Milda makter vilken längtan som angrep min kropp, längtan tillbaka till Oneness University. Det är som hela skapelsen kallar mig dit igen. Jag har inte en susning om hur det ska gå till rent praktiskt och ekonomiskt men jag kan inte undgå att märka vart jag är på väg.
Jag vill tassa tyst på de varma marmorstenarna vid templet, leta frebrilt efter mina sandaler bland hundratals andra. Vara i ett hav bland människor och samtidigt känna mig fridfullt ensam.
Slamret i den rostfrittbeklädda matsalen, de kryddiga grytorna, rökelsen i salarna, morgondaggen på gräsmattan, sovsalen med kvinnorna…. ahhhh vad jag längtar tillbaka!!!!
Fullkomligt slukade boken Alkemisten av Paulo Coelho, älskade berättelsen och den ljuva känslan den lämnade efter sig. För att inte tala om inspirationen jag återfick av att vara lyhörd till tecknen som Livet visar mig.. oss.. hela tiden. Livet blir ju så mycket mer spännande om man inte vet vad framtiden skall ge, utan istället är uppmärksam på ledtrådarna som ges i nuet. Älskar det sättet att leva även om jag glömmer bort det ibland. Levnadssättet som Louise L Hay anammade tidigt, min största förebild kan tilläggas, utan utstakad karriärväg eller tanke, helt följde livet, det vill säga besvarade sina telefonsamtal och mail, det som efterfrågades av henne det var det hon gav. Det blev sålunda hennes karriär att ge utav det som Livet önskade utav henne.
Och som jag skrivit om här på bloggen förut, what is the moment asking for?
Jag känner livspulsen i hjärtat, mitt hjärta klappar fortfarande som starkast för mitt skrivande. Så jag fortsätter att följa mitt hjärta, samtidigt som jag är uppmärksam på vad Livet vill av mig. Ber om att vara villig att se vart livet för mig och förväntar sig av mig och inte enbart hålla hårt i min egen karta. För är det något jag lärt mig genom livet och som min mamma ofta sa att; människan spår och Gud rår.
Nu ska jag logga ut, för i min bokhylla fann jag till min glädje några olästa Paulo Coelho böcker och nu har jag börjat läsa Valkyriorna…
När du är i harmoni med Ditt sanna jag, kommer det gudomliga att stödja dig för att ge dig allt du behöver. Det finns inga gränser till vad du kan samskapa i ditt liv när du möter Ditt högre jag, det gudomliga inom. Kursen är till för att upptäcka mer av Dig och läka det som hindrar Dig från att vara allt det Du redan är. Efter kursen kommer Du att uppleva högre närvaro av Ditt sanna jag, känna frid och glädje från djupet av Ditt hjärta.
Under två intensiva dagar tar du del av Oneness lektioner, djupgående meditationer och övningar varvat med souldance och yoga (enkel stillsam yoga, inga förkunskaper behövs). I syfte att frigöra präglingar, laddningar och sårade känslor som hindrar dig från att leva i ditt livsflöde.
Oneness Awakening är en djupgående kurs som passar alla, oavsett bakgrund, livsstil eller religion. Intentionen med kursen är att Du själv kommer i kontakt med närvaron som bor i Ditt hjärta, det gudomliga inom.
Du får ta emot Oneness Blessing, deeksha (energi överföring), vilket hjälper dig att nå ett skifte i din medvetenhet – du börjar att se verkligheten som den är utan att försöka att förändra, försköna eller idealisera. Du blir nöjd med livet som det presenteras i ögonblicket. Du kan se det vackra i det som är. Du börjar leva!
Kursen avslutas med att du initieras till Deekshagivare och på så vis kan ge dig själv och andra Deeksha, vilket kommer att vara till stor tillgång för din fortsatta livsresa.
Plats
Stiftsgården (Siljansrummet), Rättvik
När
Lördag och söndag 11-12 oktober. Lördag 09.00-17.00, söndag 09.00-16.00.
Kostnad
2 500 kr inkl lunch och fika båda dagarna.
Priset för ungdomar under 20 år är 1 500 kr.
Anmälan
Senast 7 sep. Anmäl till: mail@sofianorgren.se
Anmälan är bindande och kursavgiften återbetalas ej vid avbokning. Kursavgiften betalas på plats vid kursstart alternativt mot faktura (meddela isf din fakturaadress vid anmälan).
Begränsat antal platser.
Medtag
Mjuka kläder (raggsockar och något värmande plagg kan vara skönt), yogamatta (finns annars att låna), anteckningsbok och en intention att möta Ditt högre jag.
Boende
Önskar Du bo kvar på Stiftsgården under kursen så bokas det separat, direkt via Stiftsgården. Priser som tillkommer är enkelrum fr 530 kr inkl frukost per natt, middag lördagkväll 120 kr.
