Mitt skrivande
Retreat i sand
En räddningsbåt på land, det är min tillflyktort just nu. Jag har varken ork eller lust att sjösätta den och gå ut i nöd. Jag har precis fått upp mig själv på land, jag sitter tryggt i båten väl uppdragen på strandlinjen och vet att det är här jag ska vara just nu.
Idag och troligtvis inte imorgon heller skall jag ut på något livräddande uppdrag. Nu ska jag bara sitta här och betrakta världen runt omkring och ge mig själv tid till återhämtning och vila. Såsmåning om tömma båten på regnvattnet som fyllts upp. Putsa och polera- Fylla på proviant och förnödenheter tills jag en dag kanske känner mig manad att ro ut igen och vara i tjänst.
Men just idag har jag en dag i strand, en dag till mig själv.
Retreat i sand.
Skrivövning Brunnsvik Ord
Asfaltsbarn
Att sitta på varm asfalt mitt i gatan det har jag inte gjort sedan jag var barn. Det blir gärna så att jag letar på en bänk eller i alla fall en hög trottoarkant nuförtiden innan jag sätter mig ner.
Men nu sitter jag här med rumpan på min Odd Molly jacka och väcker faktiskt inte så mycket uppmärksamhet när eleverna från Folkhögskolan strosar förbi på väg ner mot Väsman, sjön som ligger stilla nedanför.
Det är bara den äldre herren på cykel som ser förvånad ut. Han stannade till, satte ner cykelstödet, tog två steg bak och ställde sig för att iaktta mig. Se på mig så där som kossorna kan se på en, sådana där blickar som kan få mig att känna mig dum och annorlunda. Känna mig som Odd Sofia.
Det har lätt varit så tidigare i mitt liv att jag funderat och varit bekymrad i vad andra ska tycka om mig och det jag gör. Haft fullt huvudbry med det och varit livrädd att vara annorlunda.
Och nu sitter jag här snart fyrtio år gammal och försöker finna det där barnet inom mig. Hon som var sig själv och struntade i om hon uppfattades som ’odd’. Inte hade en tanke på andras tankar om henne och ingen rädsla för om någon himlade med ögonen bakom hennes rygg.
Den flickan vill jag finna. Henne vill jag väcka. Det är hon som sitter här just nu på asfalten och iakttar livet. Hon behöver inte göra någonting, hon bara är – bra som hon är.
Odd Sofia
Skrivövning Brunnsvik Ord
Nu är skrivandet igång och vi har fått våra första skrivövningar. En av dem var att gå ut och sätta oss för att skriva på annorlunda platser. Idag har jag tränat på att skriva kåserier och personporträtt. Asfaltsbarn och Retreat i sand är dagens arbetsprov.
Att skriva är ett hantverk säger vår lärare och det formas ju mer vi tränar. Och jag älskar verkligen att fatta pennan och ge mig ut med mitt block. Skrivarlyckan är total, jag njuter av var minut.
Så tacksam för där jag är i livet just nu, både fysiskt på plats och även i livsprocessen.
I´m in heaven
Energin i min kropp vill aldrig sluta pumpa, det bubblar och sprudlar av lyckokänslor efter första dagen på skolan. Jag känner sådan glädje och förväntan, äntligen är det nära, äntligen är det dags att ägna tid åt det mitt innersta längtar efter – att få skriva!
Som en kurskamrat uttryckte sig, att hon vill förlösa sin bebis. Precis så känner jag mig, att jag är på väg in på förlossningen efter att gått över tiden några veckor och nu äntligen ska få föda. Och eftersom det känns som jag är höggravid, hormonstinn och fylld med minst sexlingar, så är det klart jag blir lycklig när jag blir varmt omhändertagen av kunnig och kompetent personal som tar mig på allvar.
Brunnsvik Ord heter Skrivarlinjen och den kan läsas på heltid eller distans. Jag har valt distans eftersom jag kommer kombinera mitt skrivande med mitt företagande som Coach och Yogalärare. Men jag kommer nog att nästla mig in fler dagar och insupa så mycket kunskap jag bara kan. Övning ger färdighet och jag vill lära mig så mycket om detta. Jag anar ingen hejd, jag vill lära mig, journalistik, skönlitterärt, poesi, prosa, haiku… ja, allt vad det nu heter. Jag förstår att jag inte kan lära mig allt, men nyfikenheten och inspirationen är i full gång nu, jag håller i hatten och följer med, litar på att hjärtat leder mig rätt.
