Artiklar med etiketten ‘Inspiration för dagen’
enJOY
What comes your way accept it and enjoy it.
Sri Bhagavathi Bhagavan
Resor
Respiro Retreat – är namnet på resorna jag arrangerar.
Indien
Till hösten (okt/nov) 2014 planeras en Yogaretreat hos min vän och läromästare Umasankar och ashramet Universal Peacecenter i Lachipur, Indien. Vi går djupt in i oss själva, låter kroppen slappna av och själen blomma genom Yoga, Onenessprocesser, Sunyoga och meditation. I samband med retreaten på ashramet kommer vi också att tillbringa några dagar i Kolkata (Calcutta) för shopping och sightseeing. Mer information kommer inom kort (maj/juni).
Är du intresserad av att följa med på denna oförglömliga resa så kan du maila mig din intresseanmälan. mail@sofianorgren.se
Portugal
Maj 2015 kommer jag att arrangera en Onenessretreat i en bergsby i Portugal. Det blir dagar med Onenessprocesser, yoga, meditation och souldance. Mer information kommer under hösten 2014.
Du kan maila mig din intresseanmälan. mail@sofianorgren.se
Forget safety
Forget safety.
Live where you fear to live.
Destroy your reputation.
Be notorious.
Rumi
Välj tacksamhet
När mörkret hopar sig och motståndet växer, när separationen ökar, ensamheten ekar, rädslan flämtar… det är då, om inte förr, det är bra att välja tacksamhet. När det upplevda ser ut som hinder och hot, och världen tycks vara en skrämmande plats då kan jag vara säker på att jag förirrat och nålat fast mig själv i sinnet (läs: egot). När meningslösheten kommer hand i hand med hopplösheten, då är man vilse.
Jag är vilse i mig själv ibland. Jag blir både skärrad och stel av mina egna tankefaror som lurar. Är jag inte uppmärksam så lockas jag lömskt längre in i egots snåriga labyrint. Det är inte mycket som luckrar upp mörkret, förutom kärleken då förstås. Men jag kan ha svårt att finna enhet när jag känner separation, likväl som att vila i tillit när jag är rädd. Kärleken är alltid det självklart bästa valet men är jag förstelnad i mig själv så är det inte alltid enkelt att öppna upp – för kärleken, även om den är inom.
Jag har lärt mig två knep som lurar egot, men de kräver ju att jag först själv listar ut att jag blivit bortförd av det. Men kommer jag på mig själv, vilsen där i labyrinten av oro och ångest, då har jag två vägar att välja (finns säkert fler, men de här två funkar bra för mig). Den ena praktiserar jag ofta, ”stay with what is”, jag stannar med det som är. Jag stannar och genomskådar, betraktar och går djupt i det jag känner. Vad som, jag låter den känsla jag känner vara och jag möter till och med upp den, dränker mig i den. Det är magi, jag lovar… känslan transformeras när den får vara precis så djup, smärtsam och eländig som den är. Den transformeras till det motsatta, rädsla (egots essens) transformeras till kärlek (själens närvaro).
Och det andra tricket jag har, en aning angenämare kanske, är att se åt det andra hållet. När eländet är allt jag inventerar så vänder jag blicken och börjar ”count my blessings”. Räkna mina små och stora under istället. Jag tackar. Jag väljer tacksamhet. Inom mig söker jag upp människor, händelser, kroppsdelar, väder, djur, saker, pengar, mat, vatten, hälsa… att tacka för. Tacksamhet är kärlek. Kärlek är ljus. Och i ljus transformeras mörker… snabbt som attan dessutom.
Poängen är att låta transformation flöda. Egot är själva låsningen. Rädsla är en blockering. Den förstenar. Medans den gudomliga närvaron är flöde, transformation och förändring – i all evighet.
Amen
Neutral thing
My body is a wholly neutral thing.
A course in miracles
Lesson 294
Ätardag
Åter till detox, säger jag bara. När jag såg mig i spegeln imorse så var jag svullen och såg sliten ut. Det märktes tydligt vad gårdagen bjudit, godis, fika, ett glas vin och faktiskt en liten hamburgare. Det var inget som bara slank ner, utan jag bestämde mig för att äta det som föll mig in under lördagen, och det gjorde jag, och det både syns och känns i kroppen. Hann längta tillbaka till mina drinkar, det naturliga, fruktiga och gröna. Så nu är jag back on track igen… på väg åter till mitt välmående!
