Kände lycka, när jag idag fick mina underbara AffirmationsArmband som silversmed Erik Grind har gjort till mig. Jag har haft sju stycken sedan tidigare (som en annan silversmed har gjort) men ett har gått sönder och några ligger på botten av Mälaren, de gled av när jag badade förra sommaren och sedan dess har det varit en saknad. Men under tiden däremellan och fram till nu så har de nya affirmationerna (ord som betyder mycket för mig) mognat fram.
Erik har gjort fem nya armband, jag hade två kvar sedan tidigare och för mig känns det rätt att ha sju stycken, då vi har sju chakran (de stora) i kroppen och sju är mitt själsnummer. Sju för mig står för helhet.
Sedan tidigare hade jag texterna: Min rätta väg och Kropp Sinne Själ. Det är en påminnelse till mig själv om att leva i balans, balans mellan kroppen, sinnet och själen. Och modet att våga gå min egen väg, den väg som mitt hjärta viskar till mig.
De nya texterna är: Savita, en uppmaning om att släppa fram solen inom mig, våga vara jag oavsett vad andra tycker om mig. Satya, att vara sann. Sann emot mig själv, sann mot andra, söka sanningen om mig själv. Ett armband har orden Shakti och Shiva, som för mig symboliserar balans mellan min feminina och maskulina sida. Ganesha, den stora vita elefanten som tar bort alla hinder och bär mig fram i livet. Ganesha är även den som författaren tillber när den vill skriva.
Och så är det sjunde armbandet helt blankt, utan text. Det vill visa mig att vila i tillit till att allt är omhändertaget och livet för mig fram. Jag behöver inte veta alla steg, vilka vägar som ligger framför mig, jag kan känna full tilltro till att allt kommer till mig och det enda jag behöver göra är att njuta av stunden som är just nu.
Har nyss svepet in mig in en filt i Yogastudion och lyssnar till ljuv musik med tända ljus. Nu blir det lite ’egentid’ med blogg, inspirationskort och ljusbehandling innan kvällens yogapass.
I fredagsnatt låg jag vaken i månens sken och grubblade och grät. Jag fångades av min oro och stress igen och den höll sig krampaktigt kvar. Ett tag stod jag med tårar i ögonen och kikade ut genom fönstret och bad. Viskade tyst min bön om hjälp och sände ut den mot den stjärnklara himlen.
Började lördagsmorgonen med att ta vid där jag slutade, städa yogasalen och sen var det en djup och gripande (Osho) DynamicMeditaiton, DET och samtal med Nogge om min stress, ett samtal till fina mor och sen var det som att allt var som bortblåst. Jag stupade utmattad hem efter meditationen, kände mig absolut helt tömd och slut, en riktigt skön känsla och efter den så kom handlingskraft och energi, tog i tu med min Att-Göra-Lista och den har jag betat av med glädje hela helgen.
Så vad gör väl en sömnlös natt i månsken när jag har förmåga att vända stress, oro och ångest genom kraft och energi och därefter få vila i frid och harmoni igen. Ingenting. Inser att allt nog är som det ska. Jag är människa, jag påverkas av värdsliga ting (som Karlsson på taket säger, äsch vad är det, det är ju bara värdsliga ting) och jag har också förmågan att själv ta mig ur dem.
* * *
Måste berätta om min fina Inspirationskortlek, den fann jag på en flygplats i Indien. Det var så underbart att gå in i Indiens flygplatsbutikerna som många var fyllda med OshoBöcker, yogaböcker, meditationsskivor, ’andliga’ kortlekar och spel… jag det var bättre än att gå in i en godisbutik.
Kortet jag drog heter Leadership och vill visa mig att jag skall tro på att jag är en ledare och jag har förmågan att inspirera andra, vilket ni kära läsare hela tiden bekräftar men som jag så många gånger själv förminskar i rädsla att vara stor på mig, ta mig själv på för stort allvar. Så ikväll tar jag med mig kortet in i hjärtat och känner på dess budskap och min rädsla, går på djupet och ser var som gömmer sig där.
Tack för att Du läser min blogg. Tack för att jag får den fina möjligheten att dela.
Namaste
Jag träffade en annan yogainstruktör idag och hon frågade om utövar yoga själv hemma, jag svarade snabbt att nej det gör jag inte. Och så berättade hon att hon gör sin yoga var dag även när hennes bebis är med, är intill. Kan du gå inåt då frågade jag. Nej, men det är ju mest för att tänja, svarade hon.
Och efteråt kom jag på mig själv med att jag visst gör yoga varje dag, jag lever med yogan hela tiden. Nej, jag gör inte mina asanas (kroppsställningar) eller pranayama (andningsövningar) dagligen MEN jag lever som en yogi i hjärtat. Jag bär dess budskap med mig som ett foster i min livmoder. Jag ger den näring, omsorg och kärlek var dag. Jag vårdar den så ömt jag bara kan, fast många gånger omedvetet. Den ligger där inbäddad på min tryggaste plats och jag när den med min livsenergi. Jag och Yogan har en knutit an på ett djupt plan, vi har en navelsträng som håller oss samman hela tiden och förhoppningsvis hela livet.
* * *
Efter kvällens yogapass så fångandes jag av värsta Feelgood-programmet på TV4, The Voice. Ett teveprogram där de söker efter sångtalanger och deltagarna får uppträda bakom en kändisjury och sjunga utan att synas, så att juryn enbart bedömer rösten.
