Resor

Donation

Idag gick jag till banken och förde över vår donation till Universal Peace Center, Lachipur, Indien. Jag är så tacksam till er alla som bidrog till att vi kunde skänka 21 000 kr till Umasankar och hans välgörenhetsprojekt. Jag vet att pengarna kommer i rätta händer och till väl användning. Tack alla, det är så vackert att ni ville vara med och ge.

The secret of living is giving.

 

The guru

Sunyoga och Umasankar sjunger i mitt hjärta.

You feel it within, the guru is within. You have all the knowledge in there, säger Umsankar.

Han berättar inspirerande om sitt liv och hur han lärt sig att följa och lyssna till ´the divine´inom sig. Han berättar om alla fördelar med att göra Sunyoga och om hur SunyogaMeditation renar oss, för det är när vi renar oss från negativa tankar och ohälosamt leverne som vi gör det möjligt att fylla oss med det gudomliga. Ju renare vi blir desto närmare upplysning är vi. Men vi behöver utöva vår Sunyoga och våra meditationer med kärlek och utan förväntning. Släppa taget och ge oss hän.

Den här helgen har jag gett mig hän, jag har släppt taget trots att jag varit arrangör och istället litat till att allt är som det ska och att allt kommer till oss. Och det har det verkligen gjort. Umasankar är vår gäst, han är vår lärare, men sanningen är den att vi alla varit lärare i helgen, vi har lärt från varandra. Vi har alla låtit det gudomliga inom oss belysa och fylla rummet. Vi är alla lärare, vi är alla elever, livet är vår gudomliga skola. Och människorna runt omkring är alla våra bröder och systrar, vi lever i en enda stor gudomlig familj.

Jag vill tacka alla som varit med mig i helgen, vänner från norr, vän från Indien och vänner intill. Jag vill tacka er alla som var med i tanke & hjärta, er kärlek värmde oss så gott. Jag vill tacka Maud som skänkte den otroligt kraftfulla kristallen från norra Sverige, hon skänkte den som en gåva från oss i gruppen att ge till Umasankar. Nu färdas den med vår broder till Universal Peacecenter i Lachipur.

Namaste

 

Lutar mig tillbaks

Det är precis så magiskt och underbart som jag hade hoppats. Jag tassar runt här och ler inombords, allt har fallit på plats. Det är 13 deltagare på kursen med mig och Umsankar inräknat, och jag känner sådan värme och tacksamhet att just alla dessa människor har valt att komma hit och som många sa idag på under presentationen att det har känt sig kallade hit, de förstår inte riktigt varför de är här, de bara visste att de skulle vara med.

Och nu när jag själv tänker efter (så dags att tänka efter nu, tänker jag nu), så har jag själv massa minnesluckor hur den här processen har gått till, från att jag bjudit hit honom  (kan faktiskt inte minnas när jag gjorde det), till att information gått ut, kursdeltagare kommit till och jag stod på Arlanda för att ta emot honom igår. Allt detta har (som tur var) övergått mitt förstånd och bara blivit till. Det är en känsla jag har när jag är i kontakt med Solen att allt är omhändertaget, jag behöver bara luta mig tillbaks och njuta av resan.

 

Nu är han på väg

Nu börjar det verkligen att dra ihop sig, Umasankar ringde från Calcutta på förmiddagen och jag fylldes av ljuva minnen när jag hörde ’kaoset’ runt omkring honom, Indien är en del i mitt hjärta. Han ringde för att fråga om det är någon inresekostnad (typ) när han kommer till Sverige, han lever ju väldigt enkelt och är en fattig man, nästan som en munk. Jag ringde iallafall en resebyrå och fick besked att det inte är någon sådan kostnad.

Jag förde in samtalet på Sverige och vårt väder och det var som jag befarade, han kommer endast iklädd i sitt ’skynke’, som jag förstod honom nu så har han inga andra kläder än  ’skynket’ på sig eller med sig. Och jag berättade att det minsann kan vara kallt här den här årstiden, men då sa han att det går nog bra, han har ju varit vid Himalaya.

