Yoga
Naturlig yoga
Mjukt gräs under fötterna, fåglar som kvittar, en fluga som surrar, solen som värmer, vinden som fläktar och himlen så vacker – att göra yoga utomhus är helt ljuvligt tycker jag, det gör mig så närvarande!
Tacksam till naturen och den svenska sommaren!
Tacksam att jag fick så trevligt sällskap!
Håll utkik på blogg och Facebook när nästa tillfälle ges och delta gärna du med, varmt välkommen!
Indien; Rädslorna
Så vad hände då med mig på resan? Jag kände redan innan jag åkte iväg att denna resa skulle utmana alla mina rädslor och jag bad innerligt att när jag mötte dem så skulle dessa försvinna. Men är det sant? Försvinner rädslorna när vi vågar ta in dom helt och fullt. Stanna och ”face the fear” istället för att fortsätta försöka springa ifrån den.
Det är så lustigt tycker jag, att när jag försöker fly undan och rusa ifrån rädslorna så är det som att med hopbundna ben försöka springa ifrån en maratonlöpare. Hur jag än springer och springer så är ändå maratonlöparen mer uthållig och fokuserad. Så på denna resa bestämde jag mig för att sluta springa med andan i halsen och istället lugnt och stilla stå och invänta rädslan.
Den första lilla utmaningen kom i Bombay när vi skulle byta flyg och ta oss vidare till Calcutta.
Bagagebandet blev luftigare och luftigare och där stod jag utan min resväska och hade bråttom till ett inrikesflyg. Japp, jag fick snabbt göra en anmälan av Borttappat bagage och hasta tomhänt vidare till Calcutta.
Så när jag väl tagit mig fram till Ghatal och Ashramet där vi skulle gå Sunyogakursen så kände jag mig lite tomhänt.
Och insåg det jag fruktat att jag skulle bo väldigt primitivt och enkelt. Hittade en rumskompis extra i sängen när jag skulle sova, en brun liten snabb Kackerlacka och ännu en i väskan. Så började min första kväll i Indien.
Allt mitt skydd i form av Myggnät (emot Kackerlackorna), eget påslakan, ficklampa för ljus vid strömavbrott, myggmedel, solskydd, toapapper, magmedicin, vätskeersättning, yogamatta och för att inte tala om alla mina fina kläder jag skulle ha på mig, det var ju ändå en inspelning av en Dokumentärfilm som väntade, blev jag strandsatt utan.
Och vad händer. Jag andas. Tar in det som ÄR och tackar gudarna för att min nyfunna vän Shanti från Malaysia fått en ”feeling” att packa ner ett paket extra av 7-pack engångstrosor – Halleluja! Shanti har också med sig tvättmedel så att jag emellanåt kan tvätta upp den enda klänning jag har. Svettas ju några liter om dagen i denna värme och luftfuktighet. Hon låter mig också låna en sjal att skyla mig med om natten och T-shirt att sova i. När min klänning hänger på tork så får jag även låna en tunika.
Och vad lär jag mig av detta; att allt är som det ska och jag skall givetvis uppleva Indien utan mitt LaDolceVita-kit och se att det går jättebra och jag kan njuta av varje minut ändå!
Och jag vet ärligt talat inte vad som hänt med mig med djuren och ”små”krypen (dom som är små här hemma är ju lite större där). Jag är inte rädd en enda gång, trots Kackerlackor i sängen och på toaletten. Och spindeln i taket sitter där hela veckan och gör mig ingenting. Det enda som är kvar av mina gamla rädslor är minnet av dom. Minnet, men inte känslan. Jag är fri och det är SÅÅÅÅ härligt!
Min vän Prem har en vän som jobbar åt Jet Airways och han hjälper mig leta efter väskan. Den återfinns under nästa sista dagen i Bombay. Och det är liksom ingen idé att få den nu. Utan han ser till att den flygs till Kolkata Airport och när jag väl beger mig hemåt till Sverige igen så kommer så återfår jag min väska.
Jag skrattar och tackar Universum för min prövning och det den lärt mig. Tack!
Yoga i naturen
Välkommen på yoga i det gröna
Drop”In”-Yoga lördag den 26 juni kl 16.30 vid Gammelgården i Borlänge. Medtag yogamatta alt en filt. Kostnad: 50 kr. 60 min.
