”Låt oss komma ihåg varje dag, varje minut, varje sekund, och låt oss särskilt komma ihåg på morgonen när vi stiger upp, att när vi tar emot frid för oss själva, får alla andra i världen också frid i någon mån.”
Lev och lär kärlek
Gerald G. Jampolsky
När jag läser mina två senaste inlägg, det om medberoende och frid så inser jag att det är just friden jag gett avkall på i mitt liv som medberoende. Jag har lagt friden åt sidan för att först tillgodose andra, vara till lags, passa in, vara snäll och visa mig duktig. Trott att den jag är måste vara fel och istället strävat efter att göra bra ifrån mig och vara snäll – för att bli omtyckt.
Och när jag så blir omtyckt, accepterad, ”gillad” … så sveper en känsla av frid över mig. Jag pustar ut för en liten stund. Innan jakten på nästa gilla tar vid. Jakten på att bli vald, omtyckt och älskad fortsätter i all evighet, och belöningen är korta stunder och förnimmelser av frid.
Att anpassa mig efter andra blir mitt sätt att kontrollera mig, så att jag blir omtyckt av dig, att jag får vara med och känna mig älskad. Och där i den stunden känner jag frid. Men friden är så flyktig för egentligen är jag fullt upptagen med att kontrollera vad som sker, vad andra känner och hålla tillbaka mina egna känslor. Stå tillbaka med mig själv. Anpassa mig.
Och nu vet jag att frid = kärlek. Att jag ger kärlek när jag är i frid. Men det är helt omöjligt att vara i frid och alltså sprida frid till andra om jag inte har kärleken till mig själv. Det börjar med mig. Inom mig. Med min kärlek till mig. Min frid över att vara jag. Och våga stå kvar i den friden av att vara jag oavsett om det gillas eller ogillas av andra.
Medberoendet tar slut där min frid tar vid. Medberoendet är grundat på rädsla och friden, jag dess essens är rädslans motsats – kärlek. Att vara jag, och acceptera mig själv det är kärleksfullt. Och att i grunden av mitt inre älska mig själv och inte speglat i det yttre och beroende av andra – det ger mig frid.
Är du alltid duktig? Anpassar du dig efter andra? Tar du ansvar för andras beteende och känslor? Blir du frustrerad när andra inte gör som du vill? Har du svårt att veta vad du själv vill, tycker och tänker? Försöker du kontrollera dina egna känslor och reaktioner? Försöker du kontrollera andras känslor och beteenden? Försöker du få andra att förstå det du själv förstår?
Är du medveten att det är ett sätt att skapa kontroll? Ett kontrollbehov? Är det jobbigt att sätta gränser? Känner du ilska, skuld och skam? Är du rädd att bli lämnad? Är du rädd att inte klara dig själv? Är du rädd för konflikter om du uttrycker vem du är? Känner du ett behov av att känna dig behövd av andra? Hjälper och räddar du andra snarare än att vägleda och coacha?
Då kan du vara medberoende. Andras beteenden har påverkat dig och dina gränser har suddats ut under lång tid utan att du märkt det. Det stora uppvaknandet kan vara att inse att ditt medberoendebeteende inte enbart är i relation till den beroende, utan till alla människor.
Den andra stora insikten är att inse att ditt mående är beroende på hur andra mår. Du låter dig påverkas av andras känslor och tar på dessa till dina egna. Du lever genom andra, inte med dig själv. Du är förmodligen expert på att rädda och hjälpa andra, men du lever inte som du lär.
Det är en utmaning att ändra beteende och livsstil. Det krävs oftast kurser i beroende och medberoende för att få grundkunskap om beroendesjukdomen och börja titta på sitt eget beteende. Sedan följer envist och långsiktigt arbete i att ändra sina beteenden och indirekt sina känslor.
Kärnan i ett tillfrisknande är sällan att söka svaren utanför sig själv, att grotta ner sig i självhjälpsterapi och böcker, utan att leta inåt – att hitta svaren som redan finns där inom dig, men som är dolt av alla års lager av skam, skuld och kompensatoriska beteenden. Du har förlorat dig själv, eller kontakten med dig själv, och det är den inre kärnan som måste hittas igen.
Medveten närvaro är ett verktyg, något som dessutom har vetenskapligt bevisad effekt. Du kan använda dig av daglig meditation och mindfulness. Det viktiga är att slappna av både mentalt och fysiskt. På så vis kan de olika lagren skalas av. Man måste börja bli medveten om sig själv igen.
Vem var jag ämnad att vara? Innan jag kompenserade den skadade, skamfyllda jag med lager av ett falskt jag? Vad känner jag? Var känns det i kroppen? Vad vill jag? Vad har jag för behov? Vilka signaler och meddelanden sänder kroppen ut som jag ignorerar? För vems skulle gör jag detta?
