Artiklar med etiketten ‘Barn’

Första klass

Jag drömmer om att vara en mamma som hämtar tidigare från skola och dagis. Jag drömmer om att stå som en leende husfru med husmanskosten nylagad och varm när familjen kommer hem. Jag drömmer om mer kvalitetstid med barnen, ibland då bara barnet och jag är själva utan syskon. Då barnet pratar och jag lyssnar. Då barnet bestämmer aktivitet och jag följer glatt med, en följa John lek med barnets intresse i fokus.

Jag är på väg dit. Och jag är faktiskt där många stunder. Och jag är långt därifrån somliga. Men jag vet iallafall min strävan och med mitt mål i sikte så märker jag att jag närmar mig mer och mer för varje dag.

Idag var en sådan dag. Jag bestämde mig för att följa med Oscar till skolan och vara där med honom halva dagen. Och det var helt fantastiskt. Det gav mig så mycket och jag såg i ögonen på honom att det betydde mycket för honom. Våra band knöts ännu starkare. Och det var inget svårt val, det var bara att välja bort en halvdag med jobb och välja in det som är viktigast i mitt liv.

Lycklig och tacksam att jag ännu har en son som tycker det är roligt att mamma är med i skolan, för jag förstår att det dröjer inte länge innan han tycker att det är pinsamt.

 

Barn berättar

Hönor som får gå var de vill lägger finare ägg eftersom de slipper ha hönsnät runt huvudet. // Hans 6 år

Honan heter gris och hanen heter svin. Ungarna heter kelgrisar. // Sofie 5 år

En kropp är något som tar slut i skorna. // Allan 5 år

En mormor är en som hela släkten har kommit ut genom. Då är det väl inte så konstigt att hon är lite sladdrig i skinnet. //Kristina 7 år

En mormor är en tant med godispåsar i fickorna. // Andre 5 år

Bonden är en väldigt lycklig man, först och främst för att han har traktor, men också för att han slipper jobba. // Håkan 7 år

En svärmor är straffet man får när man gifter sig med någon man inte känner. // Pål 7 år

 

 

Barnensdag

Barnensdag i dubbel bemärkelse. Då vi varit och firat barnensdag på stan och även jag haft mina egna barn helt i fokus heeeela dagen!  Vi har myst och varit tillsammans. Åkt karuseller och fikat i Torsång. Gjort hinderbana på gården och sprungit oss svettiga. Avslutat med bad och barnprogram i soffan.

När vi åt kvällsfika så sa Oscar att han tänker lite. Jag har lite tankar. Det visade sig att den känsliga söta killen har ”tankar” om livet, döden och poliser. Hur länge jag skall leva. Hur länge han skall leva. Om Poliser skjuter människor. osv. Usch, jobbigt samtal då jag påminns om min egen rädsla för döden. Den rädslan tog också mycket plats en tid när jag var barn, säkert runt den ålder Oscar är i nu, 6-7 års åldern.

Samtidigt är jag tacksam att jag minns den rädslan och kan relatera till den. Tacksam att jag kan möta upp och förstå. Tacksam att jag lyssnar. Tacksam att han talar. Tacksam för att sådana här samtal stärker vår relation.

Tacksam för lilla söta Maya som deltog i samtalet på sitt charmiga vis. Hon är inte rädd den tjejen inte. Iallafall inte ännu. Hon bara ”är”. Och jag ber till Gud att jag fortsätta ge henne förutsättningar så att hon kan fortsätta att ”bara vara”. Tacksam att hon inspirerar.

Tacksam att barnen lär mig något varje dag.

Mayas härliga kommentar till en stor björk som svajjade i vinden: Det ser ut som trädet dansar

Vilken fantastisk gåva med barn!

 

Familjedag

Njuter av ännu en ledig dag tillsammans och idag sa jag att jag ville överraska familjen med en utflykt. Så vi tog våra cyklar och cyklade till skogs. Jag hade en kolmila som mål. Men när vi kom fram visade det sig att den hade slocknat igår…

Det här var ingen bra överraskning, sa Oscar när vi gick runt ensamma vid milan. Haha, dom är ärliga och härliga barnen! Men det blev en mysig skogstur iallafall, vi hittade svampar och faktiskt fanns det även några smultron kvar. Barnen sprang glatt runt och jag och Oscar gick hand i hand medans vi lyssnade till Maya som trallade.

Jag märker att det inte behövs så mycket för att uppleva familjeharmoni. Närvaron och umgänget räcker långt och naturen gör gott!

Sen åkte vi till Haganäs och åt en fantastisk lunchbuffé. La oss sedan på en filt vid Ösjön och myste. Oscar och Nogge sparkade lite fotboll och jag och Maya badade… eller jag badade benen och Maya tog några snabbdopp. Vattnet var väldigt kallt!!!

Jag älskar sådana här dagar och  jag är så tacksam för mitt liv och min familj!!!

 

Sommarlov

Vad händer i mitt liv.

Jo, jag är hemma och har sommarlov med mina barn. Matlagning, mellis, badstrand, picnic, fundera vad jag ska handla, handla, matlagning, diska, fotbollscup, mellis, tvätta svettiga kläder, fundera vad jag ska laga för middag, matlagning, klippa en snutt på gräsmattan, kvällsfika, handla, dammsuga, badstranden, picnic, matlagning, fotbollscup….

Det är mestadels helt underbart och jag är så tacksam över mitt liv, mina barn och att jag får uppleva sommaren med dom.

