Personligt
Jag har bestämt mig!
Nu har jag bestämt mig, nu är sockret bortvalt i mitt liv. Jag har inte ätit något godis eller glass sedan i torsdags, det var på morgonmediationen vid havet som det äntligen hände något, det klickade liksom mellan kroppen och sinnet. Allt föll på plats.
Inte för att det alls är hugget i sten och ett beslut som jag kommer efterleva slaviskt, utan det är ett beslut att leva mer hälsosamt och vara mer rädd om den kropp jag har, låta den börja blomma. Och givetvis kommer jag när tillfällen är speciella (kanske till och med en gång i veckan) att äta det som faller mig i smaken, men inte alls alla dagar som det varit nu på slutet. 7 dagar byts mot 1. Frossa ersätts med måttlighet. Omedvetenhet går över till medvetenhet. Sinnet får munkavel och hjärtat megafon…
Det känns så rätt, det känns så lätt!
Ny layout
Hemfärden gick strålande, det känns så smidigt att resa de futtiga tre och en halvtimmarna med flyget efter vår Baliresa i vintras, det ju liksom bara upp och vända. Barnen är bästa ressällskapet som alltid.
När vi kom hem var det full invigning av DalecarliaCup och barnen störtade ur bilen och sprang till Vallen för att precis hinna se de sista minuterna. Kråkslottet ligger väldigt bra strategiskt om man gillar fotboll och sport, och när invigningen var över fick vi påhälsning av en hel drös med vänner. Synd bara att vi inte hunnit mer än just innan för dörren och att kylskåpet gapade tomt, annars kunde vi haft gardenparty – gäster hade vi i allafall!
Själv är jag passionerad över min nya hemside-layout som min vän Pia gjort (formatp.se) och att det nu är enkelt att bara ta sig till bloggen för er som följer den och ni som är intresserad av mina tjänster hittar lätt bland Yoga och annat. Och jag gläds än en gång åt fotograf Ryans bilder, att han ’lyckats’ få de så passande till layouten, som han givetvis hade sett innan fotograferingen.
Alltid skoj att arbeta med proffs!
Sunyogamorgon
Ljuvlig morgon med Sunyoga, mantrameditation och promenad längs stranden har jag njutit av idag, egentid även på semestern gör mig gott. En stund med inblick inåt gör mig till en bättre mamma och reskamrat. Det är något väldigt speciellt med Sunyoga och jag är så glad att Sunyogi Umasankar kommer till mig (Sverige) och håller kurs i höst.
Är du intresserad, så håll koll på hemsidan där jag inom kort lägger ut mer detaljer. Datumet är 16-18 september.
Semesterblogg
Det kanske är tur att jag inte bloggat under semestern denna gång, det hade nog inte varit så intressant att läsa i jämförelse med mina tidigare turer till Indien och Bali. Men jag själv tankar energi och kraft på såna här AllInclusiveresor, det är så väldigt bekvämt och skönt att bara strosa mellan solstol, pool, strand, buffé och finbäddad säng. Och när lusten finns så är shoppingen alldeles utanför dörren.
Buffén är gigantisk och det blir inget familjegnabb om vart eller vad vi skall äta, maten passar alla våra smaker och jag själv har jättestort utbud av grönsaker, råa, kokta, gratänger och färsk frukt… det är enkelt att vara vegetarian här, det känns skönt och lyxigt!
Hur som, så börjar jag känna mig nöjd nu. En vecka på ett sådant här hotellkomplex är lagom. Det var lite annorlunda när vi var på väg hem från Bali efter en månad, då ville jag så gärna stanna. Bali är något speciellt, Bali lockar och lirkar i mitt hjärta…
Jag känner mig iallafall energifylld, glad och driven. Driven att komma hem och börja jobba med förverkligandet av mina kreativa idéer som börjar få nytt liv i huvuvdet.
Tacksam för den här veckan, tacksam över mitt liv!
Poolhäng
Lagom till semestern kajkar musplattan på datorn ihop, den lever ett eget liv och vill inte som jag vill. Vilket gör det ganska enkelt för mig att lämna datorn på hotellrummet och ägna veckan åt det allra viktigaste, tid med familjen, poolhäng och massa skön avkoppling. Om inte jag får något återfall på ett internetcafé så ses vi om en vecka….
Hittade Ferdinand
Första sommarlovsdagen som jag hellre kallar min semester, jag är ju ändå studerande, packar vi väskan och letar febrilt efter våra pass i alla kartonger där vi under bygget förvarar mycket av våra saker. Vi hittar dem till slut, puh! Och beger oss ner till Connect Hotell vid Arlanda, flyget till Side går tidigt imorgonbitti.
Checkar in och sätter mig ute i skuggan och pustar med en kall dryck och vet ni vad jag ser……..?
