Artiklar med etiketten ‘Hälsa’
Dance walk
Är ärligt talat lite sugen på att ordna en Dancewalk i Falun och/eller Borlänge… får se när jag vågar!
Kommande retreat
Jag planerar för fullt inför yogaretreaten. Det känns så underbart och lyxigt, jag är så oerhört tacksam att få jobba med det jag gör, vilken gåva! För många år sedan när jag gick min NLP-practitioner på Biskops Arnö så drömde jag om att en dag ordna en egen yogaretreat på den vackra halvön vid Mälaren och nu är snart den dagen kommen. Det blir som man tänker.
Jag packar sköna yogakläder, ljus, mattor, filtar och härlig musik, resten är omhändertaget där nere. Det känns som jag ska iväg med massa väninnor på en spahelg eller nått, jag är uppfylld av en skön feeling inombords.
Livet är gott!
Vitmånad
Nu har det gått 30 dagar med min stora omläggning av kosten, jag har tagit bort socker, godis, pasta och bröd. De sista dagarna har varit både upp och ner, det gick bra på lördagen men söndagen var jag otroligt sugen hela tiden. Jag kokade mig faktiskt pasta, om än en väldigt liten portion och åt till min vegetariska köttfärssås. Jag tänker att suget hörde ihop med Vajra Paatra helgen på något vis, jag orkar inte analysera så mycket i vad som är vad just nu. Så länge jag känner mig trygg i min målsättning och fortsätter gå vägen mot bättre hälsa så spelar det för mig ingen roll om jag äter en liten portion pasta någon gång, mumsar 81 % choklad en dag eller kommer i kontakt ilska en annan.
Jag väljer att vila i tillit till att allt är som det ska. Vissa dagar är jag mer stark att möta det jag känner och vissa dagar gömmer jag mig bakom suget eller några koppar kaffe för mycket. Hur som så vet jag att det oftast hör ihop med vad jag känner, hur mina känslor svallar upp. Jag möter dem i så stor utsträckning jag förmår och jag försöker att vara snäll i tanken mot mig själv för det jag inte vill möta i stunden. Jag vet att det kommer fler chanser, jag behöver inte se och möta allt med en gång, jag låter det vara en process och tar det en bit åt gången. Oavsett så är jag på rätt väg, jag är inte i reträtt jag är på frammarsch även om det verkar snigla sig fram ibland.
Jag har klarat en hel vit månad, 30 dagar utan godis, bröd och pasta (om jag väljer att bortse från portionen pasta i söndags och det väljer jag såklart), jag är så stolt och glad att jag lyckats med detta och samtidigt blivit konfronterad med mitt koffeinberoende. Vilket jag troligtvis kommer att välja bort ur mitt liv i framtiden, inte just idag men ganska snart har jag en känsla av. Jag vet i allafall vad kroppen och universum vill nu, nu inväntar jag kraften att styra om sinnet.
30 dagar gick snabbt och ansträningslöst, även om jag mötte en del sug och massa känslor som jag förr dämpat, skyfflat undan med socker och koffein, så måste jag säga att det gått lätt. Jag är trygg numer att möta det jag känner, jag orkar inte känna allt alla dagar men jag känner, även det jag inte vill känna.
För mig var det inte en månad, även om det kanske var det i inledningen så svängde det snabbt om till en inre väg att följa, jag fortsätter givetvis den väg jag börjat gå. Jag kommer att vara snäll emot mig själv och säkerligen frångå kostrestriktionerna några gånger, för jag ser dem inte som restriktioner , jag ser dem som en sund väg i livet och vissa dagar kanske det är mer sunt för mig att vara social och smaka av det som bjuds även om det innehåller socker.
Mitt mål är att njuta av livet på alla plan, både inre och yttre njutning av det fina som livet erbjuder mig.
Kurshelg
Under helgkursen i Vajra Paatra kommer jag att möta min rädsla (mina rädslor), omfamna min ilska (och säkerligen fler känslor) och frigöra min livskraft och glädje … mer förväntningar än så har jag inte 😉
Jag tänker mig att både sinnet och kroppen är tömd när jag vänder hemåt om kvällarna och jag bestämmer mig nu för att bloggen kommer att pausa åtminstone fram till söndagkväll men mer troligt till måndagmorgon.
Önskar er alla en underbar helg, det ska i allafall jag ha!
Kärlek & Solsken
Sofia
En bättre dag
Jag är verkligen tokberoende av kaffe och min dag går åt som för andra missbrukare att planera för nästa intag. Det är verkligen inte sunt och mitt humör pendlar upp och ner i samma takt som kaffet slinker ner eller uteblir. Jag ser det, jag förstår det, jag känner det men som sagt jag vill ännu inte sluta. Jag inväntar väl helt enkelt en bättre dag, en djupare insikt, en stark motivation.
