer. Hennes son Soumadip var så söt. Mjuk, varm, ödmjuk och kärleksfull. Han påminde mig mycket om Oscar.

Jomunas son - Love him!

Hela hennes familj var så kärleksfulla. Här är en bild på Jomuna, hennes man, mor, mormor, son och systerson.

Jomunas familj

Sista dagen skulle vi bege oss från Ashramet till byn Lachipur. Vi var uppe 03.00 för avfärd. Vi skulle åka tidigt för att där kunna göra ceremonin Agnihotra, som är en fin eldceremoni för att hedra Solen som vi gjorde varje morgon vid soluppgång. Jomuna och hennes familj skulle inte följa med den sista dagen. Men hon, hennes mor, bror och son gick alla upp för att ta avsked från mig. Så där står dom så trötta alla fyra för min skull kl 03.00 på morgonen. Och när jag skulle åka ville jag krama den alla och såg jag inte hennes son. Jag frågade var han tagit vägen. Då berättade brodern som kunde lite engelska att han grät och sprang undan. Jag grät jag med. Tårarna bara forsade och hjärtat värkte av Kärlek!

 

Song of life

I am not the body; the body is not mine,

Shivoham, I am Shiva!

I am not the mind; the mind is not mine,

Shivoham, I am Shiva!

I am not the memory; the memory is not mine,

Shivoham, I am Shiva!

I am not the intellect; the intellect is not mine,

Shivoham, I am Shiva!

I am not the karma; the karma is not mine,

Shivoham, I am Shiva!

I am not the ego; the ego is not mine,

Shivoham, I am Shiva!

I am Shiva; You are Shiva, we are Shiva, all are Shiva!

Amaroham, Madhuroham,

Shivoham, I am Shiva!

Shivoham; Shivoham,

Shivoham; Shivoham!

Prem Nirmal

 

Kärlek

till Indien

Kärlek

Jag har verkligen njutit av varje minut på min resa och upplevelserna har varit många och känts i djupet i mitt hjärta. Jag kommer att göra mitt allra allra bästa för att skildra min resa så som jag har upplevt den, men jag är inte säker på att jag förmår detta, för den har berört mig djupt i mitt inre och värmen i mitt hjärta är stark när jag minns tillbaka på mina dagar i Indien. Jag är nyss hemkommen och det mycket att smälta och ta in, så efter en skön natts sömn i min egen säng så kommer jag imorgon att börja min berättelse om Sunyoga och Indien.

Varmt välkommen att läsa den…

 

Kära läsare

Nu åker jag mot fjärran land och är tillbaka om en vecka.

Du är i mina tankar och jag återkommer givetvis till bloggen när jag väl är hemma och berättar om min upplevelse. Och har jag möjlighet så kan det hända att jag skriver här under vistelsen i Indien. Men jag lovar inget. Jag följer mitt flöde och stannar i det som bjuds. Och att släppa kontrollen och kontakten med min vanliga vardag är en del i min inre resa.

Kika gärna in och låt dig inspireras av Inspiration för dagen som läggs ut varje morgon (har redigerat i förväg) och njut av din vecka!

VarmKram Fia

Namaste

 

Sunyoga

Reser mot Indien imorgon. Landar i Calcutta ett dygn senare och tar mig vidare 12 mil till Ghatal. Och där väntar en Advancecourse Sunyoga under 5 dagar med detta schema;

04.30-05.30 Energy exercise (Qigong/Thi Chi)

05.30-06.00 Agnihotra (vet inte vad det är, men berättar efteråt)

06.00-07.00 Kria Yoga

07.00-08.30 Sunyoga practice

08.30-09.30 Frukost

09.30-10.30 Sunyoga practice advance students (får se om jag klarar av denna klass)

10.30-11.00 Break

11.00-11.30 Teori

11.30-13.00 Akupressur

13.00-15.00 Lunch

15.00-18.00 Sunyoga

18.00-18.30 Break

18.30-19.30 Eye to Eye Mediation

19.30-20.30 Kria Yoga

20.30 Middag (puh!)

Jag har knappt vågat kika på detta schema innan, men nu är det snart dags att kavla upp ärmarna. Jag tar en uppgift åt gången och jobbar på total närvaro. En liten utmaning blir hettan (ca 40 grader) och att jag samtidigt filmas för dokumentären.

Jag känner fortfarande tillit och trygghet – I´m blessed och jag skall inte klaga – jag lever i tacksamhet!