Stiftsgården: 0248-79 78 17 mail: bokningen@stiftsgarden.org
För dig som redan har deltagit på en Oneness Awakeningkurs
men vill förnya/fördjupa närvaron med Ditt högre jag genom att delta ännu en gång
så erbjuder jag ett pris på 1500 kr/kurs.
* * *
Önskar du veta mer kan du läsa mer här eller besöka Oneness Nordic.
Du är välkommen att kontakta mig om du har frågor: mail@sofianorgren.se alt 070-559 29 50.
Namaste
Vi plockade ihop en hink med de ljuvligaste jordgubbar idag jag och barnen, det var ett perfekt utflyktsmål att besöka självplockningen i Västansjö. Sen åkte vi till Stora Tuna Kyrka och tände ljus för mormor, idag är det 8 månader sedan hon dog. Kyrkan hade även en barnens-kyrka som blev väldigt uppskattad, med kyrkmöss, altare, dockor och annat pyssel. Och så till det en äldre dam som var den raraste kyrkguide, hon var så go och fin med barnen. Kände oss väl omhändertagna, som alltid i kyrkan. Älskar kyrkrummet och dess frid.
Köpte mig boken Alkemisten av Paulo Coelho där i kyrkan i dag, jag har konstigt nog inte läst den. Har flera av hans böcker hemma men kommer liksom aldrig in i dem, och fångas jag inte med detsamma så läser jag inte vidare. Men jisses vad jag fängslades av denna, jag lät till och med barnen spela länge på eftermiddagen helt i egensyfte att få läsa mer.. och mer…
Att du försöker hantera smärtan är det du kallar för lidande.
Onenesscitat
Jag vet nu att mycket av min kraft, om inte den mesta gått åt till att hantera min smärta. Det har yttrat sig på massor av olika sätt, som att tröstäta, hinka kaffe och shoppa… och sova. Och att använda min energi till att försöka kontrollera mig själv, dig och livet. Jag har flytt lidandet genom att träna och promenera, läsa och se på teve. Jag får tacka högre kraft att jag inte lagt mig till med skadligare beteende, att det stannat vid det.
Det var för några år sedan nu, och mestadels tackvare Oneness som jag började vakna upp till mitt eget beteende, fick lyfta huvudet ur sanden och se vad jag förnekat. Och inte nog med det, jag förstod att för att läka mitt lidande måste jag uppleva det. Alltså inte alls samma strategi som jag lärt mig genom exempelvis NLP där vi byter tillstånd, utan jag behövde och behöver uppleva det. Känna det. Stanna med det. Det är det enda sättet att bli fri… på riktigt.
Jag kan inte slå igen dörren och ge mig ut på en löprunda och förvänta mig att huset ska vara storstädat när jag kommer hem, jag springer inte ifrån smutsen. Jag stannar och städar, svettas och tar itu med det. Det är inte smärtfritt, tvärtom det känns på ordentligt… men det ger reslutat.
Vad för reslutat behöver jag också släppa kontrollen om. Mitt jobb är att stanna och uppleva det jag känner, allt vad mitt liv levererar till mig. Att förutse resultatet och framtiden det ligger inte i mina händer, det är redan omhändertaget av Gud.
Vilken helg, 12 matcher, glädje och vemod, kämparanda och trötthet, nu är den intensiva helgen över. Vi tackar alla arrangörer av Mellsta Cup och alla härliga lag vi har mött för fantastiska dagar. Vi tackar lilla-syster Izabelle som hejat troget vid sidan om planen, mestadels på gott humör. Hon har dock inpräntat ett eget litet mantra, som mässades varje gång hon såg en kiosk eller glass-Åke åka förbi på sin glassmoped (dvs typ var 3-4 minut): Mamma, jag är hungrig!
Och som om vi inte fått nog av fotboll, så satt vi, jag och Maya framför VM-finalen, Oscar hängde med kompisar. Den ena av oss med en skål vattenmelonbitar och den andra med blåbär, och så tittade Maya på mig och sa: Här sitter vi och ser på fotboll, vi som egentligen inte är intresserade. Och så brast vi ut i asgarv. Jag hejade starkt på Argentina men måste säga att Götze’s glädje över målet fick mig på fall.
Min avundslista var skön att skriva, den var inte vidare vacker men mycket välgörande att se på. Den sa mig mycket om mig och jag kom i kontakt med lill-Fias gamla känslor. Jag skrev bara för att få hjälp att gå inåt, se vad det var som låg och lurade där bakom. Så jag skrev vad jag var avundsjuk på, vem det berörde och hur det kändes för mig. För det var inte bara avundsjuka jag kom i kontakt med, jag mötte även missunnsamhet och en bitter ton och givetvis fann jag mig själv under offerkofte-filten. Där gav jag plats åt mig själv att skriva och gräva, ligga och känna.
