Personligt
Yogaretreat 4-6 maj
Lyxar 1:a klass
När jag ser mig omkring märker jag vad mycket som händer 2012. Jag ser människor som förflyttar sig, separerar, finner sin ungdomskärlek, byter jobb och följer sin längtan och rösten där inne. För andra kanske det ses som något negativt med alla dessa stora förändringar, själv ser jag människor som hittar hem, hem i sig själva.
Jag själv är på samma väg och den är så oerhört behaglig att gå. Det är en fridfull väg, när man väl vågar passera rädslorna som spökar vid grinden på väg in. När man väl vågat gå förbi dem trots sin rädsla så uppenbarar sig något vackrare än man kunnat föreställa sig.
Och det är just det, jag påminner mig dagligen om att inte föreställa mig saker. Inte förutse eller staka ut min väg. Jag vill inte att den skall bli begränsad av gamla erfarenheter och värderingar. Nej, gör ett medvetet val varje dag att öppna upp mig för livet och den vägen livet vill föra mig fram på. Jag vill inte dämpa den med mina mänskliga tankar, jag vill vara öppen för universums mirakelresa – jag vill släppa taget och låta livet vara min reseledare och jag lyxar i 1:a klass och åker med och njuter av allt som erbjuds.
* * *
I detta fall är 1:a klass en lyxavdelning med högre komfort och service, oftast med relativt få platser, så att en liten tyst och enskild atmosfär skapas. Med de allt bättre erbjudande av sängkomfort kan i vissa fall 1:a klass innebära en komplettare sovmöjlighet än andra klasser. Normalt sett innebär även 1:a klass att servicen på marken är bättre, med separata lounger, incheckning och hjälp med transporten till flygplatsen.
Wikipedia
Sportlov
Vaknar upp till en mysig måndagmorgon.
Är så tacksam att jag är hemma och är Snigelmamma så att mina barn får vara Sportlovslediga hela veckan. Även om vi inte har mycket på agendan så vet jag hur gott det gör för dem att få lulla runt och bara vara utan tider att passa. Ibland är det det enkla som får oss att må allra bäst.
Solmeditation
Välkommen att delta i en kort meditation om 5 minuter, där du fyller dig själv och Moder Jord med healingenergi. Om du vill gör du den en gång i veckan under 2012. Känn dig fri att dela den med andra. Ju fler av oss som sänder ljus och kärlek till jorden och varandra desto bättre.
Namaste
Hälsosam dag
Haft en underbar dag som jag inledde med YogaRelease. Vi var en liten och trygg grupp om fem stycken som släppte loss och dansade tillsammans. Min kropp kände sådan glädje och lycka att få uttrycka sig i rörelserna – frigöra sig.
Efteråt var jag hem snabbt och fräschade till mig inför Styrelsemötet med Dalarnas Författarförbund. Vi är en liten grupp med stort engagemang och det finns mycket av kreativa idéer att utveckla. Det är en spännande tid, i alla fall för mig.
På eftermiddagen strosade jag och Gunilla på Hälsomässan (flum-mässan) i Säter och mojjade oss. Jag träffade massor av mina vänner och det var så närande att bara vara där. Sista timmen slank vi helt spontant in på en meditation och blev helt Blownaway … Det var en blygsam man som inledde lite kort och sedan bad oss blunda. Det var då han började trumma på sina trummar och sjöng mantran, han trummade intensivare och kraftfullare – 50 minuter senare vaknade vi upp (anlände jorden igen, kändes det mer som) och tittade stumt på varann och bara log. Vi visste knappt om benen skulle bära och funderade om vi vara kapabla att köra hem överhuvudtaget. Vårt leende höll sig fånigt kvar och vi surrade osammanhängande om lyckan vi kände i kroppen. Magiskt!
Livet i balans
Jag är i balans, tror jag, det är inte så ofta jag lyckas vara det i mitt liv så det känns lite ovant och väldigt behagligt. Jag lunkar på här hemma i min Snigelmammelunk och är nöjd med att bara vara hemma och tar till vara på mycket tid med barnen. Jag är belåten med hur livet är just nu.
Och det var jag inte för bara några veckor sedan kan jag ärligt avslöja. Då lullade jag också runt här hemma med barn, blöjbyten och matlagning som aktiviteter men med en missbelåten känsla. En längtan till något … Något i mig fick inte stimulans.
Det var när jag började fånga stunder när Izabelle sov och struntade i att titta på teve om kvällarna och istället satte mig vid datorn för att skriva och jobba som vågen skiftade över. Då äntligen började jag känna mig tillfreds med livet, se att jag var lyckligt lottad som levde mitt Snigelmammeliv och samtidigt hade tid till reflektion och faktiskt om jag prioriterar rätt har tid till skrivande.
Nu när jag väljer att skriva lite (eller mycket) varje dag så mår jag bara bättre och bättre. Jag känner mig i balans inne i mig själv och vips så visar sig livet vara i balans det också.
