Artiklar med etiketten ‘Författare’

Dalarnas Författarförbund

Jag var medbjuden att delta på föreningens styrelsemöte ikväll och det var med spänning jag gick dit, full med respekt för författare. Jag var helt ärlig lite rädd att jag inte skulle platsa och bli respekterad, jag är ju än så länge bara en författarwonnabe.

Spänningen jag byggt upp rann av mig direkt i entrén. De avväpnande mig med humor och värme. Mötet var fullt med skratt. Det var skoj, skämt och lite tugg styrelsekollegorna emellan, högt i tak och glimten i ögat, precis en sån jargong som jag älskar. Så jag behövde inte svettas av oro eller av att känna mig malplacerad. Men svettig blev jag, av alla skratt!

Så det var med ära och glädje jag skrev in mig som medlem. Tänk att livet bjuder på så mycket gott!

Tacksam

 

Aj aj Kapten

Jag är inne i nått nytt. Det pågår förändring BIG TIME i mitt inre och i mitt liv. Jag kan inte sätta ordet på vad det är ännu. Men jag känner hur hela processen flödar i mitt inre. Jag känner mig som en stor pråm som som varit fastkörd i isen när den försökt ändra riktning. Men nu är det som en isbrytar åker framför mig och banar väg. Efter att ha haft känslan av att suttit fast ett längre tag i stillhet börjar det nu flöda för fullt.

Och jag som kapten har vant mig lite väl mycket vid stillheten och springer nu runt på bryggan lätt förvirrad och undrar, vart var det jag var på väg nu igen? Nu behöver jag ta tag i rodret och följa med. Nu åker jag iväg mot nya hav och nya horisonter. Nu är den välbehövliga vilan över, nu åker jag mot nya äventyr!

Skepp ó hoj!

 

Illustratörskan

Mitt liv bara flödar på. Emellanåt tar det givetvis stopp. Då är det något jag skall stanna upp och möta. Och när jag väl gjort det så känns det som om det flyter på igen, livet.

Att jag bara för någon månad sedan fann Malin i Tällberg känns helt magiskt! Och att min föreläsningen hos Rotary hade henne med som en gåva. Det bara klickade! Vi känner knappt varandra, har bara träffats 3-4 ggr och ändå surrar vi som om vi alltid varit tillsammans. Det kallar jag flöde!

Idag var då vår typ 4:e träff. Vi har bestämt möte på deras företag Mindhouse för att börja vårt kreativa samarbete. Hon skall nämligen illustrera min barnbok. Boken som ”kom till mig” förra måndagen under min tidiga morgonpromenad. Berättelsen om Lilla Mi och Stora Mig. De karaktärerna skall Malin illustrera.

Lycklig åkte jag mot Siljan i morse och påmindes om Siljans Måsar som på allvar hjälpte mig igång med mitt skrivande förra hösten. Sen dess har det minsann hänt väldigt mycket måste jag säga. Nu flödar kreativiteten och orden för fullt!

Väl framme bjöd Malin på fräsch frukost innan vi började skissa på karaktärerna.

Jag skissar ju såklart inte. Jag berättar om personerna och deras speciella egenskaper och Malin snappar upp direkt vad jag menar. Vips så flyter pennan över pappret och hon har skissat fram Stora Mig. Jag blir tårögd! Det känns så rätt!

När vi känner att vi hittat formen lämnar vi det tillsvidare.

Nu sätter vi oss vid varsin dator och börjar skriva.

Jag skriver vidare på mitt blogginlägg om Barnens vita jul, förlänger den texten till en krönika och skickar iväg den direkt till några tidningar, i hopp om att de som jag tror på att sprida dessa ord inför den stundande julen. Malin är inte bara en otroligt duktig tecknare och konstnär, utan hon är också en begåvad blivande författare, så hon skriver på sin kommande barnbok.

Vi gläds båda två åt varandras sällskap. Det är lite lurigt att ta sig tiden och verkligen skriva. Det blir så lätt att andra oviktiga saker pockar på. Vi skrattar åt att vi båda två är i behov av en övervakare, en som håller fingrarna vid tangenterna. Och inser att vi idag lyckats med precis just det, övervaka varandra och det gav ju gott resultat!

Skrivarlycka

 

Författarförbund

Tårar av lycka fick jag när jag läste ett mail från en Ängel. Hon bjöd in mig som medlem i Dalarnas Författarförbund. Och jag blev så sprudlande glad eftersom det är precis vad jag önskat mig. Jag har haft en önskan att finna någon att fråga, kanske en mentor som kan ge mig stöd i skrivprocessen. Och nu överträffar min önskan sig själv. Jag erbjuds att delta i en förening med massor av erfarna människor och författare – wow, vilken lycka!

