Personligt
Lifetime of happiness
If you want an hour of happiness: have sex.
A day of happiness: go fishing.
A year of happiness: get married.
A lifetime of happiness: Love your work.
Unknown
Så blir du framgångsrik
Carolina Gynning delar sina framgångstips.
Jag inspireras av hennes energi, självförtroende och företagaranda.
Fear
We can easily forgive a child who is afraid of the dark;
the real tragedy of life is when men are afraid of the light.
Plato
Min rädsla
Världen darrar, och jag är rädd. Så himla rädd. Det jag räds kryper liksom närmare, inpå. Rädslan har följt mig sedan jag var barn. I tider som dessa så känner jag henne, den lilla känsliga och rädda flickan inom mig och jag frågar mig hur ska jag möta mina barn i detta – vara mamma och vuxen när jag själv bara vill krypa upp i en famn som säger mig att allt ska bli bra.
Jag vet inte hur jag ska möta barnen på bästa sätt. Men jag förstår att ärlighet kommer längst, trots att man hellre vill ge ett pokerfejs. Erkänna att jag är rädd.
Jag vet inte hur jag påverkar världsfreden i stort men jag vet att jag kan söka skapa den i smått. Jag kan söka fred idag med det liv jag lever, min skapare, min kropp, mina tankar, mina känslor (och även rädslan). När jag uppbringar fred inom mig kan jag låta den expandera till mina nära, sluta fred inom mig med deras liv, deras val, handlingar, kroppar, tankar och känslor (och rädslor).
Jag tänker att så länge jag inte kan uppnå fred inom mig själv och min lilla sfär i universum hur kan jag då kräva fred ifrån andra.
Och rädslan, den borde väl vara motsatsen till livet tänker jag. För är det något den gör med mig så är det att undanhålla mig livet. Min rädslan förtar mig från kraften att leva. Ansvaret för min rädsla kan jag skylla på mycket annat (globaluppvärmning, krig, cancer mm) men det vore en lögn. Det vore samma sak som att frånsäga mig ansvaret från att leva idag. Livet är en gåva, jag har inte skapat det, jag har fått det, men att leva det – det är upp till mig. Och jag har val, leva i kärlek eller rädsla, leva i konflikt eller frid.
Just ikväll börjar jag med att ge rädslan min kärlek. För det är så jag tror jag skapar fred – inom mig. Och det är inom jag tror allt börjar.
Mantra
Mantra i trauma yoga
I am safe
I am loved
I am home
I am in my body
En klass i Trauma Yoga
Känns fantastiskt att skapa detta utrymme och ge klasser i trauma yoga.
Trauma Yoga
Spännande resa jag har börjat med att utbilda mig i Trauma Yoga. Känner så mycket kärlek till det här förhållningssättet till kroppen. Och hur Trauma Yoga stödjer återskapandet av tillit till kroppen.
”.. is really about rebuilding that connection so that somebody feels more like they own their body, they live in their body, it’s a safe place to be, it’s a good place to be.”
Elizabeth Hopper
Overcoming trauma through yoga
Trauma Yoga
On how yoga heals trauma
“Yoga was more effective than any medication… medication can be quite nice to sort of dampen some of the symptoms. But in the end, people need to own their bodies, they need to own their physical experiences. And, in order to overcome your trauma, it needs to be safe to go inside and to experience yourself.”
“What there is too much emphasis on is the capacity of the cognitive rational brain to conquer our irrational survival brain. Neuroscience has really helped us understand that you can’t talk yourself out of being in love, or being angry, or hating particular people because these are not rational processes, and reason has only very limited capacities to override these more primitive survival issues. And so, you need to not rely on reason, you need rely on mastery of your body, safety of your body, finding peace in your body.”
The body keeps the score
Dr. Bessel van der Kolk
It’s not one size fits all.
You need to find some way
where your body once again feels like
‘I am in control of myself.’
Dr. Bessel van der Kolk
New York
Åter på svensk mark efter min USA-resa, som tog mig till vackra Penfield upstate NY, med en omgivning precis som på film och ett klimat som liknade Sveriges. För att sedan avsluta min vistelse med ett dygn i The Big Apple och bara insupa atmosfären … och shoppa lite. Taxichauffören som körde mig till flygplatsen när jag skulle resa hem frågade vad jag tyckte om NY, och jag svarade glatt att jag tycker staden är amazing. Vilket han med bitter respons; whats amazing… buildings?
Ja, så vad är då så amazing med New York? Inte var det shoppingen i allafall, vilken gjorde mig besviken, och nog för att jag var hänförd av alla skyskrapor men det som jag upplevde amaziiing var energin, närvaron, pulsen, myllret … som bara stillade sig till andakt uppe på hotellets Roof Top. Där uppe under den stjärnklara himlen och omsluten av alla skyskrapor – där kände jag närvaron av mitt högre jag, min källa, min kraft. And that was amazing! Så vart vi än reser, så undrar jag om inte det vi finner alltid är inom oss.
NY
Nu så bär det iväg, idag flyger jag till USA, först till delstaten NY och Penfield där jag ska gå min Trauma Yogautbildning och sedan avslutar jag min resa i New York City. Igår morse vid 04.00 vaknade jag med resfeber, men nu har det stillat sig till ett härligt pirr i magen – igår var det mer virr.
Jag har Yogan att tacka för så mycket i mitt liv. Den skänker mig resor i det yttre (tänker på Indien, Bali, inom Sverige och nu USA) och det inre, den inre är ju den resan jag hela tiden söker och som i mitt sökande skänker mig så mycket mer att vara tacksam över. Känner mig otroligt lyckligt lottad som får arbeta med yogan och ta emot alla dessa livets frukter.
Och trots att jag haft mitt stora kontrollbehov och haft lätt för att planera och strukturera mitt liv så har jag aldrig bett om detta. Yogan kom till mig. Det är en gåva i mitt liv som jag inte medvetet sökte. Det är just det som är det stora i livet för mig, att det Gudomliga har en plan för oss, mycket större än vi själva kan föreställa oss och tro. Och den planen manifesteras för mig nu, just genom att jag tränar mig varje dag att kapitulera och lägga min vilja och mina handlingar till Livet själv (Gud).
Jag är gärna en medskapare, jag vill attrahera och skapa men för min egen del så vet jag att det är bäst om det Gudomliga får ta ut riktningen och jag går stegen. Alla dagar vågar jag inte gå dit det Gudomliga vill, men många dagar gör jag det … idag är en sådan dag då jag säger Ja och Tack och beger mig iväg. Utan att veta vad den högre planen har i beredskap åt mig och vad syftet egentligen är. Idag följer jag den inre kallelsen Yogan lärt mig lyssna till.