Men stundom längtar jag helt ärligt efter ett par hörselskydd, en stund i hängmattan på en skuggig plats och en tupplur – en sån tupplur som kroppen själv väljer att vakna ifrån. Efter tuppluren en yogatidning att sluka från första sidan till den sista. En fräsch fruktsallad med lite fil. Isthé eller förresten ännu hellre kallt Ingefärsvatten och en kopp kaffe såklart.

Ett par timmar i hängmattan och sen lite blogg om ditt och datt jag filosoferat mig till när jag efter yogatidningen legat och pillat mig i naveln.

Sträcker ut i ett skönt yogapass på gräsmattan och det enda jag hör när jag tagit av mig hörselskydden är fåglarna som kvittar och vinden i träden.

Traskar upp till en sval säng och sover gott min skönhetssömn och vaknar som den bästa och mest harmoniska mamman i hela världen, redo för en ännu en sommarlovsdag med barnen!

 

Smultron

Är i känslan av lycka och glädje idag och känner sådan tacksamhet att det bästa i livet är enkelt och tillgängligt för mig. Jag har lyckan att vara sommarlovsledig med barnen i 6 veckor (jobbar några timmar/vecka bara när Nogge är hemma).

Det känns skönt att jag äntligen har uppnått styrkan inom mig att välja mindre jobb och istället prioritera mig själv, tiden med mina barn och min familj mer. Förut i livet fyllde jag min kalender i jakten på pengar, karriär och status. Nu är jag glad när jag vågar leva i nuet och känna trygghet inför framtiden utan att jaga kontroll över den.

Jag litar till att framtiden blir bra den med –

och väljer att stanna i närvaron just nu som redan är underbart bra!

Härlig förmiddag på berget med barnen och mormor och morfar – La dolce vita!

 

Indien; Barnen

Människorna i Indien är så vackra tycker jag. Ögon som speglar djup och insikt. Närvaron i deras blickar. Deras vita tänder. Deras vackra leenden. Och alla ljuvliga färger på tyger, färggranna Sarees som kvinnorna svept om sig.

Jag såg mycket vackert, och det som berörde mig mest var såklart alla ljuvliga söta barn, här kommer bilder på några…

 

Guds barn

Genom tider som är svunna har vi färdats tillsammans. Ändå när vi möter varandra i denna tid så ser vi på varann med främmande ögon och fientlig blick.

Om vi slutade att se med det fysiska ögat och slutade att lyssna med våra öron, slutade att använda kroppen och istället lät kroppen använda och röra sig själv. Såg med det 3:dje ögat och lyssnade med hjärtat – ja då skulle vi alla se våra jämlikar. Då skulle vi alla mötas som de systrar och bröder vi alla är. Guds barn. Skapta av den stora herren att förgylla denna jord.

Han gav oss kroppar för att vi skall uppleva och njuta av Moder Jord som alla hennes barn ska få leka i hennes famn. Men istället för att leka och njuta av livet söker vi fel och brister i varandra. Allt för att det gör så ont att inse att även du och jag är guds barn. Vi behöver alla se vårt eget värde – ett värde mätt i guds kärleksfulla ögon och inte mätt i våra sinnes begränsade syn.

Vi har alla en uppgift att fylla – fylla våra liv med glädje och kärlek. Så enkel är vår guds plan för oss att leka och njuta av jordelivet i Moder Jords trygga famn.

Ändå ger vi oss på varandra och söker fel i någon som är skapt i samma kärlek som en själv. Vi söker fel i vår moder. Det är som att söka fel i sig själv. Ju mer fel vi finner runt omkring oss, ju mer ökar vårt avstånd till oss själva.

Välj att se Gud som alla våras fader. Välj att kalla skaparen av oss alla för något annat om det känns bäst för dig. Välj att se Moder Jord som alla våras moder. Välj att se alla människor som dina systrar och bröder. Välj att se att dom är skapta till Guds avbild. Välj att se att du är skapt till Guds avbild.

Gud har gett oss det eviga livet som gåva och förlagt det i vår mors trygga famn – det enda vi behöver göra själva är att välja livet och njuta av det!

 

Krama barnen

Våra armar är de enda Gud kan använda för att krama sina barn

Maya och dockan Minna

 

Under hökens vingar

En vecka har gått så fort.

Maya sa igår eftermiddag: ”Dagarna går bara fortare och fortare”

Lata sköna dagar har vi tillbringat här på ön Kho Kho Khao. Idag checkar vi ut från det här hotellet och tar båten in på fastlandet till Khao Lak. Men den här ön har varit speciell och jag hoppas verkligen att få tillfälle att komma tillbaka någon gång.

På kvällarna har vi suttit på restaurangen vid stranden och sett solen dyka ner i havet. Varje kväll ett vacker solnedgång – vilken lyx!

Sitter i tunn sommarklänning och känner en svag vind mot kroppen och hör vågornas brus. Stilla runt omkring. Några som legat kvar länge vid stranden strosar upp. Vi barnfamiljer på väg att äta kvällsmat.

Barnen har funnit varandra och leker ”Under hökens vingar”. När mörkret lägger sig så springer dom runt med ficklampor och lysande svärd och letar krabbor. Ett helt gäng med skrattande barn som springer barfota i sanden fulla av skratt blandat med spänning.

Jag känner lycka!

Solnedgång Kho Kho Khao

 

Sök innehåll