För snart 3 år sedan packade jag och 4 vänner från Ludvika in oss i en bil och åkte ner till Malmö för att gå steg ett i vår Trancemedium utbildning, det var en väldigt stor och kraftfull händelse för mig. Det var bland annat där jag fick mitt namn Sol (Savita betyder The Sun) och vi såg barnet som skulle komma till mig – Izabelle.
Några veckor senare åkte vi till Karlstad för att gå steg två i utbildningen, inte långt därefter slutade vår lärare Maggie Nath att utbilda i trancemediumskap.
Den sommaren var en omtumlande och för mig otroligt viktig tid, namnet Sol har guidat mig till Indien och Sunyogi Umasankar och nu har Izabelle förgyllt vårt liv.
Vi kände att det var dags att ses igen, så idag möttes vi i min yogastudio för att sammanslutas och se vad som kom till oss.Träffande nog mitt i påsken, som en bunt påskkärringar som navigerat fel till Blåkulla. Sex kvinnor, Connie Lee, Paula, Sonja Gunn, Maritha och jag. Connie Lee åkte från Stockholm och Sonja kände sådan dragning att hon kom ända från Kalmar.
Dagen fylldes med en salig och härlig blandning av trancekanaliseringar, trancehealing, energihöjning, access, ljus & färgbehandlingar, trumning och givetvis meditation.
Jag är fylld till längden och bredden. Det känns som min kropp är befriad från gamla blockeringar och jag känner mig lätt som en fjäder i energin. Som en nykläckt (antar att det heter något annat när de föds) fjäril som njuter av våren & livet!
Gick ganska bra, jag klarade det om man nu bortser att jag mökat i mig en halv ask Läkerol och nallat mer av den mörka chokladen. Vilket jag väljer att göra, det är ju giltigt tilltugg för mig även om det blivit i lite väl stora mängde som skapat lite orolig mage.
Den oroliga magen kan också bero på den goda Tofugrytan med blomkål som jag tillagade efter recepttips från en vän. Härligt dock att få lite variation till mina ugnsrostade grönsaker.
Min vän Ingela var förbi med en försenad 40-års present, en jättefin rosa ugnsform, så nu känns det roligt att fortsätta på den invanda banan, den tillför ju i alla fall lite ny inspiration.
Önskar jag er alla bloggläsare. Tack för att ni följer min livsresa och vill ta del av mina tankar.
Själv går jag in i påsken med harmoni och sinnesro och ber om att få behålla den känslan hela helgen.
Om Shanti
Jag håller vid, fast och bestämt. Så pass målmedvetet att än så länge har inget annat alternativt varit tänkbart. Jag var till och med till Öppna Förskolan utan att falla för frestelsen. Myran, som förskolan heter brukar jag annars benämna som stans bästa fik, alltid nybakat och gott till en pinsamt liten peng. Så där brukar det slinka ner ett och annat gott varje gång. Och nu var jag alltså där och hade inte en enda tanke på vad som fanns uppbullat på fikabordet, jag värmde mig min medhavda lunchlåda (rostade rotfrukter, vad annars) och drack sen en slät kopp kaffe. Yahooo, vad stolt jag kände mig nu när jag skrev detta, ett av de stora prövningarna klarade jag galant.
Jag tror faktiskt att det här kommer gå vägen!
Som en glad överraskning fann jag nu den här boken precis när jag sörjde över att This time I dance var färdigläst. Det är bra att jag är hemma med Izabelle på dagarna så jag kan smuggla in böckerna och varsamt slänga omslagspappret direkt i soptunnan innan Nogge upptäcker att jag köpte mig ännu en bok i den stora samlingen, som dessutom ser nästan likadana ut och innehåller samma budskap.
Det är något med Louise Hay som klingar glatt i mig, hon känns som min största förebild glatt påhejad av de andra i ledet; Oprah, Osho, Moder Teresa, Deepak Chopra för att nämna några.
Hon utstrålar för mig optimal hälsa, hon lever som hon lär. Hon möter sina känslor, tar hand om sin kropp, programmerar (affirmerar) sina tankar och framförallt älskar sig själv, älskar alltså sig själv fullkomligt! Och för mig är det så otroligt inspirerande att hon börjat den här stora livsstilsförändringen vid 42 års ålder och nu är hon 84 år och strålar ljusare än de flesta av oss andra. Wow!
Vissa stunder i livet har jag varit aktiv med mina positiva affirmationer, affirmationer ska alltid vara positiva det är liksom hela grejen. Ibland inspirerad av Louise Hay eller annat och många gånger inspirerad av yogan, alla dessa underbara mantran som upprepas och chantas, det är ju verkligen kraftfulla affirmationer.
Men trots allt gillar jag de som jag skapar själv, utifrån mitt liv här och nu. Och det brukar inte gå lång tid med att jag upprepar mina affirmationer dagligen som de slår in, blir min verklighet. Ibland tar det bara några dagar, ibland några månader, ett halvår, spelar ingen roll, allt jag har affirmerat ut med sann känsla i mig själv har blivit uppfyllt.
Det vi sänder ut får vi tillbaka, det är så sant.
Och så tänker på jag Inkaprästen som jag var och lyssnade till, han berättade om kraften i att rikta tanken, hjärtat och viljan åt samma håll för att skapa (attrahera) det man önskar. Och då faller jag in till Yogan igen, när vi har en intention med livet eller yogapasset som vi manifesterar genom att göra en Sankalpa och för mig är en Sankalpa att stilla sig för att rikta tanke, hjärta och vilja till det vi önskar, manifestera vår intention.
