Personligt
Intentioner
Det är viktigt att sätta intentioner om man vill uppnå sina önskningar. Själv vet jag att när jag väl har en tydlig intention så faller magin på plats. Oneness lär ut en formel: intention + egen insats = gudomlig ingripande.
Här kan du se ett klipp om den.
Jag satte för några år sedan intentionen att vara Snigelmamma, en mamma som har tid, tar sig tid och är närvarande med barnen och jag är så tacksam att det Gudomliga visat sitt stöd sedan dess. Det har nu gått snart 4 år sedan den intentionen och jag har verkligen getts (och fortsätter ges) möjlighet till tid med mina barn.
Min yoga är väldigt uppskattad och jag har fått förfrågan många gånger om jag inte ska utöka med fler klasser i veckan. Men eftersom min intention att vara Snigelmamma ligger högst i prioritet så har jag varit väldigt tydlig till det Gudomliga med att jag vill inte arbeta mer än två kvällar i veckan. Och när sökte jag lämplig yogalokal för min Borlänge-klass föll det liksom inte på plats med de lokaler jag tittade på men så uppenbarade sig den lokalen jag nu har. Och där är själva magin att lokalen är lugn, stillsam och fridfull och den har ett fint trägolv vilket jag uppskattar när vi rullar ut våra mattor och stor gratis parkering utanför. Och det bästa av allt den är stor, mycket större än de salar jag kikat på innan. Så istället för att behöva ha fler klasser i veckan så rymmer den här iallafall dubbelt så många deltagare än jag hade kunnat önska. Magi!
Jag vet att tydliga intentioner fungerar, åtminstone dem jag själv agerar på. Så ikväll ska jag börja skissa på en ny intention med mitt arbete och jag ska förutom att vara specifik med vad jag vill ska utvecklas också addera de känslor jag vill känna. Yogan är en del i mitt arbetet men jag vill mer, både med yogan, skrivandet och klienterna.
Men hur det än är så är det vikigaste inte vad jag gör utan vad jag känner i mig själv när jag arbetar så det ska jag fokusera mest på. För jag vet att ”människan spår och gud rår” och magin är alltid större än mina egna drömmar – alltid.
Om du vill förändra nåt eller lägga nya planer för 2015 – börja då med att skriva ner hur du vill känna dig. Skriv ner de känslor du vill uppleva på daglig basis, som glädje, nöjd, tacksam, meningsfullhet, sensuell, närvaro etc – och låt sedan dessa känslor attrahera vad du gör. För det viktigaste är inte vad du gör… utan hur det får dig att känna!
Sanna Anandala
Oscars dag
Så var det dags för Oscars dag, för någon vecka sedan hade jag en Mayadag. Izabelle vill ha en cykeltur till lekparken på sin dag, hon vill cykla själv, så den står på tur så fort våren gett sig tillkänna.
Dagen började fantastiskt med att Oscar spelade hockeymatch mot Smedjebacken och gjorde säsongens första mål. Jag höll på att gå i taket i min glädje, vet att han kan må gott av en dos självförtroende i hockeyn så målet och assisten han gjorde i dag gav honom en glad kick – det unnar jag honom verkligen!!!
Han ville gå i lite affärer, äta glassbuffé och spela spel på Biblioteket. Sen möttes i bowling, basket och annat skoj på O’learys innan vi bänkade oss för Leksandsmatchen på storbildsteve. Tyvärr gick musten ur lite där eftersom Leksand förlorade stort mot Färjestad.
Men min glädje den håller i sig, jag känner mig alldeles fylld av dagen med honom. Det är mammalycka med en dag efter barnets önskemål, jag kan varmt rekommendera det till både fäder och mödrar.
Vår djupaste rädsla
Vår djupaste rädsla är inte
att vara otillräckliga.
Vår djupaste fruktan är att
vi är omåttligt kraftfulla.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker,
som skrämmer oss mest.
Vi frågar oss själva:
Vem är jag
som tror mig vara briljant,
storslagen och talangfull?
Egentligen, om du inte är det, vad är du då?
Du är ett barn av Gud.
Att leka liten förbättrar inte världen.
Det är ingenting upplyst med att förminska dig,
så att andra inte ska känna sig osäkra omkring dig.
Vi föddes att manifestera Guds härlighet som är i oss.
Den är inte bara i några av oss, den är i oss alla.
Och när vi låter vårt ljus skina,
ger vi omedvetet andra människor
tillåtelse att göra det samma.
