Artiklar med etiketten ‘Barn’
Eventuell bloggpaus
Jag kommer att blogga så gott jag kan när tid finnes. Men med en liten bebis i huset och en ringrostig mamma så kräver det sin tid att finna rutiner och flyt i vardagen.
Jag var så glad att lyckliga storasyster Maya ville komma hem tidigare från skolan idag för att träffa Izabelle, för jag behövde verkligen hjälp. Det var lite lurigt att hänga med i en energifylld bebis tempo med armar som en bläckfisk. Barnen är så glada och fina mot henne, de går med vagnen, matar, leker och klär på henne. Det känns så fint, hon är en gåva till oss alla. Hon tar fram det bästa i oss.
Ängel i familjen
En liten ängel har flyttat in till vår familj, vi har idag blivit familjehem åt Izabelle 10 månader gammal.
Vi har varit i kontakt med kommunen under ca 2 1/2 år och väntat på matchning och nu hörde de av sig för några veckor sedan och önskade utreda oss vidare och i onsdags blev det klart att Izabelle skulle få flytta hem till oss. Och idag var den stora dagen…
Jag har såklart inte ord att beskriva vad jag känner, jag bara visste när jag såg henne för första gången att det var ’mitt’ barn. Jag vet att det inte är mitt barn, hon har en fin biologisk mamma, men i mötet med henne kände jag så mycket kärlek i hjärtat, samma kärlek som jag känner till Oscar och Maya, biologisk eller inte, känslan är densamma och jag är så så lycklig.
Lycklig och tacksam, det är en gåva som har skänkts till oss för en tid. Som min mamma säger, alla barn är till låns, till låns från Gud. Och jag är så tacksam att att få vara en del i den här flickans liv, att just vi är de lyckliga som får äran att följa henne längs livsvägen.
Mirakel, Skulpturparken Ängelsberg
Rosett
Ännu en härlig stund med prinsessan vid Hyttornas Hästgård. Jag är så tacksam att vi funnit den här aktiviteten tillsammans, när vi åker ut till hästarna varje tisdag. Det är så fint att vara nära henne och hästen, att få dela den här stunden och en hel timme lyssna till hennes funderingar om hästar, ridning och livet.
Och det är något väldigt fint att vara nära djur och lära barn att respektera dem och behandla dem på ett ödmjukt sätt. Hästen vi fick idag hette Tjabo och var helt ljuvlig, så himla söt. En liten pluttig Shettis med rar och go energi.
Idag fick barnen rida bana med hinder, över, under, mellan, igenom… och när de klarat banan fick de en prisrosett, Mayas första.
Tid till läxor
Det är så mysigt att sitta med Oscar och hjälpa honom med läxan och samtidigt är jag så tacksam att jag har tid att vara närvarande och göra det. Att ha tid att hjälpa sina barn med läxor känns självklart, men jag vet också att det inte är så lätt för alla att finna tiden och sen att komma till ro, vardagsstressen tar lätt över. Själv behöver jag varje dag göra val, välja bort saker, tacka nej till erbjudanden, fundera och reflektera över vad som är mina viktigaste prioriteringar, och för mig är barnen och familjen en av dom.
Det är som för en missbrukare, jag behöver varje dag påminna mig om vart jag varit och framför allt var jag vill leva nu och i framtiden. Jag har varit fånge i min egen stresskarusell och den skapade massor med oro och ångest. Nu lever jag med mer frid och harmoni varje dag. Men att det skall vara för evigt är inget jag tar för givet, istället väljer jag att vara ödmjuk för den stress jag tidigare levt i och låter tacksamheten över min livsförändring vara fylld i hjärtat.
Skön vila
Jag har ju den tron att allt händer med en mening och att även min förkylning kom med något gott. Jag snurrade in mig ekorrhjulet i början på veckan, kände av stressen i bröstet och ’att göra högen’ växte sig allt större. Och sen efter onsdagens yogapass däckade jag samman i en förkylning. Tröttheten tog över och jag styrde bort mina åtaganden och öppnade upp mig för vilan. Och nu har jag kunnat jobba av de högsta prioriteringarna i högen och stryka massa andra, och genast kom sinnesnärvaron tillbaka.
