Artiklar med etiketten ‘Indien’
All is perfect
Do not waste your life seeking perfection. Anger and frustration would be the result of such a search. You would lose all peace. Who or what on earth is perfect? Despite all your efforts do you have perfect thoughts? Even the most transformed of people have doubt, fear, and anger lurking in their minds. Take a look at the body. Is it perfect? The most aromatic foods produce stench when purged from the body.
Think further.Could you ever say you have made the perfect decision or have chosen the perfect course of action in any given situation? Impossible. Where is perfection? Creation itself is imperfect. Over millions of years, nature has been experimenting with every form of life including the human body. When creation itself is so structured, is not your craving for perfection in people and situations a madness? Ultimately are you perfect? Give up the idea of perfection; all is perfect.
Sri Amma
Awakening experience
För er som är intresserade av min livsresa den senaste tid, mitt möte med Oneness och vill veta mer om Oneness, OM (Oneness Meditation), Oneness Blessings (deeksha), Oneness University i Indien och Uppvaknandet som sker nu över hela världen vill jag rekommendera detta klipp med Juila Desmond.
Jag upplevde mitt eget skifte i november 2012 och blev kort därefter bekräftad uppvaknad från Oneness University. Uppvaknandet sker alltså över hela världen och är inte beroende av vare sig tro, andliga studier eller resor till Indien. Uppvaknandet är ett skifte som sker inom människan och försätter denna i full kontakt med själen, the divine, det kan ske till vem som helst och var som helst. 2035 beräknas hela världens befolkning ha nått Uppvaknandet.
Svävande
Jag svävar runt bland mina olika projekt, planering av Oneness Awakeningkursen vid Sätra Brunn i helgen, skrivandet på boken (håller mig mest till skrivandet av den ena av dem alla), vara närvarande mamma, alá Snigelmamma och Yogan, ikväll kommer jag att få dela min Yoga med en herrklubb. Som tur var gör mitt svävande inte så mycket eftersom jag känner att rötterna härstammar ur samma kärna (hjärtat) och att det jag vill dela med barnen, i skrivandet och yogan är liksom samesame.
Och så ber jag om att resan till Indien och Universal Peacecenter jag planerar ihop med en resebyrå ska få sväva iväg till verklighet. Det vore helt underbart att få erbjuda en retreat där i byn Lachipur hos Umasankar, min mästare. Här ser du bilder från min resa dit 2010.
Jag har även bjudit hit (till Dalarna) Kerstin Rikardson för att hålla en Awakening Art kurs i sommar. Vi fann varandra vid Onenesstemplet i Indien och där blommade längtan upp att mötas igen och nu ser det ut att bli en kombo av min längtan att måla. Jipiii!
Och så fick jag inbjudan till Kundalini Yogalärarutbildning igår från Mangalam och vännerna Emma, Annki och Klas. Jag har längtat något år efter att gå den här utbildningen men det har liksom inte varit dags ännu för mig. Vi får se om det känns rätt i år, annars väntar jag lite till. Den som väntar på nått gott…
Även om det ser ut som det händer mycket, vilket det gör också, så vilar jag i att allt är som det ska. Det som är lätt är rätt. Dörrar som öppnas kliver jag in i (om det känns bra för mig förstås) och dörrar som ännu hålls stängda låter jag vara. Allt har sin tid. Och vem är jag att veta vart jag ska. Jag låter livet självt guida mig. Jag vill faktiskt inte själv styra nå längre, jag har gjort det och det gick inte alltid så bra. Jag öppnar mig hellre för att ta emot det som ges till mig och fånga tillfällena när de kommer. Jag har tillit till att allt som ges till mig är bra. Det är för mitt bästa. Livet vill bara gott.
Earth hour
Givetvis släcks Solduva ner ikväll 20:30 när vi deltar på Earth hour. Ett fint tillfälle att tala med barnen om miljön och om hur människor levde förr utan elektricitet och hur miljoner lever utan det idag i t ex Indien.
You who bring it light will come to see the light more sure.
Lesson 157
A course in miracles
Deepeningkursen i Indien
Sinnesro, frid och ett inre leende har fyllt mig under mina 14 dagar deepeningkurs på Oneness University i Indien. Jag är så oerhört tacksam att jag funnit Oneness, att jag givits möjligheten att åka till Universitetet två gånger inom bara 5 månader, att min fantastiska livskamrat och vän Nogge stödjer mig så totalt och tar tjänstledigt under mina resor och är hemma heltid med barnen. Livet är gott, det är magiskt och tackvare Oneness har jag äntligen förstått att se det och framför allt att hur att leva det. Leva utan lidande, smärtor, rädslor, stress och villfarelser (alltså leva genom sinnet) och istället leva fullt ut med själen (det gudomliga, the divine within… vad vi nu vill kalla den eviga livsenergin) och det är då, när vi möter det gudomliga inom som det en dag svänger om – livet ses ur en annan synvinkel, livet ses som det är, som det visar sig i stunden. Det är så enkelt och det är så magiskt och ändå har vi människor trasslat in oss i illusionen av vad vårt sinne hela tiden matar oss med, repetetiva minnen från förr eller en otröstlig längtan till framtiden. Att leva med hjärta/själ är att leva i stunden. Jag vet att det är en uttjatad sägelse men det är sant, det blir så himla uttjatat och urvattnat eftersom vi aldrig lyckas med det. Vi får liksom inte till det, jag fick i alla fall inte till det innan jag kom i kontakt med Oneness. Jag behövde deras oerhört pedagogiska lektioner, meditationerna, processerna och jag behövde framför allt se mig själv maktlös att ta mig dit själv (alltså genom sinnet) och be om hjälp. Be min gudomlighet inom (hjärta, själ, divine, Gud) att ta mig dit.
