Andlighet
Soul Body Fusion
Välkommen till en kurs i Soul Body Fusion®
6-7 juni 2015 i Rättvik
Föreställ dig hur det skulle vara att
- Ha ständig kontakt med din själs ljus
- Vara lugn, fokuserad och fylld av energi
- Ha tillgång till din fulla kraft
Att vara i kontakt med sin själ är också att vara i kontakt med vår universella källa och den kraft och visdom som finns där. Vi har alla fantastiska själar och vackra ljuskroppar men olika händelser i livet kan göra att de blir de osynkroniserade med vår fysiska kropp.
Med Soul Body Fusion® skapar vi möjlighet för kropp och själ att förenas. Vi öppnar upp för vår oändliga potential så vi kan bli den vi är menade att vara. Soul Body Fusion® är enkelt, roligt och intressant. Soul Body Fusion® är inte healing även om det oftast leder till helande. Soul Body Fusion® går bortom det vi hittills känt till.
Kursinnehåll dag 1
- Vad är Soul Body Fusion
- Hur fungerar det
- Varför nu
Du får lära dig använda Soul Body Fusion® för ditt eget andliga och personliga växande, och att dela med dig till vänner, familj, patienter, klienter….…..
Kursinnehåll dag 2
- SJÄL(v)känsla
- SJÄL(v)förtroende
- SJÄL(v)bild
Alla relationer vi har med andra personer, grupper, situationer bottnar i oss själva. Med hjälp av SBF och andra konkreta och roliga övningar får du djupdyka i dig själv och stärka självkänsla och självförtroende.
Därigenom får du en tydligare självbild och en stabilare grund att stå på.
När
Lördag 6/6 kl. 10-17
Söndag 7/6 kl. 9-16
Plats
Stiftsgården, Rättvik
Pris
2500 kr inkl. moms för privatpersoner, ex. moms för företag.
Kursledare
Marie Mauritzson som har arbetat med Jonette Crowley i 10 år och är certifierad utbildare i Soul Body Fusion®.
Anmälan
mail@mariemauritzson.se, 070 – 876 39 27
alt Savita Norgren mail@sofianorgren.se 070 – 559 29 50
Sista anmälningsdag 5/5. I mån av plats kan du anmäla dig fram till kursstart.
Skaparen av Soul Body Fusion® är Jonette Crowley, andlig lärare och författare.
Läs mer på www.jonettecrowley.com
Här finner du en video där du kan ta del av en Soul Body Fusion
Enade
Du och det Gudomliga är inte separerade. Den separationen är en skapelse av sinnet.
Sri Amma Bhagavan
När jag identifierar mig med sinnet och kroppen – enbart, så upplever jag separation från min själ, det gudomliga inom. Själen är alltid närvarande men genom mitt eget fokus kan jag välja att låta den vara i centrum av mitt liv och mitt väsen eller i skuggan. Att leva i enhet med själen är att leva i enhet med mig själv. När jag är ett med själen, är jag ett med dig och hela världen. Jag mer än känner enhet och kärlek, jag är enhet och kärlek.
Låt dem förenas
Själen ropar efter en verklighetsupplevelse som den bara kan få av det fysiska livet.
Kroppen ropar efter en odödlighetsupplevelse som bara själen kan ge den.
När du tillåter dem att förenas vet du omedelbart hur det känns att vara den kärlek du är.
Glenda Green
Soul Body Fusion
Älskar att göra Soul Body Fusion, så lättillgängligt dessutom på nätet med Jonette Crawley. Här kan du se introduktionsvideo och sedan delta på en SBF eller så gör du den direkt här nedan. Enjoy!
Ju mer vår själ smälter samman med kroppens celler, desto mer ser vi av en ofrånkomlig enhet. Enheten blir utgångspunkten för vår nya verklighet med hälsa, lycka, flöde och mening.
Marie Mauritzson
Soul Body Fusion Sverige
Själslig närvaro
Jag vill stärka min kontakt med dig. Hur gör jag? Hur känner jag dig? Hur vet jag att du verkligen är här?
Du vet ju redan att du inte behöver göra någonting alls för att uppleva närvaron av mig. Jag är alltid här med dig. När du inte upplever det beror det på att du själv valt att avstå från att vara med mig, du har dragit dig undan. Liksom vänt dig bort. Vill inte se att vi är sammanvävda, vi är ett.
Du behöver inte göra någonting. Låt allt vara som det är, även sinnet och ta ett andetag, luta dig tillbaka inom dig själv. Bakom dig själv. Upplev närvaron – den är jag. Den är du.
