Artiklar med etiketten ‘gud’
Spiders web
It is like the spider that brings out the web from its own body.
It is God who has become all this.
I am
Attraktioner
Nog märks det att Universum manifesterar… attraktionslagen är i full blom och jag är varsam och aktsam med vad jag attraherar. Nu tänker jag inte på några fallgropar utan mer på vad jag verkligen önskar med livet. Jag fyller mitt hjärta med tacksamhet och kärlek och jag vet att det kommer än mer att vara tacksam över och känna djupare kärlek till.
Jag ber om att få se klart (se inåt alltså) vad mina intentioner är och vad mitt hjärta önskar. Och eftersom Oneness hjälpt mig att bli mer vaken så är det väldigt tydligt vad som sinnet tjattar på om och vad hjärtat verkligen längtar efter. Sinnet härjar i avbytarbåset och nu är det själen som äntligen får spela livsspelet. Och med ens så känns det inte som ett spel nå längre, det känns som matchen tagit slut och det är dags att fira. Fira livet. När jag lyssnar till själen finner jag inga begär, mer en längtan. En längtan att få dela och bidra. Min själ vill även njuta. Den vill inte vara intacklad och tillknöcklad, den vill vara fri och flyga.
När jag lyssnar till hjärtat så låter jag dess röst bli till böner, böner som sänds ut i Universum. Jag hör mig själv be om att få bidra och dela med mig av det Oneness har gett mig. Jag ber om att vara fri och få flyga. Resa och träffa människor över Sverige och världen. Ber om att få återkomma till Indien igen.. och igen.. och igen. Ber om att få uppleva mötet mellan Indien och min familj. Ber om relationer som skrattar, omfamnas, ler, ger näring.
Bönerna övergår till tacksamhet över att allt är omhändertaget och allt är bra…
Jag tackar för att jag får bidra och dela med mig av Oneness varje dag, i olika sammanhang och till så många människor. Jag tackar för att jag känner mig fri och upplever att jag flyger fram. Jag tackar för alla resor i Sverige och i världen, stora som små, som alla förgyller med människor som skrattar och ler. Människor som omfamnar mig fysiskt och ända in i hjärtat. Jag tackar för att jag lever ett liv som när mig ända in i själen. Jag tackar för att allt jag någonsin kan önska mig har jag redan givits till skänks. Jag tackar för jag inser att jag har det så himla bra.
Tack ♥ Tack ♥ Tack
Holiness
Stråla vidare som de ljusänglar ni är allesammans! Önskar er en vacker Lucia ♥
Recognizing my holiness is recognizing my salvation.
A course in miracles
Att vara andlig
I mitt inre har jag gått och burit den här bilden av hur en andlig människa är, som sådana där Hollywoodfilmer om den ’lyckliga & perfekt familjen’. Min föreställning var att en andlig människa är väldigt väääääldigt stillsam, talar långsamt som Kristina Lugn, ser ut som Dalai Lama och ger av hela sitt hjärta till allt och alla som självaste Moder Teresa. Och trots den föreställningen och mina spretiga personligheter (på Oneness University lär vi oss att se våra personligheter) så har min största och enda passion ända sedan jag var litet barn, och tappade större delen av min närvaro av andlighet, att söka rätt på den igen och bli en andlig människa. Ett uppdrag som i djupet av mitt omedvetna måste ha känts totalt omöjligt och även fullt av konflikter. För med den föreställningen så betyder det att bli andlig innebär att jag måste släppa allt jag redan är. Jag har trott att någonstans på livets väg behöver jag dumpa av dessa personligheter en efter en och samtidigt finna tag på dessa kvalitéer av Kristina Lugn, Dalai Lama och Moder Teresa mfl som jag inte besitter. Jag såg det som att jag behövde transformeras och konverteras totalt för att finna det jag så länge längtat efter att finna. Finna det jag sökte.
Nu vet jag vad andlighet är, nu vet jag vad det är för mig – det är att omfamna och älska allt som är jag. Allt! Det är så mycket gott och blandat, surt och sött, svart och vitt, fram och bak, upp och ner, hit och dit, fram och tillbaka, huller om buller… allt det omfamnar jag nu. Jag ser alla dessa personligheter som världens bästa film, den är full av humor, drama, skräck, spänning, kärlek, allvar, dråpligheter och mysterier. Karaktärerna är många och briljanta, de är alla mina personligheter och de roar mig så totalt. Jag är en missmatch av allt detta och jag inser nu hur vansinnigt tråkigt det skulle vara om bara Kristina Lugn gick runt där på teaterscenen när istället alla dessa karaktärer kan fara runt jorden som självaste James Bond arenan. Livet blir mycket roligare så här, min film är fantastisk för mig. Jag är den enda som ser hela filmen och jag roas av den. Jag sitter här och ser skådespelet. Jag sitter här och hör alla karaktärer, jag hör till och med vad de tänker. Jag ser vad de har i görningen.
