Artiklar med etiketten ‘Inspiration för dagen’
Som mamma
Jag är en bra mamma!
Det börjar växa fram en känsla av att jag är en bra mamma, en väldigt bra mamma till och med. Visst har jag slagit på mig själv för mitt gamla leverne då barnen faktiskt försummades mycket för att jag lät arbete, stress, måsten och annat ta min uppmärksamhet ifrån dem. Men så ändrade jag mitt beteende och valde ett Snigelmammeliv (Ja, jag valde det först med en intention. Sen så gavs jag möjligheten till det.. och då tackade jag, tackar än idag!). Och nu har jag varit Snigelmamma många år, en mamma som har tid. Jobbar mindre och är mer närvarande. Men negativa tankar har hängt kvar och en dömande attityd till det mesta jag gör. Jag har dömt mig själv som mamma. Alltid förväntat mig mer av mig själv. Vänt ut och in på mitt beteende för att passa in, vara till lags, göra det bästa. Fokuserat på det jag kunnat göra bättre, istället för det jag gjort bra. Valt att trycka ner mig själv istället för att lyfta och bära mig själv.
Det är inget mönster som enbart finns i mammarollen, jag hör den dömande rösten mot det mesta jag gör. Men så nu, sedan i somras så har en känsla smugit sig inpå – tanken och känslan av att jag gör det bra. Riktigt bra. Jag är en bra mamma. Jag är inte perfekt. Men jag är god nog, och vissa dagar är jag bättre än god nog på att vara mamma.
Jag gör det bra. Så gott jag förmår. Och med det menar jag att jag visar dem vem jag är som människa och hur det är att vara människa. Jag kan inte konsten att leva fullt ut ännu, men jag lär mig och jag visar dem att det är den härligaste lektionen att ta – livslektionen i att leva. Och de är mina största läromästare och dem möter jag var dag. Så tacksam, så tacksam!
Om egot
Munkarna svarade lugnt och stillsamt så här
”Egot är som en resväska,
när man behöver den bär man den med sig,
när man inte behöver den ställer man den ifrån sig”.
Numerologiskt nyhetsbrev december
Kunskapsnyckeln
Min dag
Min dag med stort M I N, började med att vi drog ut bäddsoffan i morse och tog plats hela familjen och såg första avsnittet av Julkalendern. Mammalycka på hög nivå. Efter att vi gått med barnen till skolan så åkte jag och fick massage av Kicka (Ki-Kan) och lagom mör och moijsig så begav jag mig till Lena för healing och zonterapi. Det var ett nytt och magiskt möte, det första hon sa när jag kom in genom dörren var: jag har vetat ett längre tid att vi ska träffas. Och det hade inte jag kan jag säga, jag gick på spontan ingivelse och bokade mig en tid förra veckan.
Och så som alltid med måndagar – älskade yogan! En kväll med yogisarna i kyrksalen får mig att le dagar innan. Jag älskar verkligen mitt jobb. Tackar Gud varje gång jag rullar ihop mattan för att jag får förmedla yogans närvaro – det är en ”blessing” för mig.
Nu sitter jag här med en kopp thé, har läst Ingrid Berndtsons Numerologiska tolkning av december månad och känner att det är mycket som bekräftar känslan och processen jag är i. Så i kväll ska jag meditera över klarhet och börja den första dagen i december med att sätta intention för framtiden, börja planera… och gå till handling.
Live it!
Såg en intressant dokumentär om Deepak Chopra filmad av hans son Gotham. Den har hängt sig kvar i mina tankar, den berörde på ett obekvämt sätt. Den visar en mänsklig bild av Deepak, bortom guru-uppsynen. Och som jag såg honom nu, en man med beroenden, av att bli bekräftad och vara uppkopplad.
Jag vill inte på något sätt klanka ner på Deepak, han är människa, precis som vi andra. Var och en av oss har en utmaning eller fler att möta. Men det som jag inser är att det är stor skillnad på att tillskaffat sig kunskap och att tillämpa den… du kan vara kunnig och du kan vara vis (jag skönjer där en skillnad). Och framför allt visar mig filmen att det är en helt annan sak att prata om sin kunskap än att leva den. Live the teachings, säger Oneness. Och jag ser det så med visdom, att den är inget värd förrens jag förmår leva den.