Hur vet du att jag egentligen är här. Eftersom du lever. Eftersom just nu är liv fyllt i denna kropp. Hur skulle jag kunna vara någon annanstans än just i dig och allt annat levande. Själva livet det är jag. När du verkligen förstår att jag är livet självt försvinner allt annat, rädsla, ångest, förvirring – kvar blir bara glädjen över att du är jag. Kvar blir glädjen att leva. Själva livet det är jag. Glöm aldrig det. Och när du mår dåligt, försök påminn dig om att det är just det du har glömt. Att livet som pulserar i dig är jag. Är det gudomliga inom. Är själen. Är det eviga. Är det som förenar alla. Livet är det som förenar. Det gudomliga är liv. Det är evigt. Och det är i inom alla – livet är evigt.
Själslig meditation
Själslig låga
Är du medveten om hur du höjer din själsliga låga? Hur du ökar närvaron med din själ. Jag vet att jag når högre kontakt med själen ju mer medvetenhet jag har i kroppen, yoga, andningsövningar, mindfulness, massage (taktil, soft och skön sådan) osv får mig att känna själen – i kroppen.
Jag upplever också att viss kost förstärker min själsliga låga, precis som meditation, deeksha, soulwalk (mina walk&talktoGod-promenader) och god sömn.
Allt handlar ju om energi. Så det hjälper för mig att fråga mig; kommer det här att höja eller sänka min (livs)energi? Vissa relationer, samtal, ämnen sänker min själsliga låga, inte för att de i sig släcker den utan för att jag i dessa stunder förlorar kontakten med det som är sant, lätt och gudomligt i mig.
Ibland kan det räcka med en medvetenhet om att jag mister upplevelsen med närvaron av min själ, för att få kontakten att återuppta och bli stark och ljus igen.
Jag vet att vi är kropp, sinne och själ. Att ett jordeliv är paketerat i en kropp och med ett aktivt sinne är det ganska svårt att glömma men däremot är det lättare att tappa greppet om kontakten med själen. Jag tror vi är många som saknar den närvaron i våra liv lite titt som tätt. Min högsta önskan är att integrera mer av själen i kroppen, i mina tankar och i mitt liv.
Att jag som person mår mycket bättre ju mer av min själsliga låga som lyser det vet jag, och jag tror också att själen uppskattar att få ta del mer av mitt jordeliv – det är ju trots allt därför den är här… i mig – för att leva.
Act on it!
3 tips for improving your intuition
Listen to it
Express it
Act on it
Birkan Tore
Jag upplever att jag har väldigt stark intuition och det är jag tacksam för, men trots det så agerar jag alltid inte på den. Det är något jag behöver träna på att agera, gå till handling. Jag hoppas innerligt att det nya årets energi ska föra mig i handlingsflow. Jag ska helt enkelt börja med att i kväll be om hjälp att handla. Go for my dreams and also act on my intuition.
Inom Oneness lär vi ut tre steg
Intention
Egen insats
Gudomligt ingripande
Så även här har handlingen en stor del, dvs den egna insatsen. När jag satt min intention så behöver jag agera med en egen insats (dvs gå till handling) och sedan uppenbarar sig det gudomliga ingripandet. Jag får alltså hjälp med det jag föresatt mig, förutsatt att jag haft en tydlig intention och gjort min egen del.
Jag kan verkligen se hur mitt eget beteende varit. Eftersom jag är medberoende så har jag lärt mig en överlevnadsstrategi där jag förhåller mig och anpassar mig till andra människor. Medberoendet gör givetvis att jag också blir kontrollerande. Och där blivit fångad i mitt eget system av att läsa av andra människor, anpassa mig efter hur de mår och hur de agerar samt försöka mig på att kontrollera människor eller situationer som jag givetvis inte har ett dugg kontroll över. Det blir istället så att det beteende jag har kontrollerar mig.
Jag köper att jag som barn troligtvis trodde mig behöva mitt medberoende men nu som vuxen kan jag ju faktiskt frigöra mig ifrån det. Och nu när jag frigör mig från mitt medberoende märker jag en ganska obekväm del, att jag behöver agera och handla. För när jag etiketterar mig som medberoende så slipper jag ansvar, eftersom jag har fullt upp med att vänta in, förhålla mig, anpassa mig, kontrollera alla andra så står liksom mitt liv ”on hold”.
