Artiklar med etiketten ‘Författare’
Vad gör jag här?
Det handlar inte om dig.
Meningen med ditt liv är mycket viktigare än ditt eget självförverkligande, din sinnesro eller ens din lycka. Den är mycket viktigare än din familj, din karriär eller dina vildaste drömmar och ambitioner. Om du vill veta varför du hamnade på den här planeten måste du börja med Gud. Du föddes av hans vilja och för hans syfte.
Rick Warren
Leva med mål och mening
Vad i hela världen gör jag här?
Yoga ♡ Skrivande
Så tacksam. Jag har blivit kontaktad av en hälsotidning och har fått uppdraget att skriva en artikel om Yoga. Det är mitt första skrivarjobb om jag räknar bort åren som centrumledare för Kupolen som även innefattade att skriva ledarsidan i Kupolen Magasinet varje månad.
Jag känner mig inspirerad, taggad och givetvis lite nervös. Men otroligt tacksam. Så tacksam. Kan inte sluta le.
Det känns som mitt skrivande bara börjat, trots en bunt undangömda manus och de dagliga blogginläggen som staplats till år. Jag upptäcker något nytt varje dag. Livet är allt bra spännande, allra helst det liv som spirar och ger sig uttryck från det inre.
Om Shanti
Yoga, ingen religion
Det är sorgligt att just troende är rädda och kanske rent av fientliga mot andras tro eller vägval i livet. Vill påpeka att jag inte syftar till krig i mellanöstern eller i världen utan jag menar den rädsla och fientlighet jag själv kan möta när någon som ser sig som troende fördömer mig, yogan, mina livsval eller ännu värre, fördömer min tro.
Mångfalden, olikheterna, åsikterna, värderingarna är ju alla olika, precis som personligheten och utseendet. Jag är troende och just därför är jag trygg i att jag är skapad precis så som jag ska vara. Precis som Du. Det finns inte en sten, en fura, en tiger, ett berg, ett moln som är fel proportionerat, allt är som det ska. Hela jorden är omslingrad med natur och djur som lever i frid över sin egen varelse. Det är bara människan som vill förändra, inte bara sig själv utan alla andra. Naturen lever i acceptens över sitt varande. Det betyder att de låter allt vara som det är skapat. En koala har helt annorlunda drift och egenskap än en orm, eller om vi jämför med en örn. Det är som det ska. Till och med människan accepterar det – dess olikheter.
För mig är tro kärlek. Kärlek till mig själv. När jag finner kärleken till min personlighet, mitt utseende och mina livsval. Finner kärleken trots det jag kallar mina skuggsidor (dåliga sidor), skavanker och dåliga omdöme då har jag kommit långt. För jag tror att just den kärleken för mig närmare in mot min kärna, mitt centrum, jag kallar det min själ. Och när jag är i kontakt med min kärna (min själ) då är jag bara kärlek. Eftersom fördömandet, förminskandet, förstorandet, tyckandet och allt annat som för åsikter med sig – hör sinnet till. Sinnet har sin urkraft ifrån rädsla. När vi fördömer oss själva eller andra. Fördömer andras person, tro eller vägval då är vi i sinnet och som jag ser det långt ifrån vår tro, vår kärna, vår själ.
Jag märker på mig själv när jag är ocentrerad. Då börjar dömandet och tyckandet om mig själv och andra tala högre. När jag är centrerad, alltså i kontakt med min själ, hjärtat, då känner jag inte ens acceptens utan då känner jag något större – jag känner kärlek till mig själv. Och när jag kommer ännu närmare kärnan så känner jag kärlek till allt i mitt liv och alla människor. Och även deras livsval.
Det är inte jag som känner den kärleken. Jag har närmat mig Gud, eller vad vi nu väljer att kalla skaparen av allt liv. Det är dennes kärlek jag känner då jag i kontakt med min själ. Och när jag är där, i djup kontakt med min själ så skrattar jag gott inom mig, för jag ser att det är ingen separation mellan mig och skaparen, så det kan omöjligtvis finnas en separation mellan dig och mig, oavsett om jag kallar mig yogi, du kristen och den andre muslim. Det finns inget som separerar oss för vi är alla ett. Det finns bara en kärna av gudomlig närvaro. Det är väl fantastiskt om vi alla tar oss dit. Jag litar på att den som skapat oss visar var och en av oss dess rätta väg till källan av kärlek – jag litar till det även när våra vägar skiljer sig åt och den vi tillber är olik den andres. Jag litar till Gud.
Det här inlägget är skrivet med energin jag känner när jag läser i tidningen att någon fördömer att skolan låter eleverna delta på Yoga. Jag har läst så många böcker och gått flertalet utbildningar, varav den längsta under 2 år för att fördjupa mig i yogan och jag vet nu med säkerhet, både genom det jag själv upplevt under de 11 åren jag utövat yoga och genom all litteratur jag läst att yogan är ingen religion. Yoga är förening av kropp och själ. Genom kroppspositioner (asanas) och andningsövningar (pranayama) så centrerar jag mig. Jag vänder min utåtriktade flackiga blick inåt mot mitt centrum. För det är där i sökandet av mitt centrum jag finner kärnan (själen) och där finner jag kärleken till mig själv. Den sanna och stora kärleken, den utan dömande och rädsla. Det vackraste vi kan ge våra barn är – kärleken till sig själva, så jag bugar i full tacksamhet och respekt för de skolor som inte bara insett det utan även väljer att Ge den närvaron till sina elever – närvaron med sig själva.
