Personligt
Barnensdag
Barnensdag i dubbel bemärkelse. Då vi varit och firat barnensdag på stan och även jag haft mina egna barn helt i fokus heeeela dagen! Vi har myst och varit tillsammans. Åkt karuseller och fikat i Torsång. Gjort hinderbana på gården och sprungit oss svettiga. Avslutat med bad och barnprogram i soffan.
När vi åt kvällsfika så sa Oscar att han tänker lite. Jag har lite tankar. Det visade sig att den känsliga söta killen har ”tankar” om livet, döden och poliser. Hur länge jag skall leva. Hur länge han skall leva. Om Poliser skjuter människor. osv. Usch, jobbigt samtal då jag påminns om min egen rädsla för döden. Den rädslan tog också mycket plats en tid när jag var barn, säkert runt den ålder Oscar är i nu, 6-7 års åldern.
Samtidigt är jag tacksam att jag minns den rädslan och kan relatera till den. Tacksam att jag kan möta upp och förstå. Tacksam att jag lyssnar. Tacksam att han talar. Tacksam för att sådana här samtal stärker vår relation.
Tacksam för lilla söta Maya som deltog i samtalet på sitt charmiga vis. Hon är inte rädd den tjejen inte. Iallafall inte ännu. Hon bara ”är”. Och jag ber till Gud att jag fortsätta ge henne förutsättningar så att hon kan fortsätta att ”bara vara”. Tacksam att hon inspirerar.
Tacksam att barnen lär mig något varje dag.
Mayas härliga kommentar till en stor björk som svajjade i vinden: Det ser ut som trädet dansar
Vilken fantastisk gåva med barn!
Barnkalas
Maya bjöd in sina kompisar till kalas igår. Och vi (måste säga vi, då jag själv hade minst lika skoj som barnen) hade tur med vädret och kunde vara utomhus och ha Såpbubbeldisco och dansa Stopp-dansen – det var ett jättelyckat kalas och prinsessan i centrum studsade runt som en lycklig studsboll!!!
Mammalycka
Jag var DJ och nej, Nogge blåste inte alla bubblorna själv. I present utav ett av barnen fick Maya en Såpbubbelpistol.
Yogalärarutbildning
Nu närmar den sig, starten på min Yogalärarutbildning. Känslorna jag möter är oro, ensamhet och så en skarp röst på axeln som säger till mig att ingen bra mamma är borta så länge från sina barn.
Jag har så mycket värderingar och föreställningar från min uppväxt hur en bra människa är, hur en bra kvinna är, och att en bra kvinna är lika med en bra mor. Synsätt som jag sett att min närhet har och synsätt jag blivit erbjuden från samhället. Synsätt som är någon annans, synsätt som är gamla. Gamla synsätt från någon annan som lever för fullt i mig. Lever som ett virus som rör sig i kroppen.
Men när jag går in i högre medvetenhet – min andlighet – min tro, så vet jag att jag inte alls har detta synsätt och har dessa värderingar. Min tro är att allt är som det ska – allt är bra. Är jag lycklig och följer min väg, så sprider jag även mitt lyckovirus till andra och i synnerhet mina barn.
Och jag vet att avstånd inte existerar egentligen. Jag vet att jag kan känna mig otroligt närvarande energimässigt även om jag är 60 mil bort. Och tro mig, jag har varit så nära som mor till ett ammande barn och inte alls varit ”där” i min medvetenhet eller i min energi.
Så jag har varit på den andra sidan, den där jag med andan i halsen, tanken ett par dagar framåt och huvudet fullt med grubbleri sprungit förbi mig själv och mina kära.
Nu när jag ser mig på rätt väg så är jag här. Jag är här längre och längre stunder. Jag flyr eller springer inte nå längre. Och jag har insikten att se att den positiva förändringen ligger i min egen utveckling. Ju mer jag stannar och lyssnar på mig själv. Ju mer närvarande och lyssnande är jag till mina barn. Ju mer kärlek jag ger till mig själv, ju mer kärlek flödar mellan mig och mina barn.
Och så det där med tid. När jag är i min andlighet, min tro. (Det är nämligen så att jag kan förminska den, tron alltså. Och så kan jag förstärka den. Och det jag menar är att när jag väljer att förstärka min tro, då inser jag att den är större och mer än mina tankar och mina känslor) Då är min övertygelse att tid inte existerar. För min tro är att allt är energi, det finns ingen början, det finns inget slut, allt är energi som transformeras. Allt är oändligt. Och när jag lever min andlighet förstärkt så vet jag att det är sant och tid är något jag upplever när jag förminskar den.