Så att släppa mitt medberoende (och/eller vuxna barn) är att släppa taget om min ursäkt till att stå ”on hold” och vänta. Nu har jag inte längre några ursäkter att inte act on min intuition eller att sätta mina intentioner och drömmar och förverkliga dem.
Nu är det bara en öppen autostrada och det känns faktiskt väldigt läskigt ska jag erkänna. Det känns inte alls som flyt, det känns snarare som bambi på hal is. Det känns som jag ska göra illa mig. Men jag vet att det är bara massa snack från egot, som vill fånga in mig i medberoendefållan igen, självklart är det tryggare för egot när jag är on hold. Men icke, nu ska jag stappla vidare i halkan, för jag vet att träning ger färdighet. Och jag må vara en nybörjare men vad gör väl det att vara ny i känslan av frihet.
Fri att leva mitt liv utan mina egna bojor och bindningar. Fri att inte bara drömma utan även förverkliga drömmarna, klart att den vetskapen ger en hissnande känsla.
L I V
För min egen del så känns det som jag äntligen börjar vakna till L I V på riktigt. Jag hoppas inte det är en dagsslända som flyger förbi, utan att livsglädjen som jag känner spirar, tar form, frodas och stannar kvar. Jag tycker jag förtjänar det – att leva.
Det är skamfyllt är sucka på en blogg om oförmågan att inte leva fullt ut, när människor lider i verkligheten. Människor som lever med ondska och hemskheter inpå. De är de som lider. Inte jag.
Jag önskar jag kunde känna annorlunda, som intellektet tänker. Att jag har det så bra, så i himmelen bra att jag borde dansa fram och sjunga var dag. Att jag borde hylla livet, det som jag har fått… det som jag har. Innan det är förbrukat och över. Innan dess vill jag leva. Allra helst idag.
Men jag tror, och känner, att min (eller en av mina) livsläxa är att lära mig leva. Kanske är det allas vår läxa. Att inte låta klockan ticka och dra oss mot slutet utan gå livet till mötes istället. Jag vill gå livet till mötes. Känna livet i varje steg och andetag.
Det är inget som håller mig fången, varken sjukdom eller fattigdom, inga murar och gränser – det är bara jag. Jag står i vägen för mitt eget liv och välmående.
Och de dagar jag ser mitt jag utifrån min kropp och mitt sinne så är tiden begränsad. Dagarna är räknade. Relationerna likaså. Och de dagar jag har nåden att få uppleva mitt högre jag, själen, så är allt oändligt, kärleken och glädjen och var eviga dag. Allt är fyllt av L I V, även jag och inget kan någonsin ta livet ifrån mig.
Andlighet vs. religion
Det är skillnad på att vara andlig och att vara religiös, och de behöver inte ha någonting med varandra att göra. Andlighet är för mig att tro på att jag är en själ (ande) i en kropp, alltså inte bara har en själ utan är en själ. Att vi alla är själar… som just nu upplever att leva i kroppar. Och när det fysiska livet är slut så återgår vi till att vara det vi alltid är – själar. Och vi förenas som ett (oneness).
Min personlighet är intresserad av andlighet, din kanske av matematik eller mode. Det är det som är tjusningen med att vara personligheter i kroppar, att vi alla är utformade med olika säregenskaper, talanger och förmågor skilda från varandra – ingen den andra lik.
För mig känns det naturligt och sant att prata med Gud eller det Gudomliga och det är inte kopplat till religion. Det är däremot grundat i en tro i mig att jag tror att något större är skaparen av allt skapat. Som jag ser det finns det ingen början och inget slut, vi är eviga. Och den som så varsamt leder oss är den stora själsliga energin som jag väljer att kalla Gud eller det Gudomliga.
Det känns tryggt och sant i mig att jag inte är skaparen av allt skapat. Jag förstår att skaparen vill mig väl, så innerligt väl att jag kan önska och faktiskt få de mesta av mina önskningar uppfyllda, i alla fall dem som är bra för mig och inte skadar dig. Men att lägga hela skapelsen på mina axlar förmår jag inte och inte heller att föringa skapelsen – men jag fortsätter gärna vara en del av den och i synnerhet att njuta av den.
När jag påminner mig om att jag är en själ (ande) så blir livet så mycket lättare på alla sätt och vis. Jag slappnar av och känner mig trygg. Omhändertagen. Jag får någonting att vila emot. När jag vilar där tillräckligt länge eller ofta så infinner sig känslan av att vara ett med livet och alltså skaparen – ett med Gud.
Så andlighet för mig är närvaron jag bär inom mig, närvaron med min själ.