Affirmation

 

Min text

om resan till Indien som publicerades i Tidningen Falun Borlänge

Den kärleksfulla rösten i mitt inre viskade åk till Indien. Allt är bra. Allt är som det ska. Det kommer bara gott ur den här resan för dig och dina nära och kära.

Rösten upprepade orden som ett sorts mantra inom mig innan resan och även under resan, mantrat ekade så många gånger i mitt inre att jag var helt trygg på min väg. Trygg även när jag står vid ett tomt bagageband i Bombay och inser att jag måste hasta vidare till flyget mot Calcutta utan min resväska. Trygg när jag kommer fram till Ashramet där vi skall bo och inser att jag har sällskap i min enkla säng av en kackerlacka. Trygg när jag inser att Ashramet är precis så primitivt och enkelt som jag befarat.

Jag utsätts för många, nästan dom allra flesta av mina gamla rädslor. Och det är inte förens jag utsätts för dom som jag inser att dom är just gamla. Dom är bara gamla tråkiga minnen blott av ett liv fyllt med mycket rädsla. Rädslor som hållit mig fången. Men nu är jag fri och jag kan leva mitt liv med dessa rädslor inpå mig och det bekommer mig inte ett dyft, jag går lugn och harmonisk genom min kursvecka och njuter av varje minut.

Jag upplever så mycket under mina dagar i Indien. Och det är faktiskt inte Sunyogan och meditationerna som sätter djupast spår. Det är människorna jag möter. Jag och dokumentärfilmaren Henric Hemmerlind är dom enda från väst, sen deltar ett par från Malaysia och resten av dom ca 25 kursdeltagarna är lokalbefolkning.

Utan att verbalt kunna kommunicera ett enda ord med dessa människor så finner jag så många vänner. Det är så mycket kärlek i luften, genuin äkta värme och ödmjukhet. Det är också mycket bus och glädje och min mage värker stundom av alla skratt! Kärlek och vänskap kräver inga ord, det syns i ögonen och känns i hjärtat! Och i mitt hjärta bultar det mycket för dessa människor.

Vi tillbringar kursen i Ghatal en stad som ligger ca 3 tim bilresa från Calcutta. En fattig stad och kulturskillnaden är enorm. Jag blir betagen av hur fattigt, smutsigt och enkelt dom lever. Jag blir också betagen av deras utstrålning av harmoni och frid. Jag blir oerhört berörd av deras kärlek till sin familj, närvaron med sina barn och tacksamheten mot sina föräldrar, sitt ursprung.

Jag ser vår materiella värld mer tydligt, den som iallfall inom mig ofta skapar ångest, oro och stress. Jag ser deras bevarande av gammal visdom, visdom som har gått i arv sen många generationer tillbaka. Jag ser deras vördnad av djuren och naturen, hur dom ser alla med lika värde. Jag ser också att dom skräpar ner sin natur och gläds åt vår allemansrätt, vårt rena vatten och den friska luften vi andas.

Veckan tillbringar med Sunyoga, Kriyayoga, mediationer och lektioner, schemat är späckat från soluppgång, 04.30 – 20.30.

Sista dagen åker vi ut till Sunyogi Umashankars hemby Lachipur, en fattig och enkel by på landet. Vi har köpt med oss skolmaterial och en hel traktorvagn med plantor. Varje elev får ett eget bokpaket och plantorna delas ut till alla byinvånarna. Minnesbilden av när en skock med småbarn stolta och lyckliga springer till sina föräldrar för att visa det dom fått glömmer jag förhoppningsvis aldrig, deras lycka över 2 blyertspennor och ett sudd!

Jag har så mycket kärlek inom mig till dessa människor och rösten i mitt hjärta har slutat viska, den sjunger; ta mig hit igen!

Så min dröm är att ta med mig min familj nästa gång. Jag vill fortsätta att dela med mig av det jag har, ge utav vårt överflöd från väst, ge skolmaterial och kläder. Och jag vet att det jag återfår från dom är värt mer än alla pengar, dom lär mig om kärlek, glädje, värme, visdom, andlighet. Dom lär mig att vara nöjd och tacksam med det jag har och njuta av livet!

Namaste

Sunyoga Ghatal Indien

 

Orm

För att nå världens visdom eller den insikt du behöver, förändra dig, bryt med gamla vanor och kliv ur dina gamla mönster.

Att vara i ständig förändring är att vara i ett med den skapande kraften.

Din gåva är förändring.

Djurens Språk – Solöga

 

Yogalärarutbildning

Nu närmar den sig, starten på min Yogalärarutbildning. Känslorna jag möter är oro, ensamhet och så en skarp röst på axeln som säger till mig att ingen bra mamma är borta så länge från sina barn.

Jag har så mycket värderingar och föreställningar från min uppväxt hur en bra människa är, hur en bra kvinna är, och att en bra kvinna är lika med en bra mor. Synsätt som jag sett att min närhet har och synsätt jag blivit erbjuden från samhället. Synsätt som är någon annans, synsätt som är gamla. Gamla synsätt från någon annan som lever för fullt i mig. Lever som ett virus som rör sig i kroppen.

Men när jag går in i högre medvetenhet – min andlighet – min tro, så vet jag att jag inte alls har detta synsätt och har dessa värderingar. Min tro är att allt är som det ska – allt är bra. Är jag lycklig och följer min väg, så sprider jag även mitt lyckovirus till andra och i synnerhet mina barn.