Följa drömmar
Den som aldrig följer sina drömmar, slutar snart att drömma.
Okänd
Jag har en dröm
Jag har en dröm. En dröm att leva det liv jag vill leva, leva la dolce vita. Jag drömmer om att mitt skrivande skall komma ut, mina texter och bokidéer flöda ut ur mig. Jag vill få dem i livsflödet, just nu pulserar de bara inom och skapar viss oro. Eller snarare en puls, en puls som rör sig inne i mig och söker en ventil att pysa ur, en ventil jag behöver öppna så att trycket lättar och jag kan andas och få mer utrymme på insidan liksom.
I min dröm flödar texterna ut i ett jämnt och fridfullt flöde och jag finner harmoni och glädje i att få dem i universums omlopp. I min dröm sitter jag och signerar böcker på bokmässan nästa år. I min dröm försörjer jag mig på skrivande och yoga och det möjliggör för mig att vara den närvarande glada Snigelmamman jag vill vara, den mamman som har råd och tid att vara mycket med sina barn.
Imorgon tar jag en stort och viktig steg på stigen mot drömmarnas land. Imorgon börjar jag den ettåriga skrivarlinjen Brunnsvik Ord.
Lycka*
Föreställning
Vi kombinerade vårt styrelsemöte med en utflykt till Karlfeldtsgården, där njöt vi av god mat och underhållning. Det vackra vädret kom även till Krylbo trots av det var hällregn som välkomnade oss när vi kom till gården.
Delar av DFF-styrelse…
Dalarnas Författarförbund var även arrangörer av dagens föreställning som gavs av mor och dotter, Solveig Bergqvist Larsson och Cecilia Bergqvist. Den bjöd på skratt, tänkvärdheter och vacker sång i den fina trädgården.
Dagen sparas till ännu ett vackert sommarminne.
Levande
Selma Lagerlöf
Solpennan
Jag är lite små nervös för idag skall jag träffa Solveig Bergqvist Larsson, författare , föreläsare och komedienne. Mötet gör mig nervös då hennes CV är imponerande och hon är så väl meriterad. Samtidigt är det jag som mailat och bett att få träffa henne. För när jag fann hennes hemsida Solpennan så drogs jag till hennes erfarenhet och hennes humor och jag kände att jag så gärna ville träffa henne, jag känner att jag har så mycket att inspireras och lära av denna kvinna.
Sagt och gjort, jag skrev ett mail och frågade om vi kunde ses, kamouflerade det lite med att Dalarnas Författarförbund skall medverka på ett av hennes framträdanden i augusti och att vi även kan gå igenom detta arrangemang och fick svar att jag gärna fick komma och träffa henne.
Så idag åker jag hem till henne och fikar, hoppas på att kunna uppträda normalt och att nervositeten släpper när vi ses…
På vårt planerade möte hade vi lite mindre än en timme att ses och det i sällskap av hennes väninna, så jag hann inte med alla mina frågor och tur var kanske det. Jag la band på mig så gott jag kunde och tänkte är det meningen så lär vi ju ses igen. Jag känner absolut att jag har mycket att lära och inspireras utav denna kreativa kvinna och hon var än mer ljuvlig än hon framstår på sin hemsida.
Ung författare
Det är en produktiv författare här hemma och jag kan inte ta åt mig äran för produktiviteten ej heller för att ha stått bakom hans flitighet. Inspirationen och flödet har han funnit i skolan (första klass) och jag blev glatt överraskad idag när han kom hem med vårens alla alster.
Hela 12 stycken med boktitlarna:
Jag spelar fotboll med Noah
Här är en korv Bert
Här är Sudd
Sudd 3
Oscar
Här är David Villa
Det är om mig
Här är Snokis han är en skurk
Snokis 2
Snokis 3
Snokis 4
Snokis 5