Artiklar med etiketten ‘Ordspråk’
Follow your heart
Be, sök, bulta
Be, så skall du få.
Sök, så skall du finna.
Bulta, så skall dörren öppnas.
Matt 7:7
Blessing
Fantastiskt att få inleda årets första kväll mer er alla, deeksha, nyårsönskningar och nymåne – magiskt! Kände tidigt att vi skulle bli många, över hundra, men är samtidigt helt förundrad över att vi blev så många som 124 (!!!) stycken! Tack till er alla för er medverkan. Jag känner mig som en bättre människa när jag får sända deeksha och det beror inte på att jag ger utan handlar enbart om att jag också får ta emot nåden som ges. Det spritter Oneness Blessings över oss alla.
Må 2014 bli ett år då Du förenas än djupare med Dig själv – allt liv börjar och spirar inom oss själva. Det är där kärlekens källa är.
Namaste Savita
Blunda och visualisera framför dig ett öppet fält, vidsträckt och stort. Se det tomt och börja fylla det med dina önskningar. Fyll det varken med saker, upplevelser, relationer eller annat värdsligt – utan fyll det med känslor. Känslor som Du önskar känna mer av fyller Du Din vidöppna framtid med. Fyll på och fyll på. Och ta Dig tid att tacka, tacka redan nu medans Du fyller på. Säg att Du fyller på med glädje, så uttryck redan nu Din tacksamhet över glädjen i Ditt liv. Om Du fyller med trygghet, så uttryck Din tacksamhet över tryggheten i Ditt liv.
New ending
Nobody can go back and start a new beginning,
but anyone can start today and make a new ending.
Maria Robinson
The law of oneness
Med tanke på personliga nyårsönskningar så kan det vara fint att se denna…
Oneness Awakening
15-16 mars 2014
Rättvik
Plats
Stiftsgården (Siljansrummet), Rättvik
När
Lördag och söndag 15-16 mars. Lördag 09.00-17.00, söndag 09.00-16.00.
Kostnad
2 500 kr inkl lunch och fika båda dagarna.
Priset för ungdomar under 20 år är 1 500 kr.
Anmälan
Senast 2 mars. Anmäl till: mail@sofianorgren.se
Anmälan är bindande och kursavgiften återbetalas ej vid avbokning. Kursavgiften betalas på plats vid kursstart alternativt mot faktura (meddela isf din fakturaadress vid anmälan). Begränsat antal om 15 platser.
Medtag
Mjuka kläder (och gärna värmande ex raggsockar och kofta), yogamatta (finns annars att låna), anteckningsbok och en intention att möta Ditt högre jag.
Boende
Önskar Du bo kvar på Stiftsgården under kursen så bokas det separat, direkt via Stiftsgården. Priser som tillkommer är enkelrum fr 510 kr inkl frukost per natt, middag lördagkväll 120 kr.
Stiftsgården: 0248-79 78 17 mail: bokningen@stiftsgarden.org
För dig som redan har deltagit på en Oneness Awakeningkurs men vill förnya/fördjupa närvaron med Ditt högre jag genom att delta ännu en gång så erbjuder jag ett pris på 1500 kr/kurs.
* * *
Önskar du veta mer kan du läsa mer här eller besöka Oneness Nordic.
Du är välkommen att kontakta mig om du har frågor: mail@sofianorgren.se alt 070-559 29 50.
Namaste Savita
Mitt skrivande…
Här är inspirationen på topp, energin och idéerna flödar och jag gör mitt bästa att fånga dem och bearbeta dem. Skrattar åt det jag skrev förra veckan om att jag hade både sena kvällar och tidiga mornar till mitt förfogande, och vad har hänt efter det inlägget? Jo att jag är toktrött om kvällarna, somnar oftast redan vid åtta och sover så länge det bara går (det har blivit typ till halv sju), så den goda idéen med att skriva på dessa tider stoppade mitt kära ego. Jag är helt säker på att jag inte är ett dugg trött, har ju varit pigg hela hösten och längre än så, men nu när jag skulle följa mitt hjärta och skriva på, skriva på… då slår egot (läs: rädslan) i handbromsen för min framfart.
Jag lirkar mig runt, skriver iallafall. Även om armen krampar. Jag redigerar mina texter. Skriver ner nya. Skriver när jag känner den röda tråden och skriver i total förvirring. Antar att det är precis som det kan vara. Skriver fast jag har ont i armen, tror mest smärtan beror på mitt eviga flyende till facebook i mobilen och inte alls för min flitighet med texterna.
Jag skulle inte säga att jag kämpar, för skrivandet är så mycket glädje för mig. Tangenterna smattar och idéerna blommar. Men jag förstår att det som fortfarande har ett litet grepp om mig är rädslan att helt följa mitt hjärta, rädslan att släppa fram passionen och glädjen fullt ut – som om jag inte vore värd det, att ha det så skoj. Må så bra som jag gör när jag skriver.
