Artiklar med etiketten ‘Barn’
Solenergi
Lördagen erbjöd mig en väldigt utrensande process, precis som jag bett om, och därför var det helt underbart att komma hem till mitt kära Solduva och få en bunt med vackra teckningar som min prinsessa ritat åt mig. Vilken healing ♥
Dag 26
Vaknade med en stark dröm, en fin och insiktsfull dröm, det kändes som jag fick motta ett budskap. Skön känsla att vakna berörd av något magiskt. Tacksam!
Hela dagen har varit mycket bättre än igår. Jag har fokuserat mer på maten, dvs att äta bra och äta rätt. Jag har varit närvarande och lugn, inga utbrott idag inte. På eftermiddagen när Nogge kom hem åkte jag på ljuvlig massage hos Kicka, jag fick både massage, själaro och en andligsession under de 60 minuterna. När jag gick hem så kändes fötterna som nya, kroppen utvilad och inspirationen (till mitt skrivande) på topp.
Jag har verkligen ansträngt mig med maten idag, inspirerad av LCHF-tidningen jag köpte igår gjorde jag sparris & parmesanost till lunch, mandelpannkakor till middag och så har jag gjort en hel plåt med god musli som jag kan äta med turkiskyoghurt till frukost eller när suget sätter in – jag håller mig på stigen …
Mer fjärilar
Påminns än en gång om fjärilar när jag läser veckobrevet från Mayas förskolefröknar, jag letar upp budskapet och tar in det igen;
Fjärilars liv
Under vårterminen jobbar F-klasserna med temat
”Fjärilars liv”.
Barnen får följa tistelfjärilens (Vanessa cardui) utveckling från larv till fjäril. Den är liten och har klara färger. Tistelfjärilen finns över hela världen och genomgår en fullständig förvandling på 3-4 veckor …
Cool as me
Min fest
När jag fyllde fyrtio i januari så hade jag världens huvudbry om hur jag skulle fira, jag brottades med tankar om vad som förväntades av mig och vad jag själv egentligen ville. Så efter att firat med min fina familj utomlands i all enkelhet så bjöd jag hem min större familj med föräldrar, syskon, syskonbarn och dess familjer några veckor senare.
Någon vanlig 40-års fest längtade jag absolut inte efter, däremot önskade mitt hjärta en myskväll med kära Soulsisters. Tyvärr fick jag dra en kärleksfull gräns för ekonomins skull och möjliggörandet av detta men i mitt hjärtat var det många fler med (jag tror ni vet vilka ni är).
I min inbjudan så stod det bland annat; Så som ni förstår är jag inte intresserad av att ordna någon 40-års fest. Jag vill varken dricka alkohol, utsätta mig för högt ljud eller vara uppe sent (dvs efter 22.00;)). Men jag vill gärna träffa just Dig! I den bästa av världar ses vi lördag den 21 april i min Yogastudio kl 16.00.
Du kommer som du är, i en skön och mysig outfit. Jag bjuder på tilltugg och thé. Vi myser. Pratar. Delar. Umgås. Fnittar. Skrattar. Kanske gråter en tår… vi är oss själva och speglar oss i varann, inser att vi alla är lika.
Vi alla är ett.
Och nog fick jag några tårar i ögonen emellanåt, tårar av kärlek och ömhet. Men mest av allt fylldes jag med massor av skratt och glädje. Kvällen flödade mellan deep-talk, disco, skratt-yoga, sång, healing, massage, änglakort, fnitter och ännu mer skratt.
När jag packat in mig i bilen för att köra hemåt så spelade radion passande nog – What a feeling – och jag tog mig en vända förbi Statoil och fyllde en kaffekopp, det enda som saknats mig en kväll som denna. Energin och kärleken som kvällen gav kommer hålla mig varm en lång tid framöver.
Jag tackar mig själv för att jag vågade trotsa mina tankar om vad för sorts fest som förväntades av mig och istället följa mitt hjärta och ge mig själv den här kvällen som min egen 40-års present.
Tack alla som var med fysiskt och ni som var med i hjärtat ❤
Skrivardag
Äntligen har jag lyckats ta mig tid till mitt skrivande. Jag får sällan till det i vardagen, förutom blogginläggen då, utan dagarna försvinner till barn, husmorssysslor och så yogan då såklart. Men idag var Nogge ledig med Izabelle och jag åkte glatt iväg imorse för en heldag till mig själv.
Jag började först skriva i yogastudion och sen for jag till Falun för ett lunchmöte med ägaren av Johanneskyrkan. Men skrivarlusten bara fortsatte så jag parkerade bilen och fortsatte skriva på eftermiddagen … och så lutade jag faktiskt bak förarsätet och tog mig en micropaus. När jag kom hem vid halv fem så kände jag mig så tillfreds och harmonisk, nöjd med tiden jag gett mig själv och att mitt skrivande fått utrymme. En riktigt härlig Fia-dag måste jag säga.
Soultime
Det är så härligt att se barnens miner och höra deras funderingar när vi vid deras läggning gör oss klara för vår Soultalk. Ikväll var det stora samtalsämnet glasen till våra smooties och givetvis blev det avsmakning.
Det känns fint att visa barnen att mamma och pappa tar sig tid för varandra, slår av teveapparterna (sitter annars vid en varsin), tänder ljus, sätter på soft musik och avsätter en timme till att mötas.
Det är veckans höjdpunkt och jag känner mig som nykär och det inte bara i honom utan även mig själv, barnen och hela Solduva. Jag är lyckligt förälskad i det liv jag lever.
Husarrest
Tänkte tanken igår när jag hällde ner ännu en kopp kaffe att jag borde minska eller kanske till och med sluta med kaffet nu när jag renar mig så från allt annat, min kropp är värd mycket bättre än att vara slask för kaffegiftet. Men där är jag inte ännu, jag känner mig inte redo att ta det steget …
.. och vips så svarar Universum an och pajar ihop vår kaffemaskin totalt igår. Och givetvis har inte jag som den gourmetdrickare (läs; som jag själv anser mig vara) som jag är vare sig kaffebryggare eller pulverkaffe hemma.
Och tillråga på allt så är panikkörningen till något café inte att tänka på då det ligger en decimeter tösnö över hela Borlänge och den enda bilen som jag har är en tung bil med sommardäck. Maken anar min kommande avgiftning och som den medberoende han visar sig vara så åker han förbi med en stor Statoilmugg med ljuvlig java innan han tar min bil (den enda med vinterdäck) och åker till Gävle på kurs.
Jag kämpade på med barnvagnen i djupsnön och Izabelle somnade när jag gick med barnen till skolan och här sitter jag nu med varm kopp Yogithé framför mig.
Tänker att det blir som jag tänker och läser slutraderna på den tarotläsning som Birgitta Albertson gjorde åt mig; Allt sker även snabbare och snabbare hos dig, du får svar direkt innan du ens hinner svara och dina önskningar hinner knappt uttalas innan de besvaras.
Måste verkligen tänka mig för innan jag tänker, tänker jag. För det här hade jag inte tänkt på riktigt … eller så hade jag det och allt är som det ska.
Soulflow
Min dag var minst sagt energisk, energin flödade och telefon och mailen gick varm. Vajra Paatra kursen blev snabbt fullbokad, återbuden till kvällens Soultalk fylldes med nya anmälningar, en reporter från DalaDemokraten ringde och ville träffa mig för en intervju, en vän hade ordnat lokal till Vajra Paatra kursen och däremellan var det däckbyte på Vianor och cykelutflykt med barnen då vi förutom stopp vid några lekparker också var och tittade på en lokal.
Maya var trött en bit på cykelturen och då sa hon; ”Mamma, vänta lite jag ska bara aktivera Elsa”. Och så gick det några sekunder innan hon svischade förbi med ny kraft. (Elsa, är vår kära husande, kvinnan som bodde i huset tidigare)
Jag pysslade glatt iordning inför kvällens Soultalk, gjorde fika, städade lokalen, tände ljus. Och sen samlades vi för en härlig Soultalk, timmar senare gick jag nynnade och upprymd till bilen – lycklig och tacksam av att få jobba med det jag gör, det fyller mig med så mycket glädje och mening.
Ps Nästa Soultalk är den 10 maj, finn mer information och anmälan – här.
Hemma satt en stolt och glad kille uppe och väntade på mig, han hade fått ett paket med Posten – nya fotbollskor!
Högt och lågt
Ena stunden sjönk jag ner i ett färgrikt bollhav med Izabelle och nästa studsade jag högt med Maya på studsmattan. Oscar hann jag knappt ifatt där han klättrade som en apa i lekborgen och sprang runt och lekte kull med de andra barnen. Jag fick inte ens med honom på bild. Det blev några intensiva och härliga timmar på Sportys.
Eftermiddagen hoppade jag in i bilen och drog till Långshyttan för ett möte med Prema Ram Ananda. Nogge tror väl än en gång att jag fått fnatt men när hjärtat kallar mig till något eller någon så är det bara för mig att ge mig hän. Jag kommer väl aldrig att förstå allting som händer och tur är väl det, jag försöker bara hålla mig kvar på tåget och åka med. Åka i tillit till att jag förs dit jag ska.
Så vi möttes några timmar jag och ryska Prema Ram Ananda som bott några år i Indien. Vi sitter där på en pizzeria i Långshyttan, bakom honom går storbildsteven med en fotbollsmatch och då och då strosar någon kund in och hämtar pizza eller kebab, där sitter vi och pratar andlighet, yoga och upplysning som den självklara saken i hela världen.
Nu har jag bestämt mig för att kalla samman en första grupp för en intensivkurs i Vajra Paatra, mer information kommer inom kort.
Om Shanti