Och juryn påpekade hela tiden att eftersom alla rösterna var så fantastiskt bra så behövde de lyssna efter något mer, lyssna med hjärtat och försöka känna sångarens energi. Och det blir så tydligt att förutom den vackra sångrösten så kan det tillföras så mycket mer när man ser och upplever hela människan – precis så är det med yogan för mig om jag liknar asanas (kroppsrörelserna) med sångrösten, så är det när jag tillför hjärta, energi, engagemang och medvetenhet som den verkligen berör och hittar in.
Jag är helt uppslukad av boken Ayurveda för ditt sinne av Janesh Vaidya och smiter undan så fort jag får möjlighet för att läsa, om jag så bara hinner läsa några minuter åt gången. Boken har ayurvedan som bas och ur den blommar så fint även Yogan upp, Yogans åtta grenar och en tredjedel av boken handlar om våra sju stora energicentran (chakran) och de benämns av Janesh som Sinnets sju dolda krafter.
Jag är förtrollad av passion för bokens innehåll och läser hejdlöst huller om buller utan någon eftertanke, det spelar liksom inte någon roll vart jag läser, jag finner inspiraiton och tillfredsställelse vart jag än börjar…. och ångest när jag tvingas sluta.
Kom ihåg att den sanna konsten aldrig lyder några regler, bara hjärtat.
Janesh Vaidya
I februari startar vårens yogaklasser, en fin start på 2012. Vill bara påminna dig som aldrig provat att du är så välkommen att prova gratis första gången.
Vårens yogaschema finner du HÄR.
Jag känner också att jag vill fortsätta att någorlunda regelbundet arrangera sharing, det som jag valt att kalla Soultalk. Och om du känner i hjärtat att du vill vara med så finner du dagar och tider HÄR.
Hoppas verkligen vi ses i yogasalen och möts i hjärtat 2012.
Namaste
Yogan var efterlängtad och kroppen njöt! Och det var fint att se alla ljuva yogavänner igen, ja inte alla förstås, vissa har julledigt än. På önskemål från en deltagare så fokuserade jag passet på rygg, healing och balansering av våra chakran. Det var ett väldigt lugnt och mjukt pass, otroligt skönt efter några veckors uppehåll.
Jag är så tacksam för yogan, att den guidar mig genom livet och lyfter fram det bästa i mig. Och att jag sen får möjligheten att stödja andra i mötet med yogan är ju helt ofattbart fantastiskt! Yoga är så mycket mycket mer än de rörelser (asans) vi gör, yogan för mig är en livsväg, den visar mig hur jag lever mitt liv på bästa och ger mig mod att släppa fram mitt sanna jag.
Nu har det gått två veckor sedan mitt senaste yogapass och kroppen längtar verkligen efter yogan, så det ska bli så skönt ikväll att få ett skönt och rofyllt möte med kroppen igen.
Du är varmt välkommen att vara med!
Det var med glädje min kropp dansade runt på Yogarelease i måndags och jag njuter av efterdyningarna än… ja, inte kanske all träningsvärk, men de själsliga och fysiska, min kropp njöt verkligen av att få släppa loss och frigöra sig.
Kroppen är ju gjord för rörelse, den vill röra sig, jag tror till och med att den innerst inne älskar det. Och nu att få röra kroppen i dess takt och precis hur den vill och inte bry sig ett dugg om vad de andra gör eller hur det ser ut – bara vara i sin egen känsla och dansa utan prestation, dansa för njutning och frigörelse.
Nu kom jag på något annat, jag hörde eller om det var något jag läste… det var i alla fall en intervju med Amelia Adamo där hon berättade att hon var bra på att njuta och hon hade uppmärksammat att vi svenskar (hon är från Italien) sällan sa att vi gjorde något för njutning, utan vi sa som oftast att vi skulle unna oss något för att det var vi värda.
Och på det viset så kanske vi känner att vi måste vara värda något först för att unna (läs: njuta) oss sen, alltså fortsätta vara så himla duktiga och presterande. Jag tog verkligen till mig det hon förmedlade och har börjat smaka mer och mer på ordet –njuta och jag älskar det verkligen och när jag lyssnar till min sanna röst där inne så är jag säker på att livet vill att vi ska njuta så mycket vi bara kan av det.
La dolce vita
Avslutade höstens yogaklasser i Falun idag, tog ett farväl av den vackra Johanneskyrkan och bad böner om att snart återses. Kyrkan är en rogivande plats och jag är så tacksam för varje gång jag får förmånen att rulla ut mattan där.
Kvällens yogapass började med fnitter och skratt, energin var hög och stämningen god, det är sådana härliga människor som kommer på mina pass. Vi delar så mycket, och trots att vi går så djupt i mötet med oss själva så är vi ändå så otroligt nära varandra.
Yogan ger och ger, hjärtat svämmar över av tacksamhet och så idag fick jag även det här fina halsbandet som en deltagare gjort till mig.
Lycka*
Snart är höstterminen slut men jag vet att ni är många med mig som vill Yoga och möta det inre även under julen och dagarna där ikring så för oss har jag lagt in några extra insatta góbitar. Alla är varmt välkomna, även Du som aldrig provat Yoga förut kan delta, det är ett fint möte med Dig själv helt utan prestation och jämförelse.
Här finns schemat – Yoga i Juletid