Artiklar med etiketten ‘Bara vara’

Guds barn

Vår djupaste rädsla är inte att vara otillräckliga.

Vår djupaste fruktan är att vi är omåttligt kraftfulla. Det är vårt ljus, inte vårt mörker som skrämmer oss mest.

Vi frågar oss själva; vem är jag som tror mig vara så briljant, storslagen och talangfull? Egentligen, om du inte är det, vad är du då? Du är ett barn av Gud. Att du leker liten förbättrar inte världen. Det är ingenting upplyst med att förminska dig så att andra inte skall känna sig osäkra omkring dig.

Vi föddes till att manifestera Guds härlighet som är i oss. Den är inte bara i några av oss, den är i oss alla. När vi låter vårt eget ljus skina ger vi omedvetet andra tillåtelse till att göra detsamma.

När vi är frigjorda från vår egen rädsla, frigör vår närvaro automatiskt andra.

Marianne Williamsson

Bara Vara

 

Bilder Bara Vara

Ingen hög prioritet att fota när jag var på kursen, allt fokus vändes inåt i mig själv.

Men några bilder blev det iallafall.

Bara Vara Bara Vara Vikarbyn Rättvik

Bara Vara KurslokalHärliga logen som var kurslokal

Skön sängSkön säng att stupa ner i efter långa kursdagar

Osminkade sanningená la naturelle

SanningenFylld av insikter och pusselbitar som jag fann i mitt inre

Gick kursen Dörr Öppnare 1.

 

Tystnaden

… under min kursdagar i Rättvik har varit underbar. Jag gled in i den och ville stanna. Det gör faktiskt lite ont att komma tillbaka till verkligheten igen och förväntas kommunicera.

Men idag har jag ändå lyckats hitta korta stunder av den. Jag strävar efter att fortsätta stoppa tysta andningshål i min vardag – det känner jag att jag behöver! Det är så spännande i tystnaden. Jag har hört saker jag aldrig hört förut. Jag har sett saker för mitt inre som jag inte sett förut, bilder, filmer och sekvenser. Jag har känt och upplevt min kropp på ett annat sätt.

Tystnaden är nedvärderad.

Utsikt från Vikarbyn

 

Lill-Fia

Jag har träffat en söt liten tjej. Hon gömde sig djupt i mitt inre och jag fick öppna dörrar i helgen för att hitta hennes gömställe. Hon hade gömt sig väl ända sedan födseln. Födelsen till detta jordeliv började traumatiskt, först svalde hon fostervatten och höll på att dö. Hennes fysiska räddning blev en kuvös. Känslomässigt upplevde hon ensamhet och övergivenhet. Inte hade hon en aning om dom kärleksfulla föräldrarna som stod och längtade så efter henne, kikandes genom en fönsterruta. Fulla av kärlek stod dom med en varm famn som hon inte kunde ligga i just då. En hel familj längtade efter henne. Ovetandes om detta låg det lilla flickebarnet och upplevde övergivenhet.

Stora rädslor för ensamhet och att bli lämnad har präglat denna lilla flicka hela livet. En känsla av att ingen ser henne på riktigt är hennes stora sanning. Fast hon ser kärleksfulla människor som ser henne varje dag och ger henne oändligt av närhet och kärlek så bär hon ändå på dessa rädslor.

Ingen kan fylla hennes tomrum. Ingen kan ta bort hennes rädslor. Och gud vet hur många som har försökt. Kärleksfulla föräldrar som hela tiden överöst henne med kärlek.

När jag kom till Bara Vara i onsdags hade jag inte en aning om denna lilla baby. Och än mindre kunde jag förstå hennes stora sorg som hon svalt ner. Och den kraftfulla ilskan mot världen som övergett henne försökte hon bära i sin lilla kropp.

Dom här dagarna har jag ägnat åt att leta fram henne. Se henne. Ge henne näring genom att vara där. Möta upp henne i hennes sorg och ilska, hjälpt henne att tömma ut den ur hennes kropp. Så att hennes kropp skall få frid. Jag har insett att ingen kan fylla hennes tomrum förutom jag. Det är min kärlek hon väntat på. Det är mig hon varit arg på. Det är utan mig hon känner sig ensam. Det är jag som har övergett henne – det är bara jag som kan trösta henne och ge hennes liv till fullo åter!

Hon och jag blir hela tillsammans!

Och vi har så mycket att ta igen. Vi har så mycket känslor kvar som behöver läka ut. Och att inte tala om alla skratt. Vi ska leka, busa, sjunga, dansa – vi ska leva resten av livet tillsammans och jag kan inte tänka mig en bättre och tryggare vän än henne.

Jag älskar dig lill-Fia

Mitt älskade lilla jag

 

Ljusinsläpp

Genom att öppna dörrar i mitt inre så släpper jag också in ljuset – med ljuset kommer värme och kärlek. Jag fyller mitt inre med ljus!

Ljusinsläpp

 

Bara Vara

Nu drar jag mig undan omvärlden för ett par dagar. Checkar idag in på Bara Vara i Rättvik för att gå kursen Dörröppnare 1. Jag vänder mina blickar och mitt fokus inåt. Förväntar mig att finna lugn, harmoni och massor av lycka!

På måndag delger jag hur mina dagar varit och om förväntningarna införlivats.

Ses snart igen…

 

Äkta livsglädje

…. strävar jag efter att släppa fram. Känner att jag har lite blockeringar kvar innan den är helt i flöde. Så därför har jag anmält mig till Dörröppnare 1 på Bara Vara i Rättvik i vår.

Ser framemot att känslomässigt läka ut och tillåta mig att vara precis så som jag är ämnad att vara – livsglad som ett litet barn!!!

Love life

 

Sök innehåll