Och äntligen njuter jag av filmen, jag njuter av livet. Jag njuter av att sitta på första parkett i mitt liv. Jag njuter för att jag inser att jag inte är alla dessa karaktärer som jag så länge försökt ta livet av, jag omfamnar dem nu istället med kärlek för att de förgyller filmen jag ser. Jag är inte dem, jag är självaste omfamningen. Jag vet att vara andlig är att vara seendet och lyssnandet. Att vara andlig är bortom allt det andra. Jag är betraktaren av mitt liv och först nu upptäcker jag att mitt liv är fantastiskt just som det är, precis som det är. Jag vill inte ändra en enda av karaktärerna i min film. Jag ser och upplever den bästa filmen jag skulle kunna tänka mig och det bästa av allt är att den börjar bli riktigt magisk just nu…
Det magiska i att äntligen uppleva fridfull energi och närvaro (det krävs oändligt med energi att under åratal försöka förändra sig själv), närvaron med livet och de andra vackra själarna som lever det tillsammans med mig.
Jag vill från hela mitt hjärta tacka mitt högre jag som förde mig till Indien och Oneness University, det var där skiftet skedde, det var där jag gick av från scenen och satte mig på bästa åskådarplats.
Bilder från helgen…
Tack Gunilla Persson för de vackra bilderna från helgens Oneness Awakeningkurs – kärlek ♥
Läromästare
Barnen är mina läromästare. Jag ser hur de alla har en viktig del i min inre resa, resan som äntligen fört mig hem. Minns när Oscar föddes, idag exakt 9 år sedan, hur jag fick uppleva att jag var något mycket större än min kropp och att änglar i form barnmorskor och läkare bredde ut sina vingar över oss båda och såg till att vi förenades inte bara som själar utan även på jordelivet.
Den smärtsamma insikten en dag hemma på köksgolvet när Maya var i tvåårsåldern och lekte mamma med telefonen vid örat. När sanningen kom ikapp mig den dagen, sanningen över min totala frånvaro, sanningen att jag valde jobb istället för att vara med mina barn eller kanske än värre, jobbade och tog med mina barn eller var hemma och jobbade ändå. Den omtumlande sanningen fick mig att bestämma mig, där och då att ändra riktning i livet.
Gåvan när Izabelle kom som en gudsförsändelse till vår familj, med det stora och vördnadsfulla ansvaret att ge henne ett hem att finna trygghet i, en famn för anknytning och en familj att känna sig ett med. Det vackra uppdraget har jag många gånger funderat på om det verkligen var Gud som ville skänka henne familjen Norgren eller om det inte var så att Gud sände en ängel för att familjen Norgren skulle öppna sina hjärtan än mer. Jag har slagit mig till ro med henne i över ett år nu för att stärka hennes trygghet, se henne finna det äkta sanna lugnet inom… och med tiden som gått är det precis vad jag själv fått, en inre trygghet och ett äkta lugn.
Finns inte en Guru i hela Indien som kan lära mig livets lära mer än mina barn. Jag har mina läromästare här var eviga dag, när jag lyssnar så hör jag dem tala om livets mening. När jag lyssnar vet jag att vara med dem är just livets mening. Det är precis som vi lär oss på Oneness University i Indien att vara andlig är inte att sitta sju år i någon grotta i Himalaya, att vara andlig är att vara lycklig och livets mening är just relationer och att insikten att njuta av dem.
Seende
Seende utan sinnets ingripande är Uppvaknande.
Sri Bhagavan
Glitter i vardagen
Oneness-state är att inse att Du inte är dina tankar, inte är ditt sinne och inte är din kropp. Det låter väl flummigt säger några av mina vänner när jag berättar om hur mitt liv utvecklats den senaste tiden, men de flesta av mina vänner berättar själva att de upplever att det är en process som sker i deras liv. Hur de vaknar mer och mer för varje dag…
Lidandet försvinner mer och mer, lidandet orsakade av tankar, känslor, minnen, trauman, stress, oro, ångest, rädsla, svartsjuka, avundsjuka… what ever, de försvinner! Det är inte så att jag gör något för att de ska försvinna, det här är något som sker i mitt högre jag. Sinnet vill gärna ha kontroll och hålla kvar det gamla, och JA även smärtorna, sinnet skapar i sig själv separation och konflikt, kanske inte alltid till synes men ensamhetskänslan är i djupet där inne. Oneness är att låta sinnet vara som det är, acceptera det men verkligen inse och förstå att det inte är jag. Jag är något annat, något större, något evigt. Det är när jag sluter an och tar kontakt med det eviga, mitt högre jag och verkar, agerar och framförallt varar i det tillståndet som lidandet försvinner.
Det är ett varande, ett lyssnade, ett iakttagande, ett seende utan värderingar och dömande. Det är rent och transparent. Det är lätt. Det är ljuvt. Det är stilla. Det är så fridfullt och den fridfullheten bara sveper fram och omsluter allt… även det gamla vanliga livet, som till synes ter sig precis som innan blir magiskt. Det får ett skimmer, ett glitter över sig. Glitter av genuin tacksamhet och kärlek.
Holiness
Once I have accepted my holiness, nothing can make me afraid.
A course in miracles