Artiklar med etiketten ‘Ordspråk’

Silence in between

Mozart

 

Nurture the soul

Mother nature

 

Jag kan själv!

Utan att se sig om...För mig har det sannerligen varit en kamp att leva många gånger, jag slås av hur jag valt att kämpa. Det (livet) har många gånger känts som en enda långa vandring i uppförsbacke, full-lastad med packning i hög luftfuktighet – struggle! Jag har dock aldrig (läs; ytterst sällan) tappat modet utan som den bergsget (Stenbock) jag sett mig som så klättrade jag vidare i full tillit till min egen kapacitet och goda vilja. Nu i efterhand ser jag att det hade varit en välsignelse att tappa både mod och hopp, kaptitulera och kanske till och med rasa ned, för att bli hjälplös. Nu förstår jag att det är i dessa hjälplösa stunder, när inget i mig själv kan rädda mig, när jag verkligen tappar både grepp och tillit – det är först då som jag öppnar mig för livet självt (Gud kan man också säga, det säger iaf jag) och låter mig bli buren. När det inte finns någon annan där, inte ens jag själv fixar det nå längre, det är då det händer. Istället för att jaga mitt eget byte och min egen lycka ser jag att livet skänker mig det jag behöver och i den stunden kan jag bara ta emot och det i sig är väl lycka det. Många kallar det nåd, när livet självt sveper in och hjälper till. Jag ser det verkligen som en nåd, en blessing. Jag tror hela livet är en blessing.

Kanske får vi två val när vi föds, jag-kan-själv-vägen och jag-litar-på-livet-vägen. I början av våra liv verkar de flesta av oss vara trygga med lita-på-livet-vägen, vi litar fullt på att någon bär oss, klär oss, byter på oss, ger oss att äta. Vi tillåter oss själva att ta emot allt detta utan ett uns av dåligt samvete och behov av att ge tillbaka. Ett leende kanske spricker upp ibland men annars skriker vi hellre fram våra behov, och den som ber han får, vi får det vi behöver.  När vi möter oss själva i spegeln de första åren i livet spricker vi upp i glädje och stolthet över det vi ser och kroppen vi fått. Kärleken till kroppen är total. Det som är nu är det vi upplever, vi går varken runt och grämer oss över det som skedde för 15 minuter sedan eller har ett uns av oro över morgondagen. Vilken morgondag? Nuet är det enda vi har och vi upplever det som det är, ena stunden med belåtenhet och skratt för att i nästa vara i ilska eller gråt. Vi dömer inte oss själva för det heller, det är bara något som är. Vi känner när vi är hungriga och när tröttheten sveper in, då uttrycker vi det på bästa sätt vi kan. Livet är enkelt att leva. Vi upplever bara det som är just nu. Det finns ingen som jämför, dömer, föreställer eller förväntar. Det finns bara en liten person där som tar för givet att allt är omhändertaget och att allt är bra. Vad annars! Livet är gott. Och livet förser oss med det som det ska.

Det kanske är där efter några levnadsår det börjar skifta, i utforskandet av den egna kapaciteten som vi tappar orienteringen. Börjar vackla i tron på livet och växer oss alltför starka i tron på oss själva – jag-kan-själv-tänket går i drift.

Tänk om det är så att allt som vi är ”paketerade med” är gåvor de med, som kommer att berika vårt liv. Att just yoga, skrivande och Indien klappar närmre i mitt hjärta och kanske matematik och historia i ditt. Visst är det magiskt om även dessa små frön är planterade och tillrättalagda redan från start i kroppen. Att ”någon” vetat att just dessa intressen, egenskaper och personlighetsdrag kommer att berika livsvägen.

Tänk om det är så att vi bara kan gå, spatsera fram som en modest två-åring i full tillit till att vägen i sig erhåller allt vi någonsin kommer behöva och mer därtill, en två-åring tar inga sorger förgivna, den förväntar sig äventyr, spänning, upplevelser och liv. Den förväntar sig att allt är omhändertaget och den knatar bara på, oftast utan att ens se sig om…

 

 

Desire

Let’s only say what our hearts desire.
Rumi
 

Viktigt värde

Nalle Puh

Underskatta inte värdet av att göra ingenting,
av att bara ströva alldeles ensam, 
lyssna på allt som man inte kan höra och bara ha det bra.

Nalle Puh

 

 

 

My happiness

My happiness

 

Stay with what is

You are something. You want to be something else: a Christ or a Ramana or a Sri Aurobindo. What not! You can read all their books, you can do all that, but you will not move an inch. Maybe you will get some clarity. Maybe you will feel nice. ’Ah! I’m doing this sadhana.’ You’ll feel more secure. These benefits are there, but they will not take you to Mukti.

Very often they induce conflict because you can only be yourself. How can you be something else? However much you can try how could you be something else? You cannot become. That is the illusion from which one must become free.

So, what I am telling is, whatever you are, just accept that. When you accept it, there is no conflict. When there is no conflict there is plenty of energy. When you have energy, you see what is going on inside. You get joy.

Please fully experience that pain.Physical pain itself will become bliss. Sincerely experience all psychological pain. If you fully experience, it becomes joy. Don’t try to escape. If you try to escape from pain, you are putting it under that carpet. After sometime it starts stinking. That is what most people are doing. They never confront their pain. Somebody dies in your family, you lose your job or some other problem, but you don’t experience the pain. You run away from the pain through television, movies, going to a friend’s house, doing some puja (devotional ceremony). This is what is called “sorrow management.” It is good up to a point, but certainly it will not rid you of pain.

So, what you must learn is how to confront this pain. What I am telling is like this: suppose a tiger enters this room, most of you would climb up the fan and hang on there! What I am telling is that hanging from the fan is really painful because the tiger is here and you are hanging on there. I am telling, ’come down from the fan and let the tiger eat you.’ If you are eaten the pain is gone. Allow the pain to eat you. The pain is the tiger. See what happens. It will become joy.

Suppose there is intense jealousy in you. Jealousy itself is pain. You know how painful it is. So instead of saying ’I will try to be non-jealous, kind and loving’- all this is false. You are you. You have jealousy, violence, hatred. All the doshas (mind and body types) are there inside you.So confront it.

I am not telling you be that or this. No. Be what you are. Like Ramana who said, ’Who am I?’ But his discovery is something else. Your discovery would be that you are a Ravana (a demon king in Hindu mythology). All the useless things in the world are inside you. That will be your discovery. That does not take much time. But people don’t like that. You would like to have a nice image about yourself. It is all nicely covered up. But If you dig you will see only rubbish.

So confront that rubbish. It is there. Then accept it, since it is there. How can you run away from it? It is painful, but behold it and suddenly there will be joy.

Where there is joy there will be no dosha. A happy man cannot cause pain to others. Only an unhappy man or wife will cause pain to husband or wife. Unhappy children will cause pain to their parents, unhappy employees will cause pain to employer.

Unhappy people spread misery. Happy people cannot cause pain. If people are happy they cannot do anything wrong. They are happy therefore they cannot do anything wrong. It is unhappy people who land into trouble, who become ultimately thieves, criminals, etc.

So the basic thing is there must be a minimum of happiness and true happiness comes when you confront yourself.

Sri Bhagavan
Oneness Teachings

 

Outtömlig

Jordens givande förmåga är outtömlig, om man endast vet om att begagna den.
August Strindberg
 

Ordinary day

Ordinary beauty

 

Like a sun

Be grateful for your life, every detail of it,

and your face will come to shine like a sun,

and everyone who sees it will

be made glad and peaceful.

Rumi

 

Sök innehåll