Inspiration
Lev innerligt
Slukade den inom loppet av timmar, så fantastisk bok. Om vägen till vår livsmening, vägen genom sinnligheten, innerligheten och slutligen andligheten. Och den lär ut Oneness fast med Sören Kierkegaards (1813-1855) visdom och ord.
Bara den som har sänkt sig ner i Existensen, i Allt, i Intet,
kan upptäcka att vi redan är det vi söker och kan älska utan att vilja ha något tillbaka.
Konsten att leva innerligt
Ted Harris och Ann Lagerström
Leva innerligt
Jag var i Mariestad tisdag och onsdag för ett yogajobb och under onsdagen så besökte jag Mariestads Domkyrka för en stunds stillhet och närvaro. Satt där en fin stund för mig själv i den stora kyrksalen och njöt av orgelmusiken som övades. Så vackert.
När jag gick för att tända ett ljus fann jag deras bokbord och drogs till en bok som jag köpte med hem. Och livet är så magiskt för boken ger mig precis vad jag behöver just nu. Förklarar den process jag upplever och den sorg jag bär. Sorgen över att inte leva autentiskt. Att inte vara helt sann med mig själv.
Det må vara på fler sätt jag inte lever helt autentiskt men det som pockar på mest är att jag inte tillåter mig själv att skriva mina böcker. Jag slutför dem inte. Och det skapar en oerhörd obalans i mig. Jag får inget utlopp för mitt skrivande, min kreativitet. Min passion hämmas. Jag hämmas. Livet i mig blockeras. Och den här boken ger mig förståelse för den process jag är i och nycklar till fler lås att låsa upp.
Som medberoende är det oerhört lätt att projiciera skulden över att jag inte lyckas med mitt liv till den som jag är medberoende åt. Istället för att se sanningen om att den enda som hindrar mig att ta tag i mitt liv, omfamna mitt liv och faktiskt glädjas åt det – är mina tankar om att jag är ett offer för omständigheterna.
Men så är det inte. Jag är inget offer. Jag är inte drabbad av någonting. Jag har ett val, och när jag är kvar under offerkoftan så är det för att jag väljer att stanna där. Mitt ego har slagit ner rumpan där och det som gör det så obekvämt att sitta kvar är att min ande (min själ) pockar på mig att resa mig upp och leva – det liv jag innerst inne vill leva.
Så jag tackar Gud (min själ/ande) för boken i mina händer. Tackar för att den synliggör min obalans och visar mig vägen till balans. Balans i sinnet, själen och kroppen. Den visar mig vägen mot mitt sanna jag och jag börjar förstå och känna hur jag ska förverkliga min själs önskan för mitt liv.
Här kan du läsa om boken, Konsten att leva innerligt, Ted Harris och Ann Lagerström
Välja är en sak, men det är inte förrän du gör något som du blir dig själv.
Søren Kierkegaard
Yoga Girl
Känner mig inspirerad av livslust och glädje när jag läser boken om Yoga Girl (Rachel Brathen) och tar del av hennes visdom och vackra bilder. Kärleken till Yogan bara växer och med den kärleken till mig själv och livet.
Bli av med ditt sug
Wow, älskar detta!!!
Personligutveckling och andlighet kopplat ihop med hälsosam kost… bye-bye till rädslor och begär. Det här ska jag kika på fler gånger.
So you can become all that you are!
Själs kärlek
Det bara ”kom till mig” och jag bestämde mig igår för att åka till Stockholm i helgen och gå en kurs på Humanova. Så efter en lång (läs: 2,5 tim försenad) tågresa med skön avkoppling och sträckläsning av boken Min glimt av evigheten, Betty Malz så är jag nu i vår stiliga hufvudstad. Innan kursen började så strosade jag i Gamla Stan och besökte den underbara butiken Själs Kärlek och botaniserade bland skönheterna innan jag valde ut två affirmationsringar som gåva till mig själv, min själ.
Och just kärlek är det som gör att jag valde att tillbringa helgen i Sthlm och gå kursen – kärleken till mig själv.
Kärleken ser inte med ögonen utan med själen.
Själs Kärlek
Raw chokladtryfflar
Från det ena till det andra så vill jag bara dela med mig av receptet på gudomligt ljuva chokladtryfflar.
Raw chokladtryfflar
3 delar dadlar
2 delar raw cacao
1/2 – 1 del cocosolja
Mixa samman, rulla till små praliner och avsluta med cacao uppe på. Yummi!
Hirsgröt
En annan nyupptäckt njutning som jag gör varje morgon är Hirsgröt,
jag kokar gröten (hirs, vatten och salt) och så steker jag äppelbitar lite lätt i cocosolja och kryddar med kanel och kardemumma.
Minskad stress
”Vi hinner inte med våra barn, våra partners, våra jobb. Och allra minst oss själva. Var tar tiden vägen och hur ska man få livspusslet att gå ihop?”