Det är min sanning just nu
Så min förberedelse inför resan på måndag och dom kommande 10 kursdagarna på Mangalam kursgård i Halland är att förstärka min andlighet. Vara närvarande. Vara här. Ge kärlek till mig själv och givetvis och helt naturligt ge kärlek till mina barn, min man. Ge dom närvaro och kärlek.
Och jag ställer mitt högre jag frågan:
Hur kan jag få mina barn att känna och uppleva att jag är närvarande och med dom även när avståndet på jorden är 60 mil och tiden på jorden är 10 dagar?
Och när jag blundar och andas, så vet jag svaret inom mig.
Namaste
Tidningen Falun Borlänge
Idag är min berättelse om Indienresan med i Tidningen Falun Borlänge. Innan jag ens har hunnit se uppslaget själv så kommer människor fram till mig på stan och på Ica och berättar för mig att dom läst det och imponeras av mitt mod och att min berättelse inspirerar.
När jag lyfter upp tidningen ur brevlådan så värms jag inombords, min gamla kollega och goda vän Patrik är på framsidan. Vi var kollegor i 5 år då vi ägde Må Bättre i Falun tillsammans. Lustigt och tryggt att vi är i samma tidningen…
Vill du läsa mer om Indien och se fler bilder, så kan du läsa mina tidigare blogginlägg HÄR . Och där finns också en länk till Radio Dalarna P4 där jag intervjuas om resan.
Namaste
Livsuppgift
Din livsuppgift hittar du i dina önskningar. Du är allt redan. Du vet allt du skall veta redan. Du är i ett med källan. Du är gud. Hur Gud vill verka genom dig och din kropp. Dvs hur du och din kropp vill verka i kontakt med källan är när du går inom. Finner dina innersta önskningar. Dina innersta viskningar. Det är så du verkar i kontakt med källan. Så lyssna inåt. Lyssna till dina innersta önskningar. Lyssna till din kropp och dess behov. Du finner dina ledtrådar till din livsuppgift i dina önskningar, drömmar och i kroppen.
Allt är redan i ditt inre. Frigör dig från sinnets begränsningar och gör dig fri från dina tankar. Eller ännu hellre, låt dina tankar var drivmedlet som för dig fram. Men se till att hjärtat funnit ut vägen. Kroppen är fordonet. Och låt endast tankarna vara drivmedlet. Och se till att du tankar rätt drivmedel.
Och när du lever dina drömmar och innersta önskningar, då vet du att du är på precis rätt plats och lever din livsuppgift.
Oavsett om du försörjer dig på det eller inte. Det handlar absolut inte om försörjning och arbete. Det handlar om att du vibrerar i rätt energi. Och du kommer i rätt energi när du lever dina innersta drömmar.
Grattis mamma
Min underbara mamma fyller år idag och jag är så tacksam för allt hon lärt mig och allt hon gett mig. Tacksam att jag är den jag är och att jag är där jag är.
Älskar dig mamma!
Gryning
Det är nått speciellt med gryning tycker jag. Jag har alltid älskat att vara upp tidigt på morgonen och uppleva starten av en ny dag. Känna hur stillheten övergår i energi och världen vaknar upp. Känns som jag ligger före i tid och det är för mig en positiv känsla att tro mig fått lite extra tid… men egentligen har vi ju lika mycket tid alltid, men just när jag är uppe i ottan njuter jag lite extra av tiden och stunden.
Min morgonpromenad i morse.
Gick ut alldeles efter 05.00. Stannade på promenaden och gjorde Sunyoga innan solen försvann bakom molnen.
Ljuvligt och vitaliserande!
Vardagen
Vaknar av mig självt och hinner precis stänga av ringklockan innan alarmet, klockan är 04:59. Kliver lätt och glatt ur sängen för en morgonpromenad.
Klar morgon med dis, dimma och dagg… känns att det kommer bli en underbar dag. Lycklig av känslan av att uppleva en gryning till fots. Solen reser sig sakta över träden. Känns som solen är lite långsammare nu på sensommaren, tar sig tid och är närvarande…
Hem och tar tag i morgonbestyr, dusch, kaffe och tidning. Njuter av stunden. Njuter av tystnaden. Det hör till ovanligheterna att jag får väcka barnen och idag är en sådan dag. Mysigt att snusa på barnens varma kinder och se dom små liven vakna upp. Det luktar speciellt av ett nyvaket barn, mmm
Allt flyter smidigt och lätt och vi är i god tid till dagis och fritids. Barnen är glada, personalen lite charmigt förvirrade, precis som det ska vara en första dag efter ledighet.
