Artiklar med etiketten ‘Inspiration för dagen’
Fyllas av ljus
Jag är i en tomhetskänsla och förvirring. Som en storm som dragit förbi och jag sitter och hämtar andan. Betraktar vad som är kvar och vad som försvunnit med stormen. Det är ingen angenäm känsla eftersom jag är ovan den, jag brukar har ordning på torpet och veta vad jag vill och vart jag ska. Men just nu sitter jag med känslan av att inte kunna besvara den stora frågan – vem är jag?
Vem är jag egentligen?
Det är där jag hamnar när jag skalar av allt det andra, även mitt gamla invanda beteende. För mycket försvann med stormen kan jag säga, och det känns tomt. Och egentligen har det inte varit någon storm utan mer som en stillsam avklädd process. Jag känner mig lite naken nu. Naken och tom.
Och även om det känns obehagligt så vet jag att känslan är bra. För det är tomt, och äntligen vågar jag stanna med känslan. Det är att stanna med mig själv. Jag är sann och jag omfamnar det jag känner. Tillåter det. Även det tomma.
Ärligt talat kliar det i fingrarna och jag gärna vill sätta nyckeln i låst, lägga i växeln och gasa iväg, köra på som förr … men jag har bestämt mig för att stanna med det som är – stanna kvar.
För jag vet att det jag möter det transformeras. Jag behöver inte fly. Jag kan stanna med tomrummet och låta det fyllas. Inte av mig och mina flykthandlingar utan av den större kraften – fyllas av ljus.
The quieter you become
the more you can hear.
Ram Dass
Stanna med känslan
Tara Brach om att stanna med känslan och tillåta den vara som den är, Oneness med andra ord.
RAIN
R – recognize. Lägg märke till vad du har för känsla i kroppen.
A – allow. Tillåt känslorna att finnas utan att värdera eller döma.
I – investigate. Undersök var i kroppen känslorna sitter.
N – natural state of awareness/non-identification. Naturlig, öppen medvetenhet eller icke-identifiering med känslorna.
Tara Brach
lånat från hemsidan: Agneta Lagercrantz
Barn på jobbet
Instämmer helt med Sanna Lundell, här kan du läsa hennes text på Aftonbladet.
Är det något jag ångrar och dagligen strävar efter att gottgöra så är det min stress under småbarnsåren. Att jag inte kom till ro under mammaledigheten utan istället köpte mig en konkurshotad träningsanläggning för att jag ”tyckte jag behövde ha något att göra”… jag ångade på med bebis under armen och kalendern fullbokad. Levde det liv jag (egot) ville leva. Vågade inte stanna upp och känna in mina egna behov och än viktigare barnens behov.
Tacksam att Livet gav mig ett wakeupcall och jag har haft modet och framförallt förståndet att göra annorlunda den senaste 6 år. Nu är min ambition att vara en Snigelmamma, en sådan som tar sig tid ~ det är jag skyldig mig själv och mina barn. Det är den vackraste gåvan jag kan Ge mig själv… närvaro med dem ♡ ♡ ♡
Deeksha på distans
Torsdag 27 november 21.50-22.00
Förbered Dig 5-10 min innan genom att sätta Dig skönt tillrätta, Du kan tända ljus och sätta på någon rofylld musik. Om Du önskar ber Du i Ditt hjärta om en intention just för Dig med deekshan, alltså inget Du behöver uttala till mig eller ngn annan, utan en medveten bön i Ditt hjärta.
Jag förbereder mig på samma vis och skickar deekshan via min intention och det gudomligas närvaro kl 21.50-22.00. Efteråt kan du avsluta med att ligga ner i Savasana (ligga på rygg) och vila. Fyll hjärtat med tacksamhet till det Gudomliga som verkar i Dig och i oss alla ♡
Önskar Du ta emot deekshan så skicka mig ett mail, sms eller skriv här nedan i kommentarsfältet (innan kl 21.30, sedan börjar jag förbereda mig) så tar jag med Dig i min intention. Du kan också begära att få gå med i Facebook-gruppen: Oneness Blessings with Savita för att ta del av alla tillfällen och även anmäla din medverkan.
mail: mail@sofianorgren.se
Här kan du läsa mer om deeksha, eller Oneness Blessing som det också heter.
Grace
Grace fills empty spaces,
but it can only enter where there is a void to receive it,
and it is grace itself which makes this void.