Blir påmind om min stressresa så här under dagarna då jag föreläser om stress. Hur jag styrt om pråmen som jag säger och låtit mitt liv ta annan riktning. Färdats ifrån den stressande småbarnsföräldern som sladdade in på dagis (då de var i den åldern), hastade vidare till alla jobb, måsten, klasser och åtaganden jag hade fyllt mitt liv med. Iklädd den klatschiga attityden, alltid redo, alltid glad, alltid Ja! Till att vara Snigelmamman som går med barnen till och från skolan, år efter år. Skalat av, tagit återfall, skalat av igen… och igen. Stannat upp. Reflekterat. Låtit viktigast gå först; min hälsa, barnens mående, familjens mående, relationer. Tystnat i attityden och framtoningen, inte alltid redo, måste tänka först eller i bästa fall sova på saken, fångar in mina känslor, känner dem, även de jobbiga, oftare Ja till mig själv, mer Nej till andra men dom Ja som ändå sägs är sanna.
Sorgen är fortfarande stor över hur jag var och vad jag försakat, i synnerhet storbarnens småbarnsår… men det som ändå gör mig glad och stolt är att jag vågat se på mig själv, hur jag var, och att jag funnit både förståndet och modet att bryta mig loss ur mina egna krav, förväntningar och föreställningar. Att jag lyckades pressa mig ur mitt späckade tidsschema för att finna sinnesro.
Stressen känns fortfarande i mitt system (kropp) trots att jag lever väldigt stillsamt numera, jag börjar förstå att den legat som påslag sedan jag var liten och utvecklade en strategi för att möta livet och (våga) vara i relationer. Inte en sund strategi men väl en fungerande strategi som jag då behövde… den läker nu. En dag i taget.
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan.
Och förstånd att inse skillnaden.
Sorgemodell
På tal om släppa taget så försöker jag landa i – att släppa taget om sommaren. Den här sommaren har varit en gåva till mig och min familj, fylld av insikter, processer, läkning, glädje och bara-vara-liv och så denna ljuva värme och alla dagar med sol och bad. Vad mer att önska, den har varit fulländad sommaren 2014 för mig. Ändå sörjer jag. Sörjer att den är slut. Kan inte riktigt acceptera det ännu. Är inte där. Vandrar stilla någon annanstans i min sorgeprocess. Vandrar fram och tillbaka där i mitten. Vet att det behöver vara så. Accepterar inte förlusten ännu, men accepterar att jag är i en sorgeprocess. För sorger, det vill säga förluster, omger oss alla och är en del av livet – även att färdas känslosamt i sorgeprocessen oavsett om vi sörjer en vän som dött eller en sommar som har förflutit. Precis som allt annat livet skänker oss så tillhör sorger en del av livets skörd.
Jag tror på sorgens faser så som Elisabeth Kübler-Ross beskriver dem, eller Kübler-Ross-modellen som den kallas.
- Chock
- Förnekelse
- Ilska
- Förhandling
- Depression
- Acceptans
Här kan du läsa mer om modellen, eller googla vidare. Vill också tipsa om Elisabeths bok Döden är livsviktig.
Sockerberoende
Sånt här fängslas jag av om kvällarna istället för att zappa vid teven – Bli fri från ditt sockerberoende. Bitten Jonsson. Så himla intressant oavsett om du ser dig som beroende eller inte, socker är i var mans liv(smedel).
Healingkoden
Jag läser fortfarande med iver, böcker är till en stor glädje i mitt liv. Mest är det ”andliga”böcker, livsstilsböcker (hälsa, kost) och självhjälpsböcker, jag slukar mycket efter en noggrann gallring – det måste trots allt kännas rätt.
Healingkoden hade gått mig helt förbi tills jag från två olika håll och vid separata tillfällen med några dagars mellanrum fick tipset att läsa den. Jag är lyhörd för vad Livet (Universum, Gud) ger för tecken och kommer något upp 2 gånger eller fler så följer jag oftast budskapet utan det minsta tvivel. 3 gånger är ett tydligt go.. GO!
Jag var främst intresserad av koderna, healingkoderna, men när jag läser boken så faller insikter ner om vilken inre stress jag bär och har burit sedan barnsben. För trots att jag lever ett väldigt stillsamt liv nu mot förr då jag hastade runt i ekorrhjulet så känner jag ändå en gnagande… lätt orolig… inre känsla – som jag igår förstod var påslagen stress. Någonstans i barndomen har knappen stress-ON blivit nertryckt och jag har varken vetat om att den stått och surrat och alltså ej heller förmått stänga av den.
To see is to be free, säger Onenessläran. Och nog känns det som frihet allt när insikter singlar ner – rakt in i djupet av ens väsen. Eller cellminnen som det står om i boken. Det är mina cellminnen som burit den påslagna väl fördolda stressen. Stressen är enligt boken (och dess forskning som den hänvisar till) orsaken (till 90-95 %) till att vi inte lever hälsosamt och alltså balanserat. Stressen slår ut vårt eget självläkande system. Den kväver och blockerar våra vibrationer, slår knut på magin vi bär i våra kroppar och liv.
Jag kände att jag ville nämna boken här då den gett mig en pusselbit som jag precis behövde, så jag stannar vid det… mitt budskap är förmedlat, Du vet, som jag visste, om det var ämnat för Dig. Nu ska jag läsa vidare.
Kärleken är till syvende och sist källan till all hälsa.
Healingkoden
Alexander Loyd