Idag har jag och Oscar varit hemma, han är också förkyld. Han är så där på gränsen förkyld när jag som förälder inte vet om han kan gå till skolan eller behöver vara hemma och då är det ju underbart att inte behöva fundera alls, bara låta honom vara hemma och mysa med mamma. Och myst det har vi gjort, sett på Shrek, åkt ner på stan och ätit Sushi (Oscars önskemål) och spelat spel på Biblioteket och så har han pratat massa fotbollssurr hela dagen, om matcher, spelare, lag, fotbollsskor, fotbollsplanscher, vilka i Brage som är skadade inför matchen på måndag, Zlatans vikt osv osv. Så så sjuk var han nog inte, mer än möjligtvis ’mammasjuk’, och det var ju bara tur för mig, för jag har haft en ljuvlig Snigelmammedag med honom.
Livet är så enkelt och ljuvligt när jag lever i stunden!
Första dagen
En stor dag idag för en liten tjej. Mayas första dag på skolan (fritids) var pirrig både för henne och mig. Jag minns att den var än värre när Oscar började för två år sedan, nu har både jag och Maya fått längre tid att förbereda oss och så är ju storebror där som en trygghet. Men redan efter 45 min sa Maya glatt; ’Mamma, du kan gå nu’
Och på eftermiddagen när jag hämtade henne var hon inte liten längre,
det var en stor tjej som stolt och lycklig gick hem!
Snigelsommar
Njuter av de sista dagarna på vårt sommarlov, den här sommaren har jag varit ledig med barnen i sex veckor och det känns helt underbart. Jag är så glad att jag vänt om mitt liv och valt bort mycket av mina åtaganden och lett min egen transformation från stressig småbarnsmamma till (att iallafall stundvis leva som) Snigelmamman.
Som Snigelmamma har jag mer tid för mina barn, jag har en lättsammare inställning till livet att allt ordnar sig. Jag vet att prioritera de här åren med barnen, att den tiden aldrig kommer igen och jag vet att livet är långt och mycket hinner jag med sen, om jag nu vill när sen kommer, men tiden med barnen hemma den tickar och går hela tiden. Den tiden behöver jag välja att leva nu!
Ta det lugnt, allt ordnar sig.
Din gåva är att känna förtröstan inför livet.
Djurens Språk – Solöga
Semester i Sthlm
Avslutade vår gemensamma semester med några fina dagar i Stockholm. Vi hade tur med hotellbokningen som var en sommarkampanj, betala för 2 bo 3 nätter, för familjerummen var tydligen fulla och vi fick checka in på sviten på Hotell Riddargatan. Med salong, sovrum med burspråk i 3 väderstreck, jacuzzi, två teveapparater och balkong ner mot gågatan på Östermalm hade vi det riktigt fint ála Dolce Vita.
Fint var också vädret, solen sken och vattnet glittrade. Gröna Lund stod på önskelistan så där roade vi oss såklart. Fast det är mest Nogge och barnen som roar sig med attraktionerna, jag är lika road av att se på och tacksam över att sitta på en bänk på marken hellre än i en karusell.
Sista dagen tog vi båten ut till Waxholm för att sola & bada, tyvärr kunde vi bara stanna några timmar för sen blev jag magsjuk och vi fick ta bussen tillbaka till stan. Det var en jobbig resa i den varma bussen och med den långa turen innan vi var på hotellet igen och jag kunde bli nedbäddad i sängen. Där låg jag ända till dagen därpå då vi skulle med tåget hem och då hade som tur var magsjukan gett med sig.
Alla samlade
Vi kom iväg, Maya piggnade till och fick i sig både något att äta och massor att dricka. Ansiktsfärgen kom tillbaka och den kalla näsan blev varm (förresten brukar näsor bli kalla på barn när dom är sjuka? Märkte att Mayas var det nu när hon var sjuk). Så vi packade och tog tåget till Stockholm…
Och nog är hon frisk alltid! Oscar och hon har härjat hejvilt med varandra, både lek och bråk, både högt och lågt. Pust! Vi kom på att det aldrig varit ifrån varandra så här länge (lite över ett dygn) och det märktes att den andre varit saknad!
Känns så fint att vi alla vi alla är samlade och kan avsluta semestern tillsammans.
Mammalycka
Vilket tåg?
Hon piggnade till en kort stund igår, sen började kräkningarna igen om än inte lika intensiva. Maginfluensan har nu hållit i sig ett och ett halvt dygn. Nu återstå att se hur hon mår idag och bestämma om vi skall ta tåget till övriga familjen eller om de skall ta tåget hem.
Människan spår och Gud rår