Kära yogavänner, jag ber om ursäkt att jag varit lite bebisdisträ under senaste veckan och glömt att i förväg ge er temat på veckans yogapass. Jag vill också uppmuntra er att komma med önskemål på teman, jag formar mer än gärna klassen efter era behov.
Om Shanti
Kvällens yogspass var med inriktning på kommunikation, den rösten som talar i ens inre. Att våga uttrycka den rösten inför sig själv och även om det behövs till andra. Att komma i kontakt och uttrycka sina känslor. Att finna svaren från det inre, vilken väg är den rätta att gå och vilken väg är det dags att avsluta.
Jag inleder alla passen öppen och utan en plan, oftast med ett tema, men allt annat ’kommer till’ mig. Och kvällens pass fick jag intuitivt till mig bara 10 min innan och då känns det så fantastiskt när en deltagare kommer fram efteråt och säger att det var som om att jag visste exakt vad hon behövde, passet berörde henne så djupt och det kändes som jag talade bara till henne.
Jag är så tacksam att jag har valt att ge Yogan så stort utrymme i mitt liv och att jag får äran att dela den så fint med andra.
Namaste
Hemkommen från kvällens Yoga och mår som jag förtjänar… alldeles förträffligt! Jag älskar Yoga! Även fast jag gör det minst 4 ggr per vecka så uppstår sådana här stunder som ikväll när hela kroppen får lyckorusch och jag kommer på mig själv sjungandes på cykeln genom stan.
Och med mig hem i cykelkorgen har jag presenter från fina vänner, Lena gav mig en burk med sin hemgjorda Äppelmos, hennes fina dotter Jenny gav mig en bärsele till lilla Ängeln och Cattis kom med en fin bamseklänning till densamma.
Sååå tacksam!
Idag gick jag till banken och förde över vår donation till Universal Peace Center, Lachipur, Indien. Jag är så tacksam till er alla som bidrog till att vi kunde skänka 21 000 kr till Umasankar och hans välgörenhetsprojekt. Jag vet att pengarna kommer i rätta händer och till väl användning. Tack alla, det är så vackert att ni ville vara med och ge.
The secret of living is giving.
Sunyoga och Umasankar sjunger i mitt hjärta.
You feel it within, the guru is within. You have all the knowledge in there, säger Umsankar.
Han berättar inspirerande om sitt liv och hur han lärt sig att följa och lyssna till ´the divine´inom sig. Han berättar om alla fördelar med att göra Sunyoga och om hur SunyogaMeditation renar oss, för det är när vi renar oss från negativa tankar och ohälosamt leverne som vi gör det möjligt att fylla oss med det gudomliga. Ju renare vi blir desto närmare upplysning är vi. Men vi behöver utöva vår Sunyoga och våra meditationer med kärlek och utan förväntning. Släppa taget och ge oss hän.
Den här helgen har jag gett mig hän, jag har släppt taget trots att jag varit arrangör och istället litat till att allt är som det ska och att allt kommer till oss. Och det har det verkligen gjort. Umasankar är vår gäst, han är vår lärare, men sanningen är den att vi alla varit lärare i helgen, vi har lärt från varandra. Vi har alla låtit det gudomliga inom oss belysa och fylla rummet. Vi är alla lärare, vi är alla elever, livet är vår gudomliga skola. Och människorna runt omkring är alla våra bröder och systrar, vi lever i en enda stor gudomlig familj.
Jag vill tacka alla som varit med mig i helgen, vänner från norr, vän från Indien och vänner intill. Jag vill tacka er alla som var med i tanke & hjärta, er kärlek värmde oss så gott. Jag vill tacka Maud som skänkte den otroligt kraftfulla kristallen från norra Sverige, hon skänkte den som en gåva från oss i gruppen att ge till Umasankar. Nu färdas den med vår broder till Universal Peacecenter i Lachipur.
Namaste
Nu stupar jag i säng efter en magisk dag fylld med annorlunda och energifyllda aktiviteter. Vi har sett Sunyogi bada i iskalla Siljan innan han sjöng för oss på bryggan. Vi har tagit emot energiöverföringen från ovan och mediterat till solljuset, vi har skrattat mycket och även fällt någon tår. Kramat varandra och möts i våra hjärtan. Vi (iallafall jag) har känt förvirring, fördjupning, förstånd och oförstånd, men mest av allt har jag varit fylld med närvaro och massor massor av tacksamhet.
Det är precis så magiskt och underbart som jag hade hoppats. Jag tassar runt här och ler inombords, allt har fallit på plats. Det är 13 deltagare på kursen med mig och Umsankar inräknat, och jag känner sådan värme och tacksamhet att just alla dessa människor har valt att komma hit och som många sa idag på under presentationen att det har känt sig kallade hit, de förstår inte riktigt varför de är här, de bara visste att de skulle vara med.
Och nu när jag själv tänker efter (så dags att tänka efter nu, tänker jag nu), så har jag själv massa minnesluckor hur den här processen har gått till, från att jag bjudit hit honom (kan faktiskt inte minnas när jag gjorde det), till att information gått ut, kursdeltagare kommit till och jag stod på Arlanda för att ta emot honom igår. Allt detta har (som tur var) övergått mitt förstånd och bara blivit till. Det är en känsla jag har när jag är i kontakt med Solen att allt är omhändertaget, jag behöver bara luta mig tillbaks och njuta av resan.
Jag återskapar Mig själv på nytt varje stund
i den mest storslagna versionen av den största Visionen
jag någonsin haft beträffande vem
Jag är.
Sunyogameditation vid Siljan
Som två småflickor med mycket pirr i magen stod vi där vid ankomsthallen och väntade på Sunyogi Umasankar. Jag höll på att svimma av nervositet och vet inte hur många gånger idag jag känt tacksamhet inom mig över att Christina följde med till Arlanda för att hämta honom.
När han sen uppenbarade sig framför mig i sitt vita skynke och med sitt varma leende hann jag tänka ’Hjälp, hur gick det här till, hur lyckades jag med detta’?! Samtidigt som det övergår mitt förstånd hur jag kommer mig för att bjuda honom till Sverige och anordna denna kurs så är det så fridfullt och stilla i mitt hjärta, det är rätt.
Med lite depåstopp hemma i vid Kråkslottet och familjen så åkte vi upp till den magiska Siljan som välkomnade oss med all sin skönhet. Jag har landat, jag slappnar av, jag har följt mitt hjärta och min intuition och allt faller på plats. Allt är som det ska.
Nu börjar det verkligen att dra ihop sig, Umasankar ringde från Calcutta på förmiddagen och jag fylldes av ljuva minnen när jag hörde ’kaoset’ runt omkring honom, Indien är en del i mitt hjärta. Han ringde för att fråga om det är någon inresekostnad (typ) när han kommer till Sverige, han lever ju väldigt enkelt och är en fattig man, nästan som en munk. Jag ringde iallafall en resebyrå och fick besked att det inte är någon sådan kostnad.
Jag förde in samtalet på Sverige och vårt väder och det var som jag befarade, han kommer endast iklädd i sitt ’skynke’, som jag förstod honom nu så har han inga andra kläder än ’skynket’ på sig eller med sig. Och jag berättade att det minsann kan vara kallt här den här årstiden, men då sa han att det går nog bra, han har ju varit vid Himalaya.
Min kära vän Christina har för säkerhetsskull packat ned lite reservkläder åt honom, hon kommer till min stora lycka följa med mig till Arlanda imorgon och hämta honom.
Känner på mig att det här blir en helg att minnas.