Do what you know
You see, in life, lots of people know what to do,
but few people actually do what they know.
Tony Robbins
Deep silence
That deep silence has a melody of its own….
Paul Brunton
Om lycka
Nedan följer ett citat ur boken Barn av livet – Resan till vuxenlivet och dess ansvar, Tommy Hellsten. En bok jag sträckläst de senaste dagarna. En bok om att tillfriskna från medberoende.
Därför anser jag inte längre att det finns lyckliga människor och olyckliga människor och att de olyckliga är de som haft en svår barndom medan de lyckliga skonats från allt sådant. Så enkelt är det inte. Lyckliga är de människor som är redo att möta sin smärta och ge sig hän till livet.
Tommy Hellsten
Det är så det känns för mig. Jag blir lyckligare med tiden (inte dag för dag, men med tiden) då jag stannar upp och möter mina smärtor från barndomen, sådant som ligger obearbetat i mitt inre och ger sig uttryck till att jag som vuxen beter mig som ett barn. Jag lär mig att istället vara en vuxen kvinna som bär och håller om, beskyddar mitt inre barn. Det är läkande och det är det tillfrisknandet boken handlar om. Det är andlighet för mig. Jag upplever mig vara i kontakt med själen när jag är i kontakt med mitt inre barn, lill-Fia eller Lätt-Maja som många kallade mig då. Det är hon/själen som bringar helhet och visdom i mitt liv. Det är henne jag omfamnar och låter vara en del i mitt liv – vara helt i mitt liv. Inte på ett omedvetet sätt som ger sig till uttryck destruktivt utan medvetet bär jag henne inom mig. Håller henne när hon är rädd. Och beskyddar henne med gränser när jag ser ett behov av det. Jag är vuxen med ett litet barn. Jag är hel. Jag är levande. Lev-ande. Jag kommer i kontakt med min sanna lycka. Med min livsglädje. Med livet.
About the mind
Om tid
Enda lösningen är att leva utifrån ett tidlöst perspektiv.
Först när tiden försvinner finns det tillräckligt av den.
Deepak Chopra
Skrivprocess
Nog kryper det fram ett nytt bokmanus, det tycks jag kunna skönja. Även om processen känns lång och tvetydig ibland. Och även fast jag vet att det knappt gått någon tid alls sedan jag buntade ihop de andra manusen och skickade iväg, så kan tiden kännas lång. Jag vet att hela skrivprocessen egentligen är ett inre resa jag gör. Jag frigör mig från mina gamla präglingar och rädslor, sådant som hämmat mig i livet. Jag förstår nu att om mina böcker någonsin ska få vingar och sträcka sig ut i Sverige och kanske till och med ut i världen så måste jag vara redo att följa med. Det är jag inte ännu… men snart. Jag är fortfarande rädd. Inte för att manusen refuseras och hamnar tillbaka i byrålådan, absolut inte för det, här hemma är jag ju trygg. Jag är rädd för att de ger mig vingar. Jag är rädd för att det lämna det gamla invanda och trygga, även om det är trångt, långsamt och instängt här inne ibland så är jag livrädd för friheten att flyga över vidderna. Lägga världen under mina fötter. Jag känner mig inte redo än, känslomässigt och mentalt. Men jag tror att genom att släppa taget om texterna och nu blotta mina innersta farhågor så börjar jag förbereda mig för friheten, den utan rädsla.
Jag kan flyga, jag är inte…
Uppvaknande
Oneness är ett medvetandetillstånd där man upptäcker att det finns ett medvetandefält av stor Intelligens, Glädje, Medkänsla och Kärlek som man inte kan vara åtskilt från. Likt en cell i kroppen som inte är åtskild från hela kroppen utan är naturligt en del av något mycket större. Oneness är upptäckten att du som individ är en del av något ofantligt mycket större än dig själv som individ, likt en cell i kroppen som är direkt beroende av Helheten för sin livskraft. Det finns över huvudtaget ingen separation från detta medvetandefält som flödar genom oss, eftersom det tillhör själva livet. Men det kan finnas en illusion av separation som kan ge upphov till lidande. Onenesshandlar om att riva denna illusion.
Precis som när någon del av kroppen inte mår bra så söker kroppen att hjälpa den sjuka delen bli frisk, så fungerar även detta medvetande som flödar genom allt liv. Ett sökande efter att bli hel.
Man kan kalla detta medvetande-fält för Gud, det Gudomliga, Kraften eller det Högre jaget, orden spelar ingen roll, vad som är viktigast är att inse, att om du känner dig separerad från Livet så är det Helheten, Gud, som har problem. Det är det Gudomliga som lider av denna illusion att individen känner sig skild från detta medvetande-fält. Vi kan säga att Helheten söker att förena individen till sitt sanna ursprung.
Inledningsvis kan du se detta som ett intellektuellt koncept men sakta kommer du börja inse att det verkligen är så. Och en förlösning av lidande sker inom dig. Detta kallar vi ett Uppvaknande – till något som alltid funnits där, en kontakt med Allt som Är, en större Intelligens. Du inser att du aldrig varit separerad;du är hel.
För att detta ska bli till din fulla upplevelse behöver du kontakt med en kraft som kommer från detta Gudsmedvetande-fält, vi kan kalla det Nåd. Oneness Deeksha och Oneness Meditation (OM) är en energiöverföring som direkt hjälper människan till ett Uppvaknande, oavsett religion, icke-religion eller kulturell bakgrund. Allt du behöver göra är att ta emot.
Anette Carlström