Just idag ska jag skriva mig stärkande personliga affirmationer som jag kan mässa/upprepa för mig själv under promenader, när jag mediterar och innan jag ska sova. Jag ska absolut återskapa en favorit;
Min familj är lycklig, frisk och trygg.
Boken heter You can create an exceptional life.
Författare Louise Hay & Cheryl Richardson.
Det går oväntat bra att låta bli smörgåsarna. Jag trodde innan att jag skulle få problem med att välja något annat att äta, tex tycker jag det är så gott med smörgås och kaffe på morgonen OCH på eftermiddagen OCH ibland även på kvällen, men det har gått bra. Jag äter gröt, omelett eller fruktsallad …. och så äter jag mörk choklad, hmmm! Tänker att nu när jag ätit upp en hel chokladkaka (90 % dock) på mindre än tre dagar så kanske det är bra att ta bort det med, i alla fall i veckorna, det verkar ha blivit ett substitut och det innehåller ju trots allt en liten mängd socker. Så det är min plan. Säger inte att jag följer den, för nyss klämde jag in två bitar till kaffet innan jag satte mig för att skriva det här inlägget.
Mat hit och dit, jag känner ändå att det hänt nått inom mig, i min hjärna. Jag känner det precis som när jag bestämde mig för att bli vegetarian jan 2011 att det bara finns en väg att gå. Jag känner mig målmedveten och stark även om jag inte kommer att vara manisk och besatt av detta. Jag vill finna en sund och hälsosam väg, så som jag gjort med den vegetariska kosten.
Jag ser på mig själv med mer glädje och kärlek i spegeln. Jag är glad åt mitt nya sunda val och jag känner mig smalare redan även om det inte syns på kroppen eller vågen så ser jag mig själv smalare i mina egna ögon. En härlig känsla!
Har nyss avslutat boken This time I dance. Det kändes tomt och sorgligt när den tog slut, jag skulle vilja läsa något inspirerande från henne var dag. Det skulle göra mig gott. Jag låter hennes ord vara kvar i mig ett långt tag till. Jag tar dem med mig in i mitt liv och låter de vara som guider till mina livsvägsval jag ställs inför.
Och så väcker jag mig själv ytterligare genom att besvara några frågor i slutet av boken. De får mig att tänka till på vad som verkligen är viktigt i mitt liv och skilja på vad som är mina sanningar och de som jag råkat fått med mig från andra.
Tama J. Kieves
Har handlat mig några vårstärkande må-bra-produkter. Eteriska oljorna Solsken & Daggdroppe kändes uppiggande i huset. Och så har jag börjat ta en kur med Dr Bach Blomessenser igen, jag tror verkligen att de gör stor nytta på min insida, det känns så.
Jag har valt blomessenserna Gorse & White Chestnut som min vårkur. Gorse sägs ge nytt hopp, förtröstan och förväntan om ny styrka. Medans White Chestnut stärker mig med klarhet, urskiljningsförmåga, förmåga att tänka konstruktivt och ger ett inre lugn.
Det gick ganska lätt idag med förutom framåt kvällen efter mitt yogapass, då slog suget till. Jag åt en fruktsallad med grädde (osockrad såklart) och kände mig fortfarande hungrig efteråt – men jag stod emot, gick faktiskt och la mig hungrig. Behöver planera lite bättre så att jag får i mig något mer mättande, typ ägg eller nått kvällarna efter yogan.
Yogan tog musten ur i mig. Vi vandrade djupt in i höfterna på upptäcksfärd vad som gömmer sig där. Det var skönt, starkt och meditativt och när jag reste mig för att gå ut ur kyrkan kändes mina steg helt nya. Lovely!
Till lunchen idag blev det rotfrukter i ugn med smulad grönmögelost över, ljuvligt gott även om jag äter den flera gånger i veckan. Till det massa grönt såklart. Har också börjat dricka vetegräsjuicie dagligen nu och ta blomsterdroppar från Dr Bachs.
Första dagen på min sk vita månad, den utan socker, bröd och pasta. Det har över förväntan gått jättebra. Jag har ju mentalt förberett detta i tanken några år och nu de senaste veckorna har jag planerat in min start till den 1 april, vilket vänner på Facebook trodde var ett aprilskämt, de är tyvärr alltför medvetna om min goda aptit på sötsaker och godis.
Hur som så klarade jag första dagen galant, jag köpte till och med 90 % mörk choklad för att ha om suget satte in, jag tog en bit till kaffet och den torkade nästan fast i gommen, så den kommer nog räcka länge, länge.
I jämförelse med Häxan Surtant som ockuperade mitt sinne här i fredags så var den här första dagen riktigt lugn och fin, jag kände mig nöjd med mig själv och min nya start. Inte märkt av någon avgiftning … ännu. Jag väljer att tro att jag mår mycket sämre med socker i kroppen är när jag väl väljer att hålla det utanför.
Jag upptäckte när jag handlade att mycket mer grönsaker och frukter fanns med i vagnen när jag kom till kassan. Jag kommer att äta frukt, jag vill inte bli fanatisk och välja bort även fruktsockret, jag kommer heller inte läsa på innehållsförteckningar så noga. Jag tror att det sundaste för mig är att inte äta mina dagliga mackor och att sluta äta kemiskt godis och mina älskade Dubbelnougater. Om jag fyller min kropp med massa frukt och grönt gör bara min hälsa bättre, det kryddar liksom till det hela på insidan.