(Vid regn är passet inställt, och det meddelas isåfall här på hemsida)
Indien; Gurublogg
Här kommer en länk till (gurun) Prem Nirval´s blog och hans berättelse om Sunyogakursen
Indien; Guru´s
Jag kommer berätta mycket ifrån min resa här på bloggen, jag skriver inläggen allt eftersom jag landar. Jag kommer givetvis berätta om Sunyoga, dokumentärfilmen, rädslorna och mycket mer.
Guru
Mannen som arrangerade hela kursen Sunyoga Advance Course i Ghatal (12 mil från Calcutta) Indien heter Umashankar och kallas Sunyogi. Han ser sig själv inte som en guru. Han säger att han inte är någon guru. Gurun finns inom oss alla, säger han. Men jag väljer ändå att kalla honom guru, i mina ögon är han en högt medveten och upplyst man.
Han visar sig vara kärleksfull, vänlig, ödmjuk och verkar leva helt utan ego. Ett exempel är när jag för tredje dagen i rad sover som en stock på hans lektioner. Så fort han börjar prata med sin indiskengelska med stark brytning så är det som jag vaggas till sömns av en gonattvisa. Jag bannar mig själv, inte för att jag missar teorilektionerna, utan mestadels för att jag känner mig nonchalant och oartig. Hur jag än vänder och vrider i stolen, dricker vatten, knaprar halstabletter, antecknar och nyper mig själv i skinnet så somnar jag ändå. Det är fler som sover, inte bara jag. Är det hans brytning? Är det värmen? Är det lunchen vi nyss ätit? Det kommer jag aldrig till klarhet i. Det jag däremot beundrar med Sunyogi är att han fortsätter sin lektion och sprider sin kunskap vidare (till dom som är vakna) med oerhörd energi och sprudlande ögon. Och inte en gång han ser på mig med besviken blick eller låter mig få en pik eller banning. Hans ögon ser på oss alla med kärlek. Vi är hans systar och bröder.
Direkt när vi ses så märker jag också hans glädje och humor. Han har en ljuvlig humor och nära till skratt. Vi skrattar mycket på kursen, skrattar så det gör ont i magen, skrattar så tårarna rullar. Det är högt i tak och han bjuder verkligen på sig själv, vilket får oss alla att slappna av och tillåta oss att vara som vi är även om vi sover på lektionerna.
På kursen hade jag förmånen att träffa två upplysta män. Den andra gurun (ingen av dom kallar sig eller vill bli kallade guru´s) heter Prem Nirval och lär på kursen ut KriyaYoga. Jag ska berätta mer om honom sedan eftersom han fascinerade mig oerhört. KriyaYoga´n som han gör med oss varje morgon är baserad mycket på andningsövningar, meditation, medvetenhet och stretch – den gör gott i kroppen och knoppen!
HatiBabae – Umashankar – Prem
HatiBabae (Elefantpappa) är från Schweiz och visar sig besitta inspirerande kunskap om Indien, traditionerna och upplysning. Han är en gammal Hippie som även varit TranceDJ och nu sitter på sitt rum och röker och uppdaterar hemsidan och annat administrativt åt Sunyogi. Pustar sig upp till taket ibland och deltar på Sunyoga. Det blir spännande kontrast till guru´sarna med honom, men när dom är tillsammans så ser man verkligen att dom är bröder och bästa vänner!
Sunyoga
Reser mot Indien imorgon. Landar i Calcutta ett dygn senare och tar mig vidare 12 mil till Ghatal. Och där väntar en Advancecourse Sunyoga under 5 dagar med detta schema;
04.30-05.30 Energy exercise (Qigong/Thi Chi)
05.30-06.00 Agnihotra (vet inte vad det är, men berättar efteråt)
06.00-07.00 Kria Yoga
07.00-08.30 Sunyoga practice
08.30-09.30 Frukost
09.30-10.30 Sunyoga practice advance students (får se om jag klarar av denna klass)
10.30-11.00 Break
11.00-11.30 Teori
11.30-13.00 Akupressur
13.00-15.00 Lunch
15.00-18.00 Sunyoga
18.00-18.30 Break
18.30-19.30 Eye to Eye Mediation
19.30-20.30 Kria Yoga
20.30 Middag (puh!)
Jag har knappt vågat kika på detta schema innan, men nu är det snart dags att kavla upp ärmarna. Jag tar en uppgift åt gången och jobbar på total närvaro. En liten utmaning blir hettan (ca 40 grader) och att jag samtidigt filmas för dokumentären.