 

Lugn

Känner mig så lugn just nu. Hade en släng av (res)feber och oro igår, höll i sig några timmar. Men nu är lugnet tillbaka och jag är förvånad och tacksam. Förvånad eftersom jag inte förväntat mig detta lugn, det är inte likt mig, eller så är det detta som är mitt sanna jag. Jag känner att jag är i någon sorts djup förankring. Förankring i mig själv, förankring i Moder Jord, förankring i Gud – var inte så noga, förankringen är väldigt skön, lugn och trygg – jag känner tillit!

Och denna förankring sprider tacksamhetskänsla i hela mig!!!! Tack Tack Tack

Idag har jag skjutsat/hämtat ett gäng pojkar på fotbollsskola och Maya på dagis. Timmarna däremellan hann jag in på jobbet 2 tim för att slutföra lite. Jag hann också införskaffa valuta inför resan. Och sen har jag bara boostat mig, med Färg och Ljusbehandling, en meditation i Torsångs Kyrka och en morgonpromenad i morse. Det känns så bra!

Solen skiner, barnen leker och jag skall laga middag. Jag är närvarande och harmonisk – Love it!

I´m harmony

Kyrkoprakt Kyrkorummet Ljus från ovan Guds barn

 

Resfeber

OjOjOj, nu har den slagit till, min resfeber. Har nog inte höjt temperaturen i kroppen. Men däremot bubblar magen, hjärnan är ofokuserad, pirrar i hela kroppen och jag känner mig orolig och rädd. Hjälp!

Tur jag har min tro. Nu ber jag som aldrig förr till högre makter att beskydda min resa och skänka mig kärlek och lycka i Indien. Jag ber om beskydd och glädje till min familj här hemma. Jag ber om närvaro och att jag vågar möta Indien med både rädslor och tacksamhet.

Jag ber om att det inte ska bli som mina värsta mardrömmar. Jag ber om att resan skall överträffa mig nå så kopiöst med lycka och harmoni att jag är oändligt tacksam i evighet efteråt.

Gode Gud och alla högre makter i Universum – hör min bön!

Hör min bön

 

Lyssna till

radioprogrammet Centralen P4 och hör mig berätta om min Indienresa!

 

Längta hem

Nu är det inte många dagar kvar innan resan. På onsdag bär det iväg till Indien och Calcutta. Väl på flygplatsen möter vi upp 2 st kursdeltagare från Malaysia och sen blir vi upphämtade av någon som kör oss dom 12 mil till Ghatal där vi skall tillbringa veckan.

Allt känns välorganiserat och beskyddat från ovan och jag reser i full tillit till att allt blir bra. Oavsett om jag går in i rädslor och vad jag än möter på för motstånd inom mig eller runt omkring mig så känner jag tillit att även det är det som jag skall möta.

Förundras över att jag lyckas vara närvarande i nuet och inte fara iväg i tankar och känslor allt för mycket. Utan på något vis är jag här och nu. Jobbar jag så är jag i mötet med klienten. Är jag hemma så är jag närvarande i hemmet och med familjen. Och är jag ensam så möter jag upp mig själv. Det är en otroligt trygg känsla jag har och jag kan inte minnas många och absolut inte långa stunder jag lyckas vara så närvarande som jag är just nu.

Jag hoppas också att när jag väl är på resan och i Indien att jag lyckas vara där. Och inte drömma mig hem. Förr i tiden har jag varit expert på att längta efter svalka när det är varmt och längta efter värme när det är kyla. Längta efter egentid när jag är med barnen och längta efter  barnen när jag ensam. Längta mig bort när jag är hemma och längta hem  när jag är borta. Suck, blir trött bara jag skriver detta nu. Puh! Snacka om slöseri med energi. Och medans jag slösat med all denna energi så har jag missat livet. Missat barnen. Missat sommaren. Missat mig själv. Missat resan. Missat hemmet.

Nu skall jag satsa på att träffa Indien. Träffa mig själv. Träffa människorna. Vara i yogan. Vara i det som livet ger mig.

Och livet börjar inte på onsdag när jag reser iväg – det pågår just nu ….

 

Lyx

Trots att jag ska till Indien och damma runt i haremsbyxor i 40`värme bland råttor och kackerlackor så vill prinsessan i mig vara vacker, så idag fick jag njuta av en skön ansiktsbehandling hos vännen Annika. Det var superskönt och jag känner mig sååå fräsch!

Lite lyx gör gott!

Prinsessa på ärten

Apropå prinsessa; När vi skulle välja vilket foto på Annika som jag skulle lägga ut på bloggen kunde vi inte välja… haha, så Annika sa, ta vilket du vill. Och det tänker jag inte, så jag lägger till hennes stora protest ut båda. Tack för idag Annika, det var ljuvligt skönt!

Snyggbild 1 Snyggbild 2

 

Sök innehåll