Min kära vän Christina har för säkerhetsskull packat ned lite reservkläder åt honom, hon kommer till min stora lycka följa med mig till Arlanda imorgon och hämta honom.

Känner på mig att det här blir en helg att minnas.

 

 

Umasankar till Borlänge!

Välkommen att träffa Sunyogi Umasankar från Indien.

Nu har även du som inte kan närvara på SunyogaKursen möjlighet att möta Umasankar då han håller ett kortare workshop ”talk and mediation” söndag den 18 september 18.3020.30 i min yogastudio på Sveagatan 20 i Borlänge. Det kostar 300 kr (betalas på plats) och alla pengar går till hans välgörenhetsprojekt Universal Peacecenter i byn Lachipur.

Tag med dig en vän och kom, det är första gången Umasankar besöker Europa och att bara vara i hans närhet under dessa två timmar är som en healingsession i sig, han sprider så mycket kärlek, värme och omtanke omkring sig.

Det kommer kännas gott i dig att träffa honom och sen att du bidrar med att Ge till hans peacecenter är gott i själen.

Under Indien i min blogg kan du läsa mer om mitt möte med honom och här kan du som vill läsa om SunyogaKursen.

The secret of living is giving

 

 

Sunyogakurs

Här kan du läsa mer tydligt och även skriva ut en pdf; sunyogakurs

 

Indiskmarknad

Vill tipsa alla som bor i närheten om den härliga Indiskamarknaden i Bergsgården (utanför Falun). torsdag-måndag, 11-17. Avslutas alltså på nationaldagen.

 

Resan till solen

Startade med teknikstrul och inledningen hann ej med att bli inspelad, men här är den iallafall, min Pecha Kucha om resan till Indien och mötet med Sunyogan. Vi var åtta stycken som presenterade varsin Pecha Kucha igår kväll i Tällberg. En salig blandning med bland annat en stol, en zebra och yllestrumpor…

 

Pecha Kucha

Äntligen kom jag ut i ett forum och fick möjlighet att berätta om Sunyoga och min Indienresa, upplevelsen som sjunger i mitt inre. Presentationen Pecha Kucha är 20 bilder á 20 sek, så det är kortvarig tid i rampljuset – men det gav mersmak!

Det har varit en lång dag i Leksand och Tällberg och nu ska jag sussa. Nöjd över mitt mod och tacksam över gåvan att sprida detta vidare.

Namaste

 

Hemfärden

Det var en lång resa hem. Tiden från hotellet till vår ytterdörr var 34 timmar. Vi åkte tre flyg, varav den längsta flygtiden mellan Kuala Lumpur och Amsterdam, var 13 timmar. Barnen var som små reseänglar. Lugna och trygga och inte ett gnäll. Makalöst! Maya stackarn hade feber under natten och det enda hon gnydde emellanåt var, jag längtar till min säng. Men efter lite alvedon piggnade hon i lite bättre.

Jag är så oerhört glad att våra barn är så smidiga att resa med, bättre resesällskap finns inte!

Mammalycka

Det kändes ruggigt att landa på svenskmark, snöstorm och kyla, brrr. Det var med delade känslor vi rullade hemåt. Bali, solen och värmen finns kvar i våra hjärtan och hemma möttes vi av en igensnöad gård och ett kallt hus.

Tröttheten tog över efter uppackning och lite tvätt. Jag stupade i säng vid halv nio och barnen somnade klockan sju.

Vid tre var vi pigga igen. Tokpigga!!! Jag försökte få barnen att somna om ett tag, men kände hur klarvaken jag själv var. Så vi gick upp 03.45. Vi åt frukost, eller borde nog säga nattmacka och dom la pärlplattor….

 

Sök innehåll