Jag känner fortfarande tillit och trygghet – I´m blessed och jag skall inte klaga – jag lever i tacksamhet!
Yoga
Torsdagkväll och kl är strax efter 20.00, kvällssolen lyser och det är 20 grader varmt. Jag bestämmer mig för att strunta i bloggen och gå ut och yoga istället.
Namaste
Flyter bra…
Har varit över dagen till Stockholm idag för att ordna med Visum och även träffa Henric som skall filma dokumentären om min vistelse i Indien.
Övervägde om jag skulle åka tåg eller ta bilen. Men bestämde mig för att åka tåg, då kan jag ta det det lugnt och även skriva. När jag kom till stationen imorse så var tåget inställt och ersatt med buss. Kändes inte bra. Men när vi stod där en klunga av människor och skulle gå på bussen så bestämmer sig en man för att ta sin bil istället, och erbjuder oss att åka med. Jag och en till kille nappar snabbt på erbjudandet och minuter senare sitter jag kungligt i hans stora Crysler och rullar mot storstan. Tacksam! Så intressant att få samtala en förmiddag med 2 helt okända trevliga människor, tänk vart livet för en om man följer med.
Njuter av staden, solen och värmen. Har inget på agendan förutom att lämna in Visumansökan och ta en fika med Henric. Njuter av att bara vara och se på människor. Känner inget speciellt för shopping heller, så jag ”bara är”. Skönt!
Smidigt går det att lämna in ansökan och tjejen på TT Service meddelar att det tar mellan 2-4 arbetsdagar innan jag har mitt Visum på Posten. Så det känns befriande att höra det. Puh!
Träffar Henric och det känns så rätt! Det har jag givetvis redan känt när vi pratat med varandra, men nu förstärks den känslan. Han är lugn, trygg, öppen och andlig – så han blir nog en perfekt reskamrat för mig. Att han är kompetent och duktig på det han gör tvivlar jag inte nå på, han är närvarande och medveten och har feeling så det blir säkerligen en bra film om jag själv lyckas vara detsamma.
Det känns som det flyter på bra nu….
Yoga
Tacksam över att jag idag får börja dagen med DynamicMeditation och avsluta den med Yoga!
Jordkontakt här & nu
Indien, jipiii
Oh, herre Gud!
Finns en anledning att jag ej bloggade igår. Jag förmådde inte helt enkelt. Det har hänt nått magiskt!
På onsdagkväll satt min ljuvliga man och letade flyg till Indien åt mig, jag bestämde mig på onsdagkväll att jag behöver åka. Mitt hjärta kallar – nått stort kallar och det är min uppgift att ta denna kallelse på allvar – I girl must do what a girl must do – kommer in i mitt huvud. Alla rädslor ligger som en ångvält och trycker över bröstet samtidigt som mina ögon lyser av energi, vet inte om jag någonsin sett mina ögon sådana. Så jag tar ett beslut i mitt inre att åka. Livrädd och vettskrämd över vad som komma skall…
För några veckor sedan har jag från en vän fått höra ett namn på en kille som är dokumentärfilmare. Och jag reagerade starkt när vännen berättade kort om honom. Det är nämligen så att jag har för mitt inre, för några år sedan sett mig själv i Indien och bli filmad till en dokumentär. Jag fick som en bildsekvens av detta och sen försvann det. Men på nått vis har jag burit denna bild med mig, inom mig.
Så helt apropå ringer jag honom igår och säger typ: Hej jag heter Sofia och skall åka till Indien och träffa en man som jag tror är en guru. Jag ska åka 12 mil utanför Calcutta till ett Peace Center och lära mig Sunyoga. Jag åker om 4 veckor. Det känns som om jag ska bli filmad och det ska spelas in en dokumentär – vill du följa med och filma dokumentären?
Känner mig heeeeelt galen under samtalet –
Och det som är ännu mer galet är att han säger JA utan att tveka!!!!!!!!!!!!!
…………………………………………………………………………………
Idag, snart ett dygn efter vårt första samtal…
Känner mig helt groggy, nästan berusad. Nervös. Orolig. Bubblande. Förvirrad. Totalt förvirrad. Lycklig. Sprallig. Ledsen. Rädd. Livrädd. Energifylld. Toktrött. Förväntansfull. Modig. Kraftfull. Liten. Ensam. Fri. Crazy.
…… fortsättning följer