Zonta bjuder in
Välkommen att lyssna när jag berättar om min resa till Indien och mötet med Sunyogi Umasankar på Universal Peacecenter. Och så bjuder jag in till ett lätt och skönt yogapass och så massa mycket annat smått och gott som Zonta arrangerar under den Internationella Kvinndodagen 8 mars i Johanneskyrkan.
Time of death
Strosade runt i yogastudion innan kvällens pass, tände lite ljus, slog på musiken och drog mig två stycken kort. Och där försvann sinnesro´n för en stund och jag trodde att nu var min sista resa kommen.
Hade någon annan fått korten och jag skulle tolka dem hade jag säkerligen kunnat det, men nu blev det stopp i maskineriet. Det rostade igen med basta och jag fick be om hjälp utav två vänner för en tolkning.
Den ena skrev, det är jättefina kort. Att det betyder trygg resa som gör att jag kommer släppa något gammalt. Döden betyder allt från att släppa gamla känslor eller mönster. Att jag inte skulle vara rädd eftersom jag har sådant stöd från andra sidan och skulle ha tillit till att de skulle varna mig om jag var på fel väg. Åk på din resa. Njut.
Och den andres tolkning var, dags att släppa din rädsla och tro på dig själv (ang skrivandet). Ge upp rädslorna, låt dem dö. Och ge dig ut på en ny resa full av glädje, framgång och välmående.
Och när jag sansat mig och läst på korten så betyder ’The time of death’ att släppa allt och vara i ett med den sanna källan. Vara i full kontakt. Och ’Safe travel’ kan betyda att jag ska iväg på en fysisk resa men också att jag gör en trygg resa i mitt inre. Att jag är på väg dit jag önskar och att jag skall ha full tillit till att resan är av godo.
Orden söker ljus
Jag är inne min skrivprocess på riktigt nu. Första delen var väl den här ca 1-2 år långa inspirationsfasen då jag samlade på mig bilder och texter i mitt inre, bökade runt dem, kände på dem, släppte dem och fångade upp dem igen. Vissa av dem har blivit både korta och långa texter som ligger i dvala här i byrålådan (läs: min macbook), de känns inte läge att väcka dem nu, jag tror inte jag har lust att väcka liv i så många av dem faktiskt, de har kanske gjort sitt när de blev utsläppta ur mig, de nöjer sig troligtvis med att ligga i byrålådan.
Förutom att inspirationsfasen för mig var full med glädje och lust så höll den även greppet om tvivel och oro. Tankar surrade som, vad har jag att skriva, hur ska jag lyckas med det här, hur ska jag över huvudtaget få klart någon av texterna till en bok.
Nu är jag så tokladdad och märker att nya texter vill ur mig, de klämmer sig ur minsta lilla springa. De söker sig ut, de söker ljus. Nu struntar jag fullkomligt i hur de ska tas emot, jag har ingen aning om ifall de duger till ett förlag eller om någon läsare vill köpa böckerna. Jag bryr mig inte om det just nu. Jag märker att jag mår bra av ljuset som släpps in när orden sipprar ur ett efter ett. Jag känner passion, glädje och lycka. Jag känner hur bra jag mår när jag skriver. Det är som en frigörelseprocess.
Jag skriver för min skull. För att få tag i min livskraft.
Jag skriver också för barnens skull. Jag vill vara en sund och hälsosam förebild, jag vill känna mig levande vilket skrivandet hjälper mig att göra. Jag vill också visa dem att det är så mycket gott i att följa sina drömmar och leva det liv man själv vill leva. Jag vill visa dem att resultatet i andra ögon är mindre viktigt, det viktigaste är den inre resan och att den bringar ljus och kärlek med sig.
Det ljuset och kärleken jag upplever i mitt skrivande just nu är jag säker på silar som ett energifyllt regn över barnen här hemma.
Molnen lättar
Min känsla var stark inför kvällens yogapass att jag skulle vägleda gruppen i att frigöra sig från sina begränsningar. Be kroppen om hjälp att släppa taget om det som den är redo att släppa. Skingra tankarna som molnen på himlen för att upptäcka solen i sitt inre. Se sitt eget ljus, sitt sanna jag.
Vi andades ut det vi ville bli av med, tankar och känslor som hämmade oss. Vi frigjorde oss från det som inte är vårt, andras tankar och andras energier.
Vi öppnade upp och såg inåt. Såg solen som började skönjas när molnen lättat. Speglade oss i oss själva. Vår egen kärlek. Andades in energi och kraft.
Under avslappningen fanns det möjlighet för den som ville att utforska energin när den separerat sig från tankarna och känslorna och bara iaktta stillheten och tystnaden inom. Betrakta. Vila. Återhämta kraften från det inre. Knyta an till sin sanna källa, den som pulserar i det inre.