Tack Tack Tack

 

Änglavänner

Jag vet inte hur många änglar ni är här runt omkring mig, en hel det verkar det som. Jag ser bara fler och fler. Det är en gåva, jag vet det och jag tar emot dessa änglar med största ödmjukhet och tacksamhet, ni förgyller alla mitt liv.

Många av er vet att jag ser er som änglar. Andra änglar rör sig mer i bakgrunden, och ni är viktiga för mig ni med, fast ni kanske inte vet om det själva.

Undrar just om änglar har vetskap om sitt eget ljus. Kanske inte. Kanske är det just det som gör en ängel så vacker. Att hon/han inte själv ser sin skönhet och därför sprider sitt ljus fritt utan rädsla.

Henne blev jag kär i igår på Julmarknaden och hon fick flytta med hem direkt. Hon skall påminna mig och den jag vill vara och det liv jag vill leva. Hon skall ömt visa mig vägen när jag råkat sladda ner i diket och hon skall få skjutsa mig framåt när jag själv inte vågar ta nästa steg.

En annan ängel har lånat mig en nyckel till en (skrivar)stuga på Sunnnanö utanför Borlänge. Jag är i chock ännu. Det är mer än jag vågat önska. Jag har så svårt att förstå att det är sant. Att hon erbjuder mig att åka hit när helst det passar och tända brasan, se ut över sjön och fånga orden till mina böcker. Det är overkligt.

Det känns redan som brasan brinner, så varmt är mitt hjärta av hennes givmildhet. Tack C!

 

Skrivlust

Jag har sådan skrivlust. Det kliar i fingrarna. Det pumpar adrenalin i kroppen. Min hjärna bubblar. Mitt hjärta sjunger.

Ändå har det stannat vid just skrivlust! Suck!

Nu är klockan 22:07 och jag vill gå och sussa. Och inser att allt jag har inom inte har fått utlopp idag. Jag nöjer mig med det just nu. Men det skall absolut inte bli någon vana. Min skrivlust skall flyga ut över tangenterna. Jag behöver en kanal. Det trycker liksom på. Jag vill det här och vad det än är för rädsla eller lathet som håller lusten fången så skall den besegras – kreativiteten är min vinnare!!!

 

Möte med Martina Haag

Läste i tidningen innan helgen att författaren och krönikören Martina Haag skulle gästa Borlänge. Hon är en inspirationskälla sedan länge, långt innan jag själv visste att jag ville skriva. När barnen var små prenumererade jag på Tidningen Mama där hennes krönikor varje månad fick mig att gråta av skratt!

Det var fackförbundet Unionen som bjudit in henne fick jag reda på när jag ringde Hotell Galaxen igår kväll för att ta reda på när bokföreläsningen var och hur jag ordnar mig en biljett. Fast besluten att ta mig dit och lyssna till henne, ringde jag Unionen utan att få svar. Jag ringde runt till vänner som jag hade på känn var med i Unionen. Inget napp. På väg till jobbet smidde jag två reservplaner 1) Be om hjälp på Facebook och hoppas på att någon av mina FB-vänner har fått inbjudan och kan ta med mig. 2) Åka dit ändå och tigga mig in med mina böner.

Vi fikat på jobbet slänger  jag bara slappt ur mig frågan: Vet ni någon som är med i Unionen? Och vips visar det sig att 3 av mina närmsta kollegor är det!!! Och några minuter senare har Ängeln Åsa letat fram sin inbjudan och ringer och anmäler oss.

Det måste vara meningen, tänker jag och tittar mot ovan och säger tack!

Och när vi kommer till föreläsningen en halvtimme för utsatt tid sitter fagra Martina alldeles ensam vid sitt signeringsbord och Åsa stöter till mig i sidan och säger; Gå fram nu då!

Känner mig som en blyg fjortis när jag går fram och presenterar mig och frågar om jag får ta ett foto till min blogg. Ångrar redan med detsamma att den blyga fjortisen inleder så töntig som med en Stalkerfotografering… Slänger pinsamheten åtsidan, mitt liv skall levas och jag har en sprudlande kvinna framför mig som gått den väg jag vill gå och inser att nu eller aldrig.

Och det slutar med att hon lär mig sina 10 bästa skrivartips (fast hon kommer just då bara ihåg 6 av dom) och avslutar glatt med att vi ses på Bokmässan!

Martinas skrivartips: (Min tolkning)

Bestäm när du ska skriva, tex mellan kl 09.00-11.00. Stäng av telefonerna. Gå inte ut på internet. Gör inget annat. Bara skriv. Och om du inte har något att skriva, sitt och vänta.