Kör mot jobbet i Falun och lyssnar till Adam och Gry som är tillbaka i etern. Allt känns som vanligt. Känner lycka och glädje – märker hur mycket jag tycker om rutiner och vardag. Lovely Monday är ett begrepp som är sant för mig. Tacksam över mitt liv. Tacksam över mitt arbete. Tacksam över mitt arbete som inte känns som ett arbete. Tacksam över semester och ledighet.
Tacksam över vardagen.
Höj ditt medvetande
Medvetandehöjning startar med en vilja. En vilja, en önskan att åstadkomma detta. Du uttalar en ambition att nå högre höjder. Du uttalar en önskan att bli något mer, något större än du är idag. Du uttalar önskan att befria dig från alla bojor, rädslor, förväntningar som håller dig fången. Du uttalar en önskan om att bli hel. Hel i dig själv. I full kontakt med Gud, eller om du hellre vill säga den eviga källan. Källan till allt ursprung. Källan till dig själv. Källan till allt gott. Källan till allt liv. Källan till evigt liv.
Är du villig att gå den vägen. Vägen är varken upp eller ner. Vägen är in. Inom dig finns allt du söker. Det är egentligen ingen väg. Det enda du skall gå är vägen tillbaka till dig själv. Mycket av det du sökt, har du sökt utanför dig själv. Du har sökt något bortom dig själv. Men vad du än finner så är du aldrig nöjd. För där borta finner du aldrig källan. Källan finns hela tiden inom dig. Så du behöver gå tillbaka. Du behöver vara villig att vända hemåt igen. Gå inom. Gå in. Och stanna där utan att fly. För där är källan. Och för att komma i kontakt med den behöver du stanna. Stanna i stillheten. Stanna. Stanna och vänta. Stanna trots att ditt gamla mönster kanske är att fly. Du kan bara stanna för att komma i sann kontakt. Flyr du så är du än en gång på väg åt fel håll, tar upp fel riktning. Din sanna riktning om du vill nå medvetandehöjning och få dessa sanna effekter såsom kärlek, harmoni, hälsa, balans, närvaro och lugn – då måste du stanna.
Är du villig att vända hemåt? Är du villig att stanna i ditt tempel och be.
Templet är du. Och bönen är när du uttalar din önskan om att bli hel, bli ditt sanna jag.
Min dag
Jag väljer att lägga mer och mer tid till familjen. Förut har jag också haft viljan att göra det, men inte tiden…. det var vad jag trodde var sant förr vill säga. Men sanningen är den att jag kan välja hur jag vill leva mitt liv. Jag är min egen regissör. Och ju mer jag inser det och verkligen väljer hur jag vill leva, med vilka jag vill umgås och hur jag vill må – desto lyckligare blir jag!
Det är min sanning.
Idag åkte vi och besökte Runndagarna, var till Främby Udde och åt lunch på den vackra stora terassen vid Runn och tog oss sen vidare till Torsång där vi kikade på båtarna och åt glass.
Jag älskar att sola. Jag älskar att bada ute på sommaren. Maya är som galen i att bada överhuvudtaget. Grabbarna är fotbollsfantaster…. Så på eftermiddagen åkte jag och Maya och badade vid Haganäs. Och grabbarna slog sig ner vid Tv´n och såg Engelska Ligan.
Hon är mer under vattnet än över, så lättast att fota henne var när hon tränade att stå på händer…
Barnen är så lugna, harmoniska och lyckliga – och mina tankar går givetvis till att det hör ihop med mitt eget tillstånd. Att när jag mår bra i mig själv…. ja, både jag och Nogge såklart. När jag tar hand om mig själv, min hälsa, både den mentala och fysiska så speglar det sig direkt till barnen.
Jag märker att det är så – jag vet i mitt inre att det är så. Tacksam för den insikten och tacksam att jag inser att den enda jag kan förändra och förbättra är mig själv. Och det viktigaste av allt, att jag vågar göra det.
Kvällen kommer och vi myser i soffan. Ser på Pippi Långstrump och efteråt får jag göra behandling med Öronljus på båda barnen. Och jag blir så glad att barnen även vill ta emot Access Bars. Oscar tar faktiskt emot en hel behandling, Maya blir lite rastlös och avbryter. Och det är helt rätt, hon vet vad som är rätt för henne.
Maya har sagt intressanta saker idag, tycker jag. När jag blundar kan jag se saker man inte kan se.
Och så pratade vi om energi. Vad är energi, frågade Maya. Det här är energi, sa jag och höll mina händer ovanför hennes huvud, tänkte att hon skulle känna healingenergi utan att jag fysiskt rörde henne. Känner du, frågar jag henne? Nej, säger hon. Hur kan du känna energi, frågar jag istället. Då blundar hon en stund och säger, nu känner jag. Hur gjorde du då, frågar jag. Jag bytte bara kropp. Jag bytte till mammakropp.