Efter ett tag så övergick avundslistan helt automatiskt till tacksamhet. Det var inte alls min mening, jag ville gå in i mitt gömda mörker och uppleva. Men på något magiskt sätt där i mörkerblottningen så infann sig ljus och värme och offerkoftan blev för varm och åkte av. Och listan den omvandlades till allt jag är tacksam över att jag har… den lär fortsätta i många dar.
I dag fick jag känna på mitt avund. Det är ingen vacker känsla att genomskåda men jag tror vi bär den inom oss allihopa – avundet. Hur skulle det annars kunna vara, du har vissa känslor som inte jag har och tvärtom. Självklart är vi alla från början påfyllda med alla känslor, det hör till att vara människa. Precis som vi utrustats med sinnen och kroppar, så har vi även tillgodosetts känslor.
Däremot har vi troligtvis inte fått möjlighet att uttrycka dem alla… alltid. Så vissa känslor har förvisats i hopp om att de skulle försvinna när de egentligen etsats sig fast än mer. Till skillnad till det jag tillåter mig att känna och uppleva, det släpper sitt grepp om mig och jag blir fri.
Jag kan inte minnas att jag uppmuntrats till att känna avund, det är något fult säger mitt gamla sinne-tjatter. Men som tur var har jag nu på senare år både förstått och insett att alla känslor är tillåtna, alla känslor är okey – själva nyckeln är att acceptera dem alla, däri ligger friden. Friden i att vara jag. Så jag gör det som jag lärt mig med Oneness-resan, jag stannar och upplever, gräver och grottar i mitt avund. Jag ska skriva mig en avundslista i kväll under månskenet och verkligen se vart mitt avund ligger, till vem och till vad. Det lär säga mig en hel del om mig själv och det är många jag vill lära känna mer här i livet men mest av allt mig själv.
Mellsta Cup drar energin ur oss. Jisses, vad härligt slut vi var igår kväll allesammans. Gårdagen bjöd på 4 nervkittlande matcher och däremellan svalkade vi oss i Ösjön och idag har barnen kämpat sig igenom 5 matcher under den gassande solen. Vi skulle behöva semester efter det här 😉 Men skoj är det och mitt intresse bara ökar ju mer åren går. Nu är det lördagkväll och jag har lovat Oscar sällskap till Brasilien-Holland, och däremellan tänkte jag dra mig undan för meditation och bön – det är ju trots allt fullmåneenergi över himlavalvet. Jag känner hur det kallar i mig… kallar inåt.
Jag fortsätter längs min egenodlade hälsostig (hälsostil) med frukt, grönt, grönsaker, vatten – mestadels det. Inleder varje morgon med ett glas vatten och en halv tesked bikarbonat för att ge kroppen en bra basisk start (här kan du läsa mer om basisk föda), det har jag gjort sedan i våras. Jag är inte 100 % ren, men mitt största intag är just det som jag nyss skrev. Vill inte vara fanatisk, det är inget sunt i det enligt mig, så jag håller mig till en sund hälsa. Sund som för mig betyder att jag ibland äter annat t ex kött, smörgås, pasta, mörk choklad eller dricker ett glas vin eller en öl. Ibland. Jag undviker gärna sockret dock, det ställer bara till det för mig, jag känner det i humöret och på kroppen. Huva! Och kaffet, ja det vet ni, det har jag inte druckit sedan i september, snart ett år. Wiiii!
Störst hälsoeffekt är energin i kroppen, att jag med lätthet är uppe till 23.00-01.00 på nätterna och vaknar utvilad och av mig själv vid fem/sextiden. Och att jag inte dipper under dagen, inte alls, aldrig skulle jag kunna säga. Energin består in i det sista. Jag minns inte heller när jag var sjuk senast, kanske i vintras. Det var länge sedan i allafall.
Magin, för mig tror jag är det gröna. Och så all frukt jag tillåter mig att äta nu, när jag lyssnar till kroppen och låter den välja. När sinnet väljer får jag oftast ont i magen när jag ätit, när kroppen väljer så lägger det sig en skön feeling och nöjdhet i kroppen och till livet. Jag mår bra. Väldans bra. Kroppen vet vad den behöver. Jag vet att kroppen har rätt, jag litar på den fullkomligt… egentligen… men det gäller att lägga band på kontrollbehov och begär (läs: sinnet) och släppa tyglarna till kroppen och dess val. Den vet som sagt. Den vet. Både vad att äta, när att sova, hur att läka. Den vet.
Nu när kroppen väljer så blir det denna frukost;
Grön fruktyoghurt; Mixa banan, äpple, hallon, ngt grönt ex kirskål el spenat, ägg (rått ägg), linfröolja
Toppa med hackad nektarin och Granola
En mugg silverthé
enJOY!