Det gäller på sikt att ”köra sin egen bil”. Att du tar ansvar för dig själv. Att du känner medkänsla för dig själv genom självrespekt.
Vi behöver lära oss att sätta gränser, fysiska och inre för att visa att vi bryr oss om oss själva. Vi måste blicka inåt och inte vara i andra hela tiden. Ett beteende låter vi fortsätta för att vi får någon form av belöning, även om belöningen kan vara minskad känsla av något obehagligt. Det gäller att ändra beteenden mot mer långsiktiga belöningar som harmoniserar med våra värderingar i livet.
Hur vill du leva och må i ditt liv?
Vi kan aldrig vinna kriget över någon annan. Du har alltid ett val. Att stanna eller gå. Med beteende väljer du konsekvenser. Att inte välja är också ett val. Att leva genom en annan människa är självuppoffring, inte kärlek. Att inte acceptera skapar lidande. Att acceptera och släppa kontrollen skapar sinnesro.
Dalarnas Tidningar
Anna Leijon
Leg. lärare.
Leg. sjuksköterska
I boken Lev och lär kärlek av Gerald Jampolsky så hänvisar han till att välja kärleken i alla möten, val och livshändelser. Kärleken benämner han som frid. Och det förenklar saken för mig. Jag kan tycka att kärlek är ett svårgreppat ord och känsla, lätt missförstådd och missbrukad, därför har jag lättare att ta till mig frid.
Att alltid sträva efter att utgå ifrån frid, söka frid och återgå till frid – den intentionen tar jag med mig. Och frid till skillnad från kärlek har jag koll på när jag efterlever. Kärleken kan övergå i tillhörighet, gränser, rädsla. Att hålla hårt, kanske för hårt, i det jag håller kärt. Friden däremot, den agerar annorlunda, den vilar i tillit och trygghet. Den är vilsam. Kärleken kan bli något jag vill ha, som jag tror att du skall ge mig. Fylla mig med. Medans friden den finner jag inom mig och med dess närvaro inom så sprider den sig även till andra. Den breder ut sig och omfamnar många. Och den kräver inget i gengäld. Det är så vacker den är, kärleken – när den benämns som frid.
Jag tror att livet blir som bäst, fyllt av mening, glädje och lycka – när vi är i givande. Några citat jag alltid bär inom mig är The secret of living is giving och It is in giving that we receive. 12-stegsprogrammet förespråkar ju starkt att ”föra budskapet vidare” dvs hjälpa andra. Och Rick Warren hävdar detsamma i sin bok Leva med mål och mening (en av mina favoritböcker) att livet handlar inte om mig, det handlar om vad jag kan ge dig.
Men själv är jag inte där alltid, där jag vill vara, i mer givande. Mer i fokus på vad jag kan bidra med istället för vad jag ska roffa åt mig. Och i relationer i synnerhet hamnar jag lätt i tankar om hur mycket tid, närvaro och kärlek jag får av den andre, när mitt främsta intresse borde vara att ge kärlek. Bidra med mig. För det bästa vi kan ge en annan människa är vår fullständiga närvaro. Och närvaro är ju hårdvaluta nu för tiden när vi alla är mer eller mindre ”upptagna” med våra smartphones. Vi är ensammare än någonsin, isolerade i våra cyberbubblor och ändå har vi inte tid att umgås på riktigt.
Jag är en tänkare, en filosof, en sökare … och mina tankar handlar oftast om meningen med livet och syftet med just mitt liv. Och jag tror att det är som Oprah sagt, att vi behöver ta reda på varför vi är här, vad vi ska bidra med och när vi kommit på det så gå ut i livet och göra just det – ge vår gåva till världen.
Lätt fastnar jag i tankar om, vad är nu min gåva? Vad ska jag egentligen bidra med? Men så kommer jag på att jag behöver inte tänka på det, jag ska bara leva. Leva i stunden, i mitt liv, med mina gåvor och färdigheter och helt enkelt göra mig tillgänglig för det som livet efterfrågar. Säga ja, istället för att tveka. Ge, istället för att vänta på att ta emot. För är det nått jag alltid har tillgängligt så är det min närvaro, och se det tror jag att jag kan bidra stort med.
Jag blev nyligen intervjuad av radioprofilen Jon Norberg till hans podcast Dalfolk. Jag har samtalat med honom några gånger tidigare då han jobbade på P4 Dalarna och jag var gäst, så det kändes tryggt och roligt att prata med honom igen. Nu kan du lyssna till podden där jag berättar om min livsstilsresa från stressad karriärist till yogalärare och närvarande mamma – lyssna här; Dalfolk.nu
Happiness comes from giving, and having an attitude of gratitude. Happiness has to do with being god-like. That’s not asking too much, since the core identity of each of us is Spirit. That’s why these Seven Steps to Happiness apply. //3ho.org
1. Commitment
In every life you are meant to commit. That is why the word is commit-meant.
Commitment will give you character.