När vi är frigjorda från vår egen rädsla,
frigör vår blotta närvaro automatiskt andra människor.
Marianne Williamson
Skam i spegeln
Sitter i stilla stund och funderar kring min största skam. Jag har sedan barndomen byggt upp min skam över den jag är. Jag känner ofta skam över min strålande energi, att jag är vacker och glad. Och för att inte vara till obehag för andra (mitt medbereonde) så har jag jobbat hårt med att tona ner mig, prata lägre, klä ner mig, äta upp mig, tala ner mig, vara hemma, dämpa mig.
Och jag har haft fullt sjå med att anpassa mig efter andras mående. Jag märker att om någon annan är låg, deppig eller sorgsen så anpassar jag mitt mood efter denna, eftersom det är oerhört läskigt för mig att visa att jag mår bra – om någon annan lider.
Jag har utvecklat mitt beteende länge, så jag klär mig efter andra. Äter som andra. Talar som andra. Skrattar som andra, eller allra helst lite lägre (att skratta högt är också skambelagt för mig i de flesta situationer). Jag rör mig som andra. Jobbar som andra. Tjänar som andra.
Jag är så himla rädd att ta plats och sticka ut. Visa mig som jag är. Jag är inte ett dugg normal egentligen. Det kräver hårt arbete att dämpa min livslust och energi. Jag är bra på att kämpa och dämpa ner den.
Men kruxet är att jag har inte mitt gamla passa-in-beteende för att jag är egentligen är medberoende. Jag kan inte säga att det är sant. Nix. Min största rädsla är inte vad andra ska tycka och tänka, eller att bli övergiven och ensam.
Jag är rädd för mitt eget ljus och min utstrålning, jag är rädd för min skönhet och jag är rädd för min glädje. Det är inte ”de andra” jag anpassar mig efter utan det är min egen rädsla för mig själv som begränsar mig.
Jag har skam över mig själv, min strålande varelse med energi, glädje och skönhet – den skäms jag över. Och det är den jag är rädd för.
Jag må ha fått min skam som liten när någon annan inte förmådde möta och spegla mig i mitt ljus, min glädje, min skönhet men det ska banne mig inte vara min ursäkt nu. Nu är det ingen annan som projicerar skam på mig, mer än min egen spegelbild.
Soul Body Fusion
Älskar att göra Soul Body Fusion, så lättillgängligt dessutom på nätet med Jonette Crawley. Här kan du se introduktionsvideo och sedan delta på en SBF eller så gör du den direkt här nedan. Enjoy!
Ju mer vår själ smälter samman med kroppens celler, desto mer ser vi av en ofrånkomlig enhet. Enheten blir utgångspunkten för vår nya verklighet med hälsa, lycka, flöde och mening.
Marie Mauritzson
Soul Body Fusion Sverige
Själslig närvaro
Jag vill stärka min kontakt med dig. Hur gör jag? Hur känner jag dig? Hur vet jag att du verkligen är här?
Du vet ju redan att du inte behöver göra någonting alls för att uppleva närvaron av mig. Jag är alltid här med dig. När du inte upplever det beror det på att du själv valt att avstå från att vara med mig, du har dragit dig undan. Liksom vänt dig bort. Vill inte se att vi är sammanvävda, vi är ett.
Du behöver inte göra någonting. Låt allt vara som det är, även sinnet och ta ett andetag, luta dig tillbaka inom dig själv. Bakom dig själv. Upplev närvaron – den är jag. Den är du.
Hur vet du att jag egentligen är här. Eftersom du lever. Eftersom just nu är liv fyllt i denna kropp. Hur skulle jag kunna vara någon annanstans än just i dig och allt annat levande. Själva livet det är jag. När du verkligen förstår att jag är livet självt försvinner allt annat, rädsla, ångest, förvirring – kvar blir bara glädjen över att du är jag. Kvar blir glädjen att leva. Själva livet det är jag. Glöm aldrig det. Och när du mår dåligt, försök påminn dig om att det är just det du har glömt. Att livet som pulserar i dig är jag. Är det gudomliga inom. Är själen. Är det eviga. Är det som förenar alla. Livet är det som förenar. Det gudomliga är liv. Det är evigt. Och det är i inom alla – livet är evigt.