Ferdinand under eken!!!!
Så här sitter jag nu symboliskt som Ferdinand och njuter av livet, luktar på blommorna och har det alldeles förträffligt bra *
Barnens Peace & Love
Maya ville först inte följa med på Barnens Peace & Love och se Supersnälla SilverSara och StålHenrik. ”Det är ju min sista dag på dagis och om jag slutar klockan elva hinner jag bara leka lite med mina kompisar” sa hon. Men så ändrade hon sig i sista stund innan jag skjutsade henne till dagis och bestämde sig för att följa med ändå.
Och det gjorde hon nog rätt i, för barnen var så glada att gå dit och som Maya sa, ”Mamma, jag tror det är dom riktiga. Den riktiga SilverSara och den riktiga StålHenrik”.
Till kvällen kom det stora den här dagen, den här veckan, kanske det största den här sommaren, de fick följa med sin kusin Emma på den riktiga festivalen. De var så lyckliga när de kom hem, sprudlade, skrattade och var uppspelta.
Mammalycka
Tjuren Ferdinand
Njutfullt och alldeles underbart är mitt liv just nu.Jag kan se det, jag kan förstå det och jag kan uppleva det många stunder… men tyvärr inte alla. Jag har en bit kvar innan jag kan uppleva och njuta av livet fullt ut, att vara helt i nuet. Utan att tankarna skenar in i framtiden och utan att minnen från förr tar över känslan.
Jag har min egna lilla ’satkärring’ som sitter på höger axel och påminner mig om allt jag borde göra, allt jag inte gjort, allt jag aldrig lyckas med, att jag är lat, dålig, slö, att dagarna blir mörkare, tiden går fort….. ja så där gnatar hon på när jag råkar tona in på hennes frekvens.
Om jag däremot stannar i kroppen och i hjärtat så är jag som tjuren Ferdinand under sin ek (var det en ek han satt under förresten), sitter där och bara är, njuter och luktar på blommorna och ingen ’satkärring’ i världen kan förmå mig att lyfta på rumpan.
Då är jag i kontakt med något helt annat, något mycket större, något verkligt som är förevigt – då är jag i kontakt med SatGuru, den enda sanna gurun, den inom mig.
Festivalyra
Nu råder det festivalyra i staden, ni som bor här vet precis vad jag talar om. Hela stan livar upp med de 40 000 som besöker Peace & Love, stan sjunger, ljuder och vibrerar av välbehag.
Själv är jag nöjd med att strosa runt och se på alla människor och uppleva stämningen och med tanke på att vi bor okristligt nära scenerna Fantasia och Utoipa så får jag lyssna till väldigt mycket musik oavsett om jag vill eller inte. Ett tag igår var det väldigt skränigt och jag är rädd att det är Wilmer X som jag led av, men senare mot natten lät det bättre och jag kunde faktiskt somna med fönstret öppet.
Nätet ligger ner titt som tätt, så jag kunde inte blogga igårkväll. Men nu (06.30) så misstänker jag att de flesta festivalbesökarna krupit in i sina tält och sover gott och jag kan blogga och svara på mina mail.
Oscar fick följa med sin kusin Sebastian och hans pappa på festivalen igår, lycklig var han när jag och Maya kom för att hämta hem honom vid åtta. Jag frågade om han lyssnat till någon bra musik, nej svarade han.
Fred & Kärlek
Sitter här med datorn i knät och ser ut över den trafikerade vägen, stan är sig inte lik. Det börjar dra ihop sig för festligheter och ungdomarna anländer med all sin packning, ryggsäckar, tält och läskande drycker. Den småsömniga staden börjar väckas till liv.
Mitt liv är inte som jag tänkt just nu, jag sitter här på uteplatsen vid Kråkslottet och skriver blogginlägg, egentligen skulle jag varit på väg till Frötuna Gård på Skrivarkurs. Skrivarkursen valdes lätt bort med tanke på vår situation och vart min närvaro behövs mest just nu och den är hemma här med Nogge & barnen.
Det är mycket som hänt den senaste tiden, flytten till Kråkslottet, den försenade utbyggnaden hemma, utbildningar som slutat, jobb som jag valt bort, skrivarkurs som ersattes med familjetid…. det är sig lite olikt när jag ser mig omkring och samtidigt känner jag mig väldigt trygg och hemma i mig själv just nu.
Trots det tunga vi mött och behövt gå igenom så har det på något underligt vis redan stärkt mig, hjälpt mig se vem jag är, vad mina styrkor ligger och plockat fram mina oanade krafter.
Kraften av ett positivt och ljust sinne. Kraften av att det kommer massa gott ur livet. Livet som just nu förbereder sig på att bjuda mig på festival – fred & kärlek är det jag känner.
Tack Livet!