Simone Weil
Plockar upp ädelstenarna
Min process de senaste åren har varit att bli medveten om mitt bagage. Bagaget i form av stenar jag bubbat runt på genom livet. Jag har förmått att stanna och känna på dem, gett mig in i smärtan som bärandet har varit. Känt på skavsår och värk. Fått insikt i varför jag så envist släpat dessa tyngder. Vad de inneburit för mig på ett djupare plan, som gjort att jag hållit mitt bagage intakt. Och fått mig att se det vansinniga mönster jag haft av att lägga på mer sten på bördan, alltså fortsatt att fylla min ryggsäck.
Varje sten har representerat; beteendemönster, värderingar, relationerna i mitt liv, alla relationer, allt jag pysslat med ifrån jobb till intressen till andra ”måsten”, mm. Jag har börjat ”känna och begrunda” dem alla. Och med allt detta och genom alla åren så har min identitet blivit dessa stenar. Jag har blivit så fäst vid min ryggsäck och dess innehåll att jag tappat kontakten med mig själv. De har blivit jag; bloggen, yogan, vännerna, barnen, barnens aktiviteter, min attityd, mina rädslor, mitt förhållningssätt, min utstrålning, min ton, hur jag äter, när jag sover… ja, alles! Allt har blivit jag. Och ingenting av detta är jag. Inget. Inte ens det käraste jag har barnen… eller yogan är jag.
Jag vet inte vem jag är och utan ryggsäcken känner jag mig tom även om jag vet att den inte heller var jag. Jag känner mig tom eftersom jag inte vet vem jag är utan att bära – bära livet på mina axlar.
Så nu när jag väl blivit tömd tänker jag inte gå in i panik och fylla på igen. Istället tänker jag välja varsamt. Inte det som jag ska bära utan välja det som fyller mig. Låta gråstenarna ligga kvar och istället ge mig tid att finna ädelstenarna. Ädelstenar i form av vänner, aktiviteter, arbete, förlustelse och egenskaper.
Med åldern har jag tyckt mig se i andra att det väcks en pondus, en pondus av ”jag tar ingen skit”. Så jag tar sats med denna pondus eftersom livet är mig förunnat och fyller mitt liv med juveler.
Because I´m worth it!
Boa
Jag fortsätter att omfamna mig själv och min process med kärlek. Dagen har jag inlett med en lång och givande fikastund med en vän och avslutat med sinnesrogudstjänst med en annan. Vi tog glad ton i den spontana kören och sjöng Ovan där
Ovan där, randas morgonen
och därhemma samlas helgonen
Vi skall då förtälja om vår resa här
Vi förstår hans vägar bättre ovan där.
Det känns rätt att låta dagarna vara avskalade och enkla med mycket utrymme (så gott det nu familjelivet tillåter) till reflektion och vila. Jag stannar i det ett tag till och boar in mig i mitt.
A guide
Be grateful for whoever comes,
because each has been sent as a guide from beyond.
Rumi
Sockerberoende
Har varit på en heldagsföreläsning med Bitten Jonsson om sockerberoende idag. En intensiv dag med mycket information. Är helt fascinerad av Bittens expertis, vilken gåva att hon är verksam i Sverige och lär oss om detta. Efteråt kände jag mig förbryllad, älskar den känslan av uppslängda pusselbitar som singlar ner, väldigt motiverad och inspirerad. Hon kan sin sak och det övertygar.
Nu är jag incheckad på Hotell Södra Berget i Sundsvall. Har njutit av en middag i mitt eget sällskap och trots dagen så tog jag mig ett glas vin och pasta (lycklig över att få glutenfri pasta). Tänker som oftast att mitt ”nya liv” ska få börja imorgon. Imorgon är en annan dag.
Efter middagen fick jag vara med om ett vackert möte mellan mig och en kvinna. En spontan hälsning som slutade i ett långt förtroligt samtal. Där satt vi nyss helt ovetandes om varandra och visade oss sårbara. Det var så magiskt, jag rös efteråt och kände nästan att jag behövde nypa mig i armen, hade verkligen mötet ägt rum? Och med ens kände jag sådan mening med min Sundsvallsresa, varken dagens föreläsning eller morgondagens möte verkade vara syftet – det var det här mötet oss emellan som var den högre meningen. Wow!!!!
Om sinnet
Dina problem uppstår från sinnet. Därför kan sinnet inte lösa något problem.
Sri Bhagavan