Själslig meditation
Själslig låga
Är du medveten om hur du höjer din själsliga låga? Hur du ökar närvaron med din själ. Jag vet att jag når högre kontakt med själen ju mer medvetenhet jag har i kroppen, yoga, andningsövningar, mindfulness, massage (taktil, soft och skön sådan) osv får mig att känna själen – i kroppen.
Jag upplever också att viss kost förstärker min själsliga låga, precis som meditation, deeksha, soulwalk (mina walk&talktoGod-promenader) och god sömn.
Allt handlar ju om energi. Så det hjälper för mig att fråga mig; kommer det här att höja eller sänka min (livs)energi? Vissa relationer, samtal, ämnen sänker min själsliga låga, inte för att de i sig släcker den utan för att jag i dessa stunder förlorar kontakten med det som är sant, lätt och gudomligt i mig.
Ibland kan det räcka med en medvetenhet om att jag mister upplevelsen med närvaron av min själ, för att få kontakten att återuppta och bli stark och ljus igen.
Jag vet att vi är kropp, sinne och själ. Att ett jordeliv är paketerat i en kropp och med ett aktivt sinne är det ganska svårt att glömma men däremot är det lättare att tappa greppet om kontakten med själen. Jag tror vi är många som saknar den närvaron i våra liv lite titt som tätt. Min högsta önskan är att integrera mer av själen i kroppen, i mina tankar och i mitt liv.
Att jag som person mår mycket bättre ju mer av min själsliga låga som lyser det vet jag, och jag tror också att själen uppskattar att få ta del mer av mitt jordeliv – det är ju trots allt därför den är här… i mig – för att leva.
Vad är naturligt för dig?
Act on it!
3 tips for improving your intuition
Listen to it
Express it
Act on it
Birkan Tore
Jag upplever att jag har väldigt stark intuition och det är jag tacksam för, men trots det så agerar jag alltid inte på den. Det är något jag behöver träna på att agera, gå till handling. Jag hoppas innerligt att det nya årets energi ska föra mig i handlingsflow. Jag ska helt enkelt börja med att i kväll be om hjälp att handla. Go for my dreams and also act on my intuition.
Inom Oneness lär vi ut tre steg
Intention
Egen insats
Gudomligt ingripande
Så även här har handlingen en stor del, dvs den egna insatsen. När jag satt min intention så behöver jag agera med en egen insats (dvs gå till handling) och sedan uppenbarar sig det gudomliga ingripandet. Jag får alltså hjälp med det jag föresatt mig, förutsatt att jag haft en tydlig intention och gjort min egen del.
Jag kan verkligen se hur mitt eget beteende varit. Eftersom jag är medberoende så har jag lärt mig en överlevnadsstrategi där jag förhåller mig och anpassar mig till andra människor. Medberoendet gör givetvis att jag också blir kontrollerande. Och där blivit fångad i mitt eget system av att läsa av andra människor, anpassa mig efter hur de mår och hur de agerar samt försöka mig på att kontrollera människor eller situationer som jag givetvis inte har ett dugg kontroll över. Det blir istället så att det beteende jag har kontrollerar mig.
Jag köper att jag som barn troligtvis trodde mig behöva mitt medberoende men nu som vuxen kan jag ju faktiskt frigöra mig ifrån det. Och nu när jag frigör mig från mitt medberoende märker jag en ganska obekväm del, att jag behöver agera och handla. För när jag etiketterar mig som medberoende så slipper jag ansvar, eftersom jag har fullt upp med att vänta in, förhålla mig, anpassa mig, kontrollera alla andra så står liksom mitt liv ”on hold”.
Så att släppa mitt medberoende (och/eller vuxna barn) är att släppa taget om min ursäkt till att stå ”on hold” och vänta. Nu har jag inte längre några ursäkter att inte act on min intuition eller att sätta mina intentioner och drömmar och förverkliga dem.
Nu är det bara en öppen autostrada och det känns faktiskt väldigt läskigt ska jag erkänna. Det känns inte alls som flyt, det känns snarare som bambi på hal is. Det känns som jag ska göra illa mig. Men jag vet att det är bara massa snack från egot, som vill fånga in mig i medberoendefållan igen, självklart är det tryggare för egot när jag är on hold. Men icke, nu ska jag stappla vidare i halkan, för jag vet att träning ger färdighet. Och jag må vara en nybörjare men vad gör väl det att vara ny i känslan av frihet.
Fri att leva mitt liv utan mina egna bojor och bindningar. Fri att inte bara drömma utan även förverkliga drömmarna, klart att den vetskapen ger en hissnande känsla.