Det är inte ett hopplöst konstaterande utan tvärtom ett klokt sådant (tror jag i allafall). Jag försökte bli vegetarian under många år och så vips en dag satt beslutet där inne, hjärnan var omprogrammerad och med på noterna och allt gick lätt och ansträngningslöst. Lika så med sockret, oändligt med många söndagar jag lovat mig själv att sluta med godis, att åtminstone enbart äta till helgen för att senare samma dag eller om det var en bra dag så höll jag mig till dagen efter innan det slank ner gósaker igen. Och nu så fick jag oväntad inspiration och motivation så där hux flux bara och se, nu har jag varit socker och godisfri i 27 dagar – makalös känsla! Helt osannolikt för några månader sedan men än en gång lätt och ansträngningslöst. Så jag inväntar startsignalen där inne, jag väntar på att nya nervbanor skall bildas eller hur det nu kan gå till. Jag litar till att processen är igång, jag kan inte tro annat och har tillit till att jag vaknar upp en dag och väljer bort mitt kaffe med lätthet och helt utan ansträngning – bara för att må bra och ta än mer hand om mig.
Inför den morgonen har jag förberett hemmet med vackra thémuggar med heliga kor och visa elefanter …
Dag 26
Vaknade med en stark dröm, en fin och insiktsfull dröm, det kändes som jag fick motta ett budskap. Skön känsla att vakna berörd av något magiskt. Tacksam!
Hela dagen har varit mycket bättre än igår. Jag har fokuserat mer på maten, dvs att äta bra och äta rätt. Jag har varit närvarande och lugn, inga utbrott idag inte. På eftermiddagen när Nogge kom hem åkte jag på ljuvlig massage hos Kicka, jag fick både massage, själaro och en andligsession under de 60 minuterna. När jag gick hem så kändes fötterna som nya, kroppen utvilad och inspirationen (till mitt skrivande) på topp.
Jag har verkligen ansträngt mig med maten idag, inspirerad av LCHF-tidningen jag köpte igår gjorde jag sparris & parmesanost till lunch, mandelpannkakor till middag och så har jag gjort en hel plåt med god musli som jag kan äta med turkiskyoghurt till frukost eller när suget sätter in – jag håller mig på stigen …
Jag är frisk
… men kanske inte normal!
En frisk och normal människa vill väl inte tillbringa livet instängd i ett litet rum och fästa ord på papper?
Paul Auster
Istället för att skriva
Djupdyker jag ner i dessa ikväll – mums!
Dag 24 & 25
Usch, är på riktig surpuppe-humör. Jag går runt och är småirriterad på det mesta, tex att det ligger saker överallt och när jag ser mig omkring så är det faktiskt saker som jag själv gått och gödslat ut. Jag är tokless på mig själv just nu, less på mitt skrivande som inte formar sig och att jag inte lyckas ta mig tid till det. Funderar jag på vilken tid jag ska få till när jag är hemma med barn/en typ 10-14 timmar dagen och när de somnat så stupar jag på soffan. Jag pyr liksom på insidan och jag får för mig att det är skrivandet som pyr, men det kan lika gärna hänga ihop med pms eller koffeinbrist. Eller så hör det samman med den kommande Vajra Paatra-kursen som redan nu visar mig vad jag ska rensa ut – ilska och frustration. Frustration är förresten ilska mot sig själv lärde jag mig på Bara Vara.
Och vad har det med mina sockerfria dagar att göra då … jo, att jag är och nallar överallt. Jag lyckades ju slänga en 70 % chokladkaka (det som var kvar av den) i måndags för att köpa mig en ny 80 % på tisdagen som jag nu går smygäter. Jag äter på det mesta, som jag nu tillåter mig att äta, jag äter mycket och ofta. Jag är sugen hela tiden men jag har inte ätit godis, socker eller bröd. Men jag äter!
Jag ber familjen ta skydd mot de värsta harangerna och gömmer mig så gott jag kan i min ensamhet och möter det jag ska möta och försöker göra det utan en chokladbit i handen.
Yoga ♥ Hockey
Jag och mina tecken undrar såklart vad detta vill säga mig, när en journalist från Dala-Demokraten ringer upp och undrar om det är jag som ska träna Redhawks. Även en bekant som bor i Malmö hör av sig och säger att han läst att jag ska träna laget i Yoga, det var definitivt du på bilden säger han men ort och ålder stämde inte.
Jag funderar på vad universum vill visa, troligtvis att yoga & elitidrott är en framgångsrik kombination, för det är jag säker på.