Sthlm weekend
Åh, vilken soft och skön helg vi haft. Strosat på stan, sett på Flashdance och hängt på hotellet. Föreställningen var lite väl lång (3 tim) för vårt tycke, tjejerna hade fått nog i pausen och jag själv slumrade till lite. Men den var faktiskt bra, riktigt bra. Och ja, vi stannade och såg hela. Det har varit så fint att få hänga en helg med Cattis och hennes dotter. Tjejerna har lekt och roat sig och fick har haft tid att ’catch up’ – mammalycka och mammalyx.
På tal om lyx, i höstas vann jag en Chakraflödesmassage och i eftermiddag efter att vi kommit hem från Stockholm fick jag njuta av den. Massagen balanserar chakrasystemet vilket leder till självläkning och vitalisering – den var djupgående och otroligt skön. Det var Christina Hellmo som gav mig den, hon är verksam i Vansbro men är vissa dagar om året i Borlänge och ger behandlingar.
Uncertainty
When you become comfortable with uncertainty,
infinite possibilities open up in your life.
Eckhart Tolle
Vilsamt
Datorn blir hemma när jag, Maya och en vän och hennes dotter åker till Stockholm i helgen för att se Flashdance, bo på hotell och ha det soft & gott. Ser framemot att bara vara med Maya, som trebarnsmor känns det lyxigt att få rå om ett barn i taget ibland. Jag tror att det är viktigt för barnen med, att ibland bli sedda och få stå i centrum utan konkurrens eller uppmärksamhet ifrån syskon.
I övrigt är det mycket tankar i sinnet. Det susar och brusar. Glad att tankarna är tankar och jag kan känna frid i kroppen ändå, trots surret. Innan Oneness, alltså deekshan och mina resor till Indien så påverkade tankarna mig mycket, både humöret och kroppen. Numer känns det som om kroppens frid ligger långt bortom tankarnas surr. Det är ett lugn i hela mitt system och det känns fantastiskt.
Den sista tiden har satt mycket på sin spets, känns som jag står vid kanten och kastas ut. Jag känner att jag faller… i tillit även om tankarna söker efter mark i sikte och framtidlöften att greppa taget om. Känner inom mig att allt ingår i en högre plan, allt är så väl omhändertaget. Det kan inte vara annat, allt är bra, allt är alltid som det ska. Det är vilsamt att veta det. Så vilsamt.
Mina böcker
Det är som sagt inte mycket kvar på böckerna jag helst vill ge ut, de som manar sig på. Jag är inne på slutredigering, sen ska de vidare till korrekturläsning mm innan layout, sidsättning och sådant slutfix som kommer innan tryckningen. En ny värld öppnar sig, jag kan ingenting om det här. Ingenting. Men jag är villig att lära mig och framför allt ta hjälp av dem som kan. Böckerna ska ut. Det har jag lovat mig själv.
Jag har ställt mig de stora frågorna sedan mamma dog, under min sorgeprocess och med allt annat som hänt mig den senaste tiden. Frågor som vad är meningen med mitt liv? Vad vill jag bidra med? Om jag själv var döende, vad skulle jag vilja önska att jag gjort mer av i mitt liv? Vad i livet är ogjort? Vad vill jag uppleva med livet? Vad vill jag uppleva mer av? Vad är jag klar med?
Jag kom fram till att vissa saker, människor, upplevelser är jag klar med. Mycket känner jag mig i balans med, känner mig sann och äkta till. I stora delar av mitt liv känner jag frid. Jag kände också var jag har kvar skuld och skam och hur den vill läkas. Och så kände/känner jag att jag har kvar så mycket att göra. Jag är inte klar. Jag har mer att lära Mer vill uttryckas. Mycket mycket mer vill ges genom mig. Jag har mer att ge, och böckerna är en del i det jag vill ge till livet.
Livet har gett mig så mycket gåvor och det fortsätter att ge. Det har uppenbarat sig större möjlighet för mig att skriva och nu ska jag greppa datorn och fånga tillfällena som ges.
Tacksam