2. Character
Character is when all your characteristics – all facets, flaws and facts – are under your control. Yin and Yang meet there, totally balanced. Character gives you dignity.
3. Dignity
People will start trusting you, liking you, respecting you. Dignity will give you Divinity.
4. Divinity
What is divinity? Divinity is when people have no duality about you. They trust you right away. They have no fear about you. Divinity gives you grace.
5. Grace
Where there is grace there is no interference, no gap between two people, no hidden agenda. Grace gives you the power to sacrifice.
6. Sacrifice
You can stand any pain for a person. That sacrifice gives you happiness.
7. Happiness!
Happiness is when you can be thankful for the chance of being these seven things.
Seven steps to happiness
thought by Yogi Bhajan
Välkommen till Yogafestivalen Heartflow som arrangeras samtidigt med Peace & Love Festivalen här i Borlänge, 8-9 juli.
Jag leder två yogaklasser, en intuitiv Samayogaklass där du ges tillfälle att stilla dig och gå inåt, lyssna till kroppen, dess behov och dina innersta önskningar. Yogan är enkel att följa och inga förkunskaper behövs. Du möter ditt inre och din kropp med ödmjukhet, omtanke och värme. En yogaklass som öppnar upp dig för kärleken inom.
Jag bjuder även in till en klass Kundalini Yoga med hjärtöppning. Genom en serie rörelse (kriyas) så öppnar vi hjärtat där glädje, kärlek och omtanke spirar. Med ett öppet hjärtchakra så har vi förmåga att både ge och ta emot kärlek. Yogan är enkel att följa och inga förkunskaper behövs. Kom som du är med intentionen att öppna dig för kärleken till dig själv främst, men även för andra och livet.
Här kan du kika in alla andra härliga yogalärare och deras klasser som kommer erbjudas under festivalen. Det finns även ett Facebook-event som heter Heartflow festival som är uppdaterat med information.
Välkommen!
Onenessdag
– : rasie your vibration : –
Lördag 11 juni
Den här dagen innehåller det bästa av en Oneness Awakeningkurs, yoga, meditation, deeksha och intentionen att höja vårt medvetande – en Oneness Awakeningkurs komprimerad till en dag. Givetvis blir det mycket deeksha (Oneness Blessings) och du som deltar för första gången ges din initiering till deekshagivare. En dag fylld av energi, liv, glädje och gudomlig närvaro. Du behöver inga förkunskaper av vare sig deeksha, meditation eller yoga, det är enkelt att delta. Dagen är perfekt till dig som gått en Onenesskurs tidigare och nu vill fylla på med energi eller en bra inledning till dig som aldrig tidigare deltagit i något Oneness evenemang.
Vi håller till vid mitt favoritställe för sådana här sammankomster, i Siljans rummet vid Siljans strand.
Varmt välkommen!
Datum och tid
Lördag 11 juni, kl 10.00-17.00
Plats
Siljanrummet, Stiftsgården Rättvik
Kostnad
1 100 kr (850 kr för dig som deltagit på Oneness Awakeningkurs med mig tidigare). Lunch och fika ingår. Kursavgiften betalas kontakt på plats alt mot faktura (meddela isf din fakturaadress vid anmälan).
Anmälan
Senast 25 maj, mail@sofianorgren.se
Övrigt
Medtag yogamatta, filt, anteckningsbok/penna. Samt kläder efter väder, om vädret inbjuder så hålls delar av dagen utomhus på bryggan. Och givetvis badkläder om du önskar ett dopp i Siljan.
Önskar du övernattning så bokas det separat via Stiftsgården 010-160 80 01.
Ber om ursäkt att bloggen ligger vilande. Min önskan är att den skulle vara vid liv men den följer min livsprocess och jag är i en fas av tillbakadragande och blick inåt. Förut har det känts lätt att dela mina innersta tankar och låta livsprocessen synliggöras men nu behöver jag vara i den med mig själv och mina närmsta vänner.
Det är ovant en social och framåt person som jag är och vant mig vid att vara. Men jag har tillit att processen gör mig gott. Hur som så skulle jag inte kunna göra annorlunda, skrivandet är ett flöde för mig. Och just nu flödar det inte, kanske eftersom jag stillar mig än mer i mitt inre.
Och stillheten är en vacker plats att vara i, den är inte att förväxla med stagnation, tvärtom råder där fullt av liv och rörelse. För vad är egentligen stilla? Hela kroppen, livet, kosmos är en evig vibration.
Mina vibrationer, det är dem jag lär känna nu. De eviga vibrationerna – själens puls. Det är där jag sakta söker mig närmre och närmre, inåt min kärna, mitt sanna jag, själen – denna eviga puls av liv och kärlek. Den viskar till mig att den vill komma till uttryck, genom både skrift och bild (video), så håll ut fina bloggföljare, snart pulserar säkerligen allt igång igen, på nått sätt och i någon form.
Love to you!