Jag tänker också på Oneness som säger att meningen med livet är relationer. Vi är här för varandra. Och det är också något sorgligt med Deepak-filmen att hans driv har blivit så stort med att relatera till alla oss okända fans att han försummar de närmaste – de allra käraste.
Det är inget unikt med det Deepak-filmen visar, tvärtom berör det mig så innerligt för att jag vet av egen erfarenhet att det är så lätt att springa med i rushen, jaga sig själv och rusa ifrån sin källa, sluta leva visdomen och säga till de nära: att jag kommer snart, ska bara jobba klart… ska bara jobba mer… ska bara.. ska bara…
Någonstans så fastnar drivet i benen och växeln går liksom inte att få ur. Orden bara manglar på och tystnaden ter sig allt mer avlägsen. Det stressiga livet blir dagar som går och vips så har livet levts… finns inge mer. Och någon kanske frågar sig; var det allt?
Deepak får mig att förstå något mycket viktigt som jag vetat om men inte uttalat för mig själv – att jag vill leva som jag lär. Jag ser mig som en lärare, jag älskar, precis som Deepak, att prata om det som jag har kunskap i (andlighet) men det är inte mitt livssyfte att stå och mässa ut det – jag vill leva det.
Och det är inte lätt att ta sig dit, men jag är på god väg. Och än godare nu sedan jag såg filmen och kan formulera min intention tydligare. Jag vill gärna vara en andlig förebild men mycket hellre vill jag leva ett andligt liv.
Soulwork
Share your beauty and your light.
Our soul work is really starting now – Lilou Mace
Soul communication
When you are in the state of the neutral mind,
the soul is like a chandelier switched on over you.
Communication of the soul is just that light; you are lit up by it.
Yogi Bhajan
Älskade yoga
Är det något som fyller mig med ljus så är det yogan. Jag har yogan att tacka för så mycket i mitt liv, den har fått mig att öppna, skala av och hålla om. Genom yogan känner jag kärleken till mig själv och just på mattan känner jag den som allra mest. När jag leder en yogaklass så upplever jag hur jag själv blir vägledd. Där och då förmår jag lämna över helt till det Gudomliga och låta mig vaggas genom yogaklassen, omhändertagen och älskad. Det är magiskt. Det är där och då, på mattan inför klassen som jag verkligen får uppleva hur jag ”surrender” och låter ljuset komma in. Till mig och alla andra. Jag är bara den som håller rummet, själva formen, det som vi fylls med är inte något jag ger och gör – det är gudomligt.
I onsdags så hade jag den vackraste yogisen med mig. Så innerligt glad och tacksam att Maya valde att vara med på min yoga även om hon om själv uppskattade tillflykten till soffan utanför och spel på Ihponen mer än att vara på mattan.
Blessings
Tusen tack för Din medverkan på deeksha på distans. Jag är tacksam att jag får vara en liten del i detta, det fyller mig med mening och närvaro. Känns så roligt att intresset blir större för var gång, FB-gruppen fylls på vart efter med nya namn. Roligt att få ta del av er alla på det här viset.
Till kvällens deeksha på distans drog jag ett kort ur en lek jag köpt i Indien och budskapet vi får är…
Forest of delusion
When your intelligence has passed beyond the dense forest of confusion,
you shall become indifferent to all scriptural injunctions in the past or the future.
Och min fria översättning är:
När din högre medvetenhet har passerat den ogenomträngliga skogen av förvirring,
skall du bli opåverkad av förbindelsen med det förflutna och framtiden.
Skapa glädje!
Så värmd av de här orden jag fick i dag, känner att de ger mig så mycket. Ska läsa dem om igen och låta de bli till en sanning i mig. Tror att fler med mig skulle må bra av att läsa dem, så jag ger dem vidare… pass it on!
Tänk på att du är en fantastisk människa
och att livets nya guldkorn väntar på att få komma fram
och skapa glädje i ditt liv!
Oneness om motstånd
Julia Desmond svarar på frågor och delar sin kunskap (Oneness) om motstånd och acceptans.