Läs högt för dig själv det du skrivit, på så vis finner du ut vad som bör ändras och när du upprepar dig.

Välj ut 3 vänner som älskar dig. Låt dom läsa det du skrivit och ge två stycken feedback, en uppmuntrande och positiv, det som är bra och en som är mindre bra. (Ris & ros, fast väldigt snällt ris)

Skicka ditt manus till flera förlag samtidigt och spela ut dom mot varandra.

Skriv en lapp och sätt upp på datorn:

Jag håller på att skriva en bok. Ibland går det upp och ibland går det ner, det är en del i processen.

Sluta mitt i någonting är en råd hon själv fått från Jan Guillou. Sluta skriv mitt i en händelse och gör inte klart allting, utan fortsätt nästa dag. På så vis går uppstarten nästa dag mycket smidigare och du kommer direkt in i flödet.

Efter en föreläsning som kan liknas vid ett skrattyogapass går vi mot bilen och jag känner sådan tacksamhet över kvällen och att jag tog mod till mig och pratade med Martina innan föreläsningen, för nu är det inte tomt vid hennes bord nå längre, nu är det tjockt av människor som vill köpa hennes böcker.

 

Flöde i gryningen

Var så trött imorse. Ville inte gå upp. Till och med Morris (katten) låg på min rygg och värmde mig gott. Funderade ett tag på om det var ett ”tecken” till mig att ligga kvar…

Samlade kraft genom positiva tankar och masade mig upp. Väl ute på min morgonrunda piggnade jag till av den härliga vintriga vyn. Snön lyste upp både mig och mörkret!

Och huxflux var jag i ett flow igen. Handlingen och berättelsen i min barnbok fylldes på och som tur var hade jag lyssnat på ett gott råd från en vän att ta med mobilen och tala in på Röstmemo – så jag gick där i gryningen med snön knastrande under mina fötter och talade in röstmemo efter röstmemo om idéer och händelser till boken.

Författarlycka

 

Barnbok

Jösses vilken morgonpromenad jag gick imorse. Hann bara 1oo meter innan jag fick även en barnbokstitel nerdimpen i huvudet. Jag gled fram längs vägen, höstmörkret omslöt mig och det kändes verkligen som jag flödade!

Och efter boktiteln växte karaktärerna fram och även en handling. Jag hade så bråttom att komma hem. Gick och upprepade allt för mig själv. Påminde mig om det jag kommit på, samtidigt som handligen fylldes på med fler idéer. Präntade in i mitt medvetna att behålla all information tills jag kom hem.

Väl hemma kastade jag av mig alla reflexer och ytterkläder och ryckte åt mig min ”författar-IDÈ-bok” och skrev ner allt… puh!

Wow, vilket flow! Jag är så tacksam!

Och som av en händelse hade jag inbokat ett möte med min nyfunna vän Malin som är illustratör.

Livet leker

 

Inledning

Nu flödar det. Jag kan inte hålla mig. Jag vill så gärna dela med mig av inledningen till min första bok. Men det är det enda jag kommer läcka, resten kommer ut efter sommaren!

* * *

Det började som en liten längtan djupt inom mig. En liten gnista som tändes någonstans på vägen. Den tändes ganska nyligen. Den har gnistat till ibland och ibland har jag varit helt övertygad om att den slocknat, tills jag känt gnistan inom mig igen.

Gnistan har fått liv, fått fyr från änglar utifrån. De har blåst liv i den. Tänt till den lite extra och även bevakat som vindskydd så att den inte skall slockna igen. Det är många delaktiga till att den nu fått fyr och sprakat till liv ordentligt. Nu är det sådan eld inom mig att inget borde kunna stoppa den. Jo, kanske ett hällregn som varar i flera dagar skulle kunna släcka elden. Men den risken är så liten, så den tar jag inte med i beräkningen. Den riskkalkylen ger jag ingen energi. Istället fokuserar jag på elden som värmer hela mitt inre. Elden som behöver ett utlopp, en kanal. Jag behöver transformera värmen från mitt inre vidare till andra. Jag använder nu det här forumet. Jag skriver ut min längtan, min eld och hoppas den skall värma många fler än mig själv.

En eld är energigivande och varm. Den kommer med mycket gott och kan värma många frusna själar. Men den kan också vara djup, het och farlig. Den kan vara oberäknelig och överstark. Den kan ödelägga mycket på sin väg. Jag hoppas jag är beredd på den nytändning som den kommer med. Är du?

 

Sök innehåll