Nu är jag där och jag vet att jag skrivit det förut men jag vill gärna skriva det igen, sökandet är över. Jag är hemma. Jag har inget tomrum kvar. Det finns inget gnagande inom mig som är otröstligt och gapar efter mer. Det är fullt. Eller så är det helt tomt. Det är fridfullt i alla fall vill jag lova. Jag är så totalt tillfreds med stunden. Med det som är.
Givetvis vill jag dock tillbaka till Indien. Givetvis. Det jag menar med att sökandet är över är att tomrummet är borta, det behöver inte fyllas med socker, mat, shoppning, kaffe, andligt sökande… what ever nå mer. Jag vet vad jag sökte och jag har funnit det. Jag sökte mig själv. Men eftersom jag var så fullkomligt identifierad med sinnets identitet så förstod jag inte vad jag sökte, jag tyckte jag hade allt, ändå ville jag ha mer och ju mer jag fyllde på desto mer smärta fick jag utstå. Det är som att springa som en galen hund och jaga sin egen svans. Jakten tar aldrig slut. Men det tog slut, när jag slutade se mig som en hund med en svans och istället började se mig själv som full av energi, livsenergi, att jag liksom du, liksom träden, fåglarna, gräset, planeterna är ett. Själen är evig och den genomsyrar oss alla. Eller sanningen är att den är oss alla. Och när den poletten dimper ner, på riktigt, då blir livet inte detsamma nå mer även om det är exakt som förut som det alltid varit.
Journey
Life is a journey!
Sri Amma Bhagavan
Vilken (inre)resa!
Så innerligt tacksam för min resa till Indien och Oneness University…
Indien igen…
Äntligen, vill jag skriva även om jag kom hem därifrån i november. Vet inte vad som händer med tid och rum, de är inte detsamma nå längre för mig, jag bara upplever det som är och just nu är det en glädje att återvända. Jag längtar efter fördjupning. Jag längtar efter än mer närvaro med mig själv, alltså med min själ, det Gudomlig inom. Jag har mer att knyta an till, det känner jag. Resan är lång och alldeles underbar och även att lämna det gamla kvar, illusionen av vad som är jag. Trots att sinnet uttrycker sin upplevda smärta så vilar en frid blandat med bubblande glädje där bakom (här inom), det sanna av vad som är jag är här och är min trogne reskamrat. Genom den här resan, genom livet och alla liv i evighet. Så enkelt är det, så har det alltid varit. Vi är det som finns kvar bortom kroppen, tankarna, personligheterna… varför vänta med att upptäcka den skatten när vi kan upptäcka det idag.
Jag har upptäckt det. Jag känner det. Jag vet det. Jag vill ha mer. Jag leka, upptäcka, uppleva mer av min själ. Så den här resan åker jag med öppen famn och tar emot det som ges till mig i full tillit att allt är som det ska och allt är bra. Bättre än jag anar…
Ps Bloggen tar ett litet uppehåll, åter runt den 9 mars… Om Shanti
Nästa awakeningkurs
6-7 april kommer nästa Oneness Awakening att vara, den här gången vid den läkande källan vid Sätra Brunn. Jag är då hemkommen efter två veckor deepeningkurs på Oneness University och är säker på att jag har än mer kunskap och närvaro att dela med mig av. Har du frågor eller funderingar kring kursen så kan Gunilla Persson besvara dessa medans jag är i Indien. Hon har deltagit på Oneness Awakeningkursen i december och är initierad Deekshagivare, hon berättar gärna om sin upplevelse av Oneness Blessing och den nya tiden.
Gunilla Persson mobil: 076-204 61 15 mail: gunilla.p@gmail.com
Efter den 8 mars är jag tillbaka och kan nås för frågor och anmälan: 070-559 29 50 mail:mail@sofianorgren.se
För mer information om kursen kan du läsa här.
More Mooji
I en annan av mina drömmar tar jag med familjen till Indien och besöker Mooji.
Love him! Har du inte lyssnat till honom än, ge ett youtubeklipp med honom 5 min och du förstår vad jag menar – pure love ♥