Tacksam att jag är medveten om hur mina rädslor försöker stoppa livsflödet, jag låter rädslorna vara där de är samtidigt som jag tillåter mig att vara en del av livet och låta livsflödet pulsera genom hela mig. Jag ser med förväntan fram emot 2014, det känns som det kommer föra mycket glädje och passion med sig.
Livets eko
En son och hans pappa är ute och vandrar i bergen.
Plötsligt ramlar pojken och slår sig. ”Aaaaaaaajjjj!!!” ropar han.
Till sin stora förvåning hör han sin egen röst upprepa ”Aaaaaaaajjjj!!!”
Nyfiket ropar han: ”Vem är du?”
Omedelbart får han svaret: ”Vem är du?”
Uppretad över svaret ropar han: ”Fegis!”
Han får svaret direkt: ”Fegis!”
Han tittar på sin pappa och frågar: ”Vad är det som händer?”
Pappan ler och svarar: ”Min son, lyssna här”.
Och sen ropar han till berget: ”Jag beundrar dig!”
Berget svarar direkt: ”Jag beundrar dig!”
Återigen ropar mannen: ”Du är en mästare!”
Rösten svarar: ”Du är en mästare!”
Sonen är förvånad, men fattar inte riktigt vad som händer.
Sedan förklarar pappan:
”Man kallar detta för eko, men i själva verket är det livet.
Du får tillbaka allting du säger och gör.
Vårt liv är helt enkelt en återspegling av våra handlingar.
Om du vill ha mer kärlek i världen,
skapa då mer kärlek i ditt hjärta.
Denna relation gäller för allt i livet, i alla aspekter av livet.
Livet kommer att ge dig tillbaka allt det du givit det.
Författare Okänd
Belive in You
You become what you believe!
Oprah
Största rikedomen
Att bara göra det vi gillar är att hantera sinnet.
Att gilla vad vi än gör är frihet.
Sri AmmaBhagavan
Hur mycket jag än drömmer så är det så här jag känner mig, nöjd med det som är. Passionen och lusten bubblar men jag är också tillfreds med att det livet är som det är – precis som det ska. Mitt tidigare karriärsdriv förde ofta ett missnöje med sig att vara hemma och att vara hemma med barnen gjorde mig rädd att missa allt, slira av karriärsvägen och tappa drivet. Jag var helt besatt (åtminstone förblindad) av arbete och uppdrag.
Jag vet att jag skrivit om det här förut, stressen att jaga titel, pengar, karriär och alltså bekräftelse men jag känner att det kan vara viktigt att dela med sig av igen, då jag tycker mig se många som är där och rusar på den förslitande workroad. Många kvinnor upplever jag att det är också, som precis som jag såg det att jobben och uppdragen kommer först, sen kan jag ta hand om mig själv och barnen.
Tappar orienteringen av vad som är viktigt, ser inte skogen för alla träden. Glömmer att stanna och andas, för nu är livet, precis just nu. Jagar vidare, rusar på.. i hopp om att en dag blir en annan dag och då…
För min egen del kom som tur var insikten när barnen var ganska små, Maya var tre om jag minns rätt. Då hade jag alltså missat fem år av Oscars första år och tre år av Mayas. Jag hade dem med på både jobbmöten, affärsresor, mina utbildningar och telefonen ringde hela tiden då jag var hemma med dem så nog för att jag var fysiskt där med dem men absolut inte närvarande och sällan mötte jag dem på deras villkor utan de fick oftast anpassa sig efter mina, så därför säger jag att jag missat deras första år.
Jag insåg inte alls vikten av anknytning på det sättet som jag ser det nu, att de första åren är så viktiga för ett barns grundtrygghet och att den tryggheten behöver jag ge, givetvis inget jag kan förvänta mig av förskolan. Jag behöver stanna och förankra mina fötter, ta de där andetagen och komma till ro med vem jag är och vart jag är, alltså mamma och hemma, för att barnen ska ges en möjlighet att finna sina rötter och trygghet genom mig – och till livet.
När man sitter vid någons dödsbädd så förstår man vad livet verkligen handlar om – relationer. Nära och kära. Min mamma sa att hon var rik, hon var rik på just relationer och kärleken ifrån dessa. Att lära utav andra är väl den finaste gåvan. Själv behövde jag lära av mina tidigare felsteg, och allra helst när någon nära påtalar dem. Minns än idag då min vändning började, då jag valde en annan väg att den med rusningstrafik och letade mig fram längs grusvägarna i skogen istället, det var Maya som väckte upp mig ur yrseln i ekorrhjulet då hon lekte mamma och gick med en telefon vid örat. Där och då, började jag att välja vilken sorts mamma jag skulle vara, välja för min och barnens skull inte för storleken på plånboken och höjden på karriärstegen.
Jag väljer fortfarande, påminner mig allra bäst (inte alltid) dagligen om att vara här, vara närvarande och möta mina barn. Tiden går fort och snart är de inte barn nå längre, jag vill vara med dem då de växer upp – det är den största rikedomen och som jag är säker på ger avkastning ända till min dödsbädd.