Mitt blod

Jag har varit och är fortfarande en sökare, men jag har slutat fråga stjärnor och böcker ,

jag har börjat lyssna till lärdomen som mitt blod viskar till mig.

Herman Hesse

 

Tårar

Det är tårfyllt att var förälder. Iallafall känns det som jag har fått närmare till gråten sen jag fick barn. Jag gråter till det mesta, fast jag undviker väldigt medvetet sorgliga öden och berättelser.

Jag gråter hellre till fina låttexter, lyckliga slut, oväntade möten och sportsliga framgångar. Inte för att jag är ett dugg sportintresserad, men glädjetårarna hos segrarens lycka stämmer jag gärna in i, likväl som lyckoruset på läktaren när matchhjälten gör mål.

Härom dagen grät jag till Black Eyed Peas framträdande på Super Bowl och ikväll rinner tårarna till QX-galan.

Lyckotårar

 

Offergrotta

Jag har svårt att finna den mentala balansen jag är van vid att ha. Vissa stunder känner jag mig fylld och balanserad, men många gånger dalar jag ner i det negativia träsket. Det är svårt för mig att acceptera dessa tankar då jag är så van vid att oftast de positiva tar plats.

När jag är negativ letar jag orsaker till att mitt sinne är nedtyngt. Jag försöker vingligt luta mig mot, att det är sorgen över att komma hem, fullmånen som påverkar mig, sockret jag äter, stressen som håller mig fången….

När jag väljer (för jag vet ju såklart att jag kan välja att kliva ur min offergrotta) att tänka positivt så finner jag andra lösningar på vägen ur det resurslösa tillståndet, då tar jag mig en promenad eller sätter mig och mediterar, eller som när jag ska sova och neggotankarna hopar sig så väpnar jag mig med tacksamhet. Jag börjar med det närmaste, tacksam över min säng, mitt hus, min man, mina barn…

Och jag är oerhört tacksam över att Yogan infinner sig mycket mer i mitt liv nästa vecka. Och precis just nu är jag tacksam över att månen lyser upp min morgonpromenad.

 

Sunyoga

Försök inte följa mästarna i spåren.

Sök det som  de sökte.

Matsuo Basko

 

Fredag

Svängade höfter på Frank Andersson är teveunderhållningen ikväll. Jag försöker hålla mig vaken till Skavlan och sitter på laptopen i knät och jobbar lite. Barnen har somnat. Själv har jag också sovit, stupade till Amigo och nu är lite energi påfylld igen.

Det har varit en händelserik och intensiv vecka på utbildningen Kreativt Entreprenörskap i Leksand. Min hjärna processar för fullt och jag har efterskalvningar…. det dimper ner insikter så här i efterhand och jag försöker ta emot dem. Avslutet idag gav mig en positiv törn och jag åkte hem med än mer kreativitet i sinnet!

Tacksam….trött och tacksam!

 

Free

Let the world say you are crazy,

then you are free to do what you want.

Janesh Vaidya

 

Ahimsa

Jag har velat bli vegetarian under flera perioder i mitt liv. En av de första gångerna jag minns var i tonåren då det kändes trendigt och fräscht att vara vegetarian. Men jag fann aldrig någon inspiration ´what so ever´att ens beställa vegetarisk mat på en restaurang och inte heller ta av den vegetariska buffén i skolan. En tanke var en sak, men att få den att omvända hela mitt system var en helt annan.

Så jag behöll mitt väl invanda mönster och fortsatte med mina djupt inprogrammerade tankar. De låter ungefär så här: Jag älskar mat. En god köttbit är smaskens. Jag blir inte mätt om jag inte äter kött. Vegetarisk mat är krånglig att tillaga och blir inge god.

Min kropp har sagt till mig flera gånger att den vill äta rå och fräsch mat, dvs äta frukter och grönsaker i sin naturliga form. Med respekt för vad den önskar har jag i alla fall lyssnat. Men vad betyder det om jag lyssnar utan att förändra. Ingenting. Det är oförskämt rent ut sagt. Jag säger till min kropp, jag hör vad du säger. Jag förstår så väl vad du säger. MEN jag fortsätter att göra som jag alltid gjort, även nu när jag vet att du inte vill det.

Min hjärna styr min kropp. Min hjärna är den jag behöver kommunicera med. Den lyssnar inte nå gärna till kroppen. Den lyssnar som sagt, men den vill bestämma. Den vill ha kontroll och den vill själv och besluta om alla förändringar.

Förresten så vill inte hjärnan nå gärna ha några förändringar över huvudtaget, den nöjer sig så väl med sina gamla trygga invanda tankemönster även om den vet att andra tankar skulle få hela systemet att må så mycket bättre. Men se hjärnan den vill ha kontroll, den är rädd att tappa kontrollen, tappa fotfästet.

Så min taktik att lobba in förändringar är att visa hjärnan att det finns en högre makt, det finns en källa som tar hand om allt. Den kan vila och slappna av, allt är omhändertaget. Det finns en högre makt som vill mig allt gott. Moder Jord vilar under mig och vill inget hellre än att jag släpper taget och vilar tryggt i hennes mjuka famn.

Den största motivationen kom i somras efter första delen i min Yogalärarutbildning. Efter ett vedantatalk om ahimsa, så frågade jag min yogalärare om det är möjligt att leva fullt ut som Yogi och ändå äta kött. Jag fick det svaret jag redan visste jag skulle få, ändå kände jag att det var viktigt för mig att få höra svaret från honom, som att jag behövde en bekräftelse på svaret jag hade i mitt inre.

Svaret har vuxit i mig som en värdering under hösten. En värdering som lett till små förändringar. Förändringar som startat med en måltid som vegetarian och övergått till dagar som blivit veckor.

Det känns enkelt att vara vegetarian när jag är medveten och inser att jag har ett val. Jag kan förändra världen för många kycklingar, laxar, grisar och kossor i mitt liv.  De skall inte behöva sätta livet till för att mätta min mage. Jag kan välja annorlunda. Min kropp vill till och med att jag väljer annorlunda, den känner bestämt att det är hälsosammare för den.

Men den största orsaken till att jag just nu lever som vegetarian är värderingen – ahimsa – att inte bruka våld, eller orsaka någon skada för andra levande ting. Och värderingen att alla varelser är lika värda.

 

Want most

Never trade what you want at the moment

for what you want most

Unknown

 

Bubbelmöte

Businessmöte väljer jag att kalla det när jag blir inbjuden av min vän, illustratör och skrivarkollega att träna och relaxa med henne på Dalecarlia Spa i Tällberg – det passar så väl en ”la dolce vita-tjej” som mig!

Vi får väl inte så mycket kreativt gjort måste jag erkänna, förutom att vi trimmar kroppen på gymmet och låter den pusta ut i bubbelpoolen och bastun efteråt. Men mysigt det har vi! Och innan jag vänder hemåt så bokar vi in en ny dag för produktivt skrivande tillsammans.

 

Be confident

The trouble with the world is that the stupid are confident and the intelligent are full of doubt.

Bertrand Russell