Och jag vet att avstånd inte existerar egentligen. Jag vet att jag kan känna mig otroligt närvarande energimässigt även om jag är 60 mil bort. Och tro mig, jag har varit så nära som mor till ett ammande barn och inte alls varit ”där” i min medvetenhet eller i min energi.

Så jag har varit på den andra sidan, den där jag med andan i halsen, tanken ett par dagar framåt och huvudet fullt med grubbleri sprungit förbi mig själv och mina kära.

Nu när jag ser mig på rätt väg så är jag här. Jag är här längre och längre stunder. Jag flyr eller springer inte nå längre. Och jag har insikten att se att den positiva förändringen ligger i min egen utveckling. Ju mer jag stannar och lyssnar på mig själv. Ju mer närvarande och lyssnande är jag till mina barn. Ju mer kärlek jag ger till mig själv, ju mer kärlek flödar mellan mig och mina barn.

Och så det där med tid. När jag är i min andlighet, min tro. (Det är nämligen så att jag kan förminska den, tron alltså. Och så kan jag förstärka den. Och det jag menar är att när jag väljer att förstärka min tro, då inser jag att den är större och mer än mina tankar och mina känslor) Då är min övertygelse att tid inte existerar. För min tro är att allt är energi, det finns ingen början, det finns inget slut, allt är energi som transformeras. Allt är oändligt. Och när jag lever min andlighet förstärkt så vet jag att det är sant och tid är något jag upplever när jag förminskar den.

Det är min sanning just nu

Så  min förberedelse inför resan på måndag och dom kommande 10 kursdagarna på Mangalam kursgård i Halland är att förstärka min andlighet. Vara närvarande. Vara här. Ge kärlek till mig själv och givetvis och helt naturligt ge kärlek till mina barn, min man. Ge dom närvaro och kärlek.

Och jag ställer mitt högre jag frågan:

Hur kan jag få mina barn att känna och uppleva att jag är närvarande och med dom även när avståndet på jorden är 60 mil och tiden på jorden är 10 dagar?

Och när jag blundar och andas, så vet jag svaret inom mig.

Namaste

 

Sunyoga

Jag fortsätter att göra Sunyoga som jag lärde mig i Indien. Jag brukar stanna upp och göra den vi soluppgång under min morgonpromenad men imorse hann solen inte upp. Såg endast morgontrötta strålar som sträckte sig mot skyn.

Jag fick njuta av dom och kände samtidigt tacksamhet att jag fick en härlig Sunyoga-meditation igår kväll. Inlindad i en filt stod jag och mediterade på altan. Jag kunde se länge på solen och kände hur det vibrerade energi ända in i mina celler. Ljuvligt!

 

Worry

There is nothing that waste the body like worry,

and one who has faith in God should be ashamed to worry about anything whatsoever.

Mahatma

 

Tidningen Falun Borlänge

Idag är min berättelse om Indienresan med i Tidningen Falun Borlänge. Innan jag ens har hunnit se uppslaget själv så kommer människor fram till mig på stan och på Ica och berättar för mig att dom läst det och imponeras av mitt mod och att min berättelse inspirerar.

När jag lyfter upp tidningen ur brevlådan så värms jag inombords, min gamla kollega och goda vän Patrik är på framsidan. Vi var kollegor i 5 år då vi ägde Må Bättre i Falun tillsammans. Lustigt och tryggt att vi är i samma tidningen…

Vill du läsa mer om Indien och se fler bilder, så kan du läsa mina tidigare blogginlägg HÄR . Och där finns också en länk till Radio Dalarna P4 där jag intervjuas om resan.

Namaste

 

Säl

Din bästa vän är naturen.

Din gåva är naturlig skönhet/ta hand om naturen.

Ge dig ut i naturen för att må bra. Naturliga saker fungerar bäst för dig.

Solöga – Djurens Språk

 

Livsuppgift

Din livsuppgift hittar du i dina önskningar. Du är allt redan. Du vet allt du skall veta redan. Du är i ett med källan. Du är gud. Hur Gud vill verka genom dig och din kropp. Dvs hur du och din kropp vill verka i kontakt med källan är när du går inom. Finner dina innersta önskningar. Dina innersta viskningar. Det är så du verkar i kontakt med källan. Så lyssna inåt. Lyssna till dina innersta önskningar. Lyssna till din kropp och dess behov. Du finner dina ledtrådar till din livsuppgift i dina önskningar, drömmar och i kroppen.

Allt är redan i ditt inre. Frigör dig från sinnets begränsningar och gör dig fri från dina tankar. Eller ännu hellre, låt dina tankar var drivmedlet som för dig fram. Men se till att hjärtat funnit ut vägen. Kroppen är fordonet. Och låt endast tankarna vara drivmedlet. Och se till att du tankar rätt drivmedel.

Och när du lever dina drömmar och innersta önskningar, då vet du att du är på precis rätt plats och lever din livsuppgift.

Oavsett om du försörjer dig på det eller inte. Det handlar absolut inte om försörjning och arbete. Det handlar om att du vibrerar i rätt energi. Och du kommer i rätt energi när du lever dina innersta drömmar.

 

Grattis mamma

Min underbara mamma fyller år idag och jag är så tacksam för allt hon lärt mig och allt hon gett mig. Tacksam att jag är den jag